Lissabonfördraget

Europeiska kommissionen
Finland

Verktyg för bättre tillgänglighet

Verktyg

Språkval

fi
Språksv

Sökväg

Helsingin kaupungin kuvapankki, Milla Öystilär

Aktuellt

Evenemangskalender

Pressmeddelanden

Viktiga områden

Information om EU

EU till din tjänst

Medborgardeltagande

Ungdomar och utbildning

EU-finansiering

Medietjänster

Om oss

Lissabonfördraget

Tipsa någon om denna sida

EU-ländernas ledare undertecknade i december 2007 ett nytt fördrag om Europeiska unionens funktionssätt. Fördraget undertecknades i Lissabon och kallas följaktligen Lissabonfördraget. Syftet med fördraget är att stärka EU:s internationella roll och att förenkla beslutsförfattandet i unionen.

Alla EU-länder har godkänt Lissabonfördraget. Ratificeringsprocessen var i oktober 2009 dock ännu inte slutförd i Tjeckien.

	*MÅLEN MED LISSABONFÖRDRAGET* 1) EFFEKTIVITET Det struktur som skapades när antalet EU-medlemmar var bara sex fungerar inte längre i dagens EU. Med Lissabonfördraget moderniseras beslutsfattandet i EU så att verksamheten blir effektivare. Konkret tar det sig uttryck på följande sätt: Beslutsfattandet förenklas. Fler beslut kommer att fattas genom majoritetsomröstning i rådet och de flesta rättsakter kommer att antas av rådet och Europaparlamentet tillsammans (det s.k. medbeslutandeförfarandet). EU blir en egen juridisk person. Det här kommer attunderlätta EU:s yttre förbindelser. Det blir möjligt för mindre grupper att samarbeta närmare med varandra. Europeiska rådet blir en EU-institution med en ordförande som väljs för en period på 2,5 år. Antalet ledamöter i Europaparlamentet kommer att skäras ned till 751.
	2) DEMOKRATI OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER Lissabonfördraget innehåller en ny avdelning om demokratiska principer. Här fastställs de värderingar som utgör grunden för EU. Dessutom omfattar fördraget EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, där medborgarnas friheter och rättigheter i EU fastställs. Stadgan om de grundläggande rättigheterna blir juridiskt bindande i de fall där gemenskapsrätten tillämpas. EG-domstolen ska övervaka att stadgan efterlevs. För Storbritannien och Polen gäller särskilda bestämmelser. Europaparlamentets inflytande blir större i och med att medbeslutandeförfarandet blir det normala lagstiftningsförfarandet. Parlamentets lagstiftningsbefogenheter utvidgas också till helt nya områden som rättsliga och inrikes frågor samt jordbruk. I Lissabonfördraget beaktas de lokala och regionala aspekterna. Fördraget ska garantera att medlemsländernas nationella identitet beaktas. De nationella parlamenten kan påverka lagstiftningen redan på ett tidigt stadium och kan alltså bättre övervaka att subsidiaritetsprincipen följs, dvs. att besluten fattas så nära medborgarna som möjligt. En miljon medborgare kan gå samman i ett medborgarinitativ och uppmana kommissionen att agera på de områden där den är behörig.
	3) ÖPPENHET OCH INSYN Lissabonfördraget handlar inte bara om vad EU gör utan också om hur EU agerar. Medlemsländernas och EU:s respektive befogenheter kommer att förtydligas. Rådets diskussioner om lagstiftning och EU-ländernas regeringars synpunkter blir offentliga. Tillgången till offentliga handlingar kommer att förbättras.
	4) EN ENHETLIG RÖST I VÄRLDEN Genom Lissabonfördraget får EU ett större globalt inflytande och kan agera enhetligt i internationella avtalsförhandlingar. EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken får en starkare ställning. Representanten kommer att fungera både som ordförande för rådet för yttre förbindelser och som kommissionsledamot med ansvar för yttre förbindelser. Den höge representanten kommer att bistås av en ny avdelning för yttre åtgärder som ska komplettera EU-ländernas utländska beskickningar. I fördraget ges för första gången en rättslig grund för humanitärt bistånd. I fördraget nämns en europeisk säkerhets- och försvarspolitik. Alla beslut om den kommer att fattas med enhällighet också i framtiden. Det blir möjligt för EU-länderna att komma överens om ett närmare försvarssamarbete än vad som anges i fördragen. Försvarspolitiken är en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Det här påverkar inte Natoländernas ställning, inte heller de länders ställning som inte hör till Nato.
	5) SÄKERHET De flesta beslut i frågor som rör frihet, säkerhet och rättvisa kommer att fattas med kvalificerad majoritet i rådet. Tack vare fördraget får EU större möjligheter att motverka terrorism och organiserad brottslighet. I fördraget bekräftas att EU ska utveckla en gemensam migrationspolitik och ett gemensamt asylsystem. Möjligheten till nationella undantag finns fortfarande. I fördraget konstateras att klimatförändring, tryggad energiförsörjning och hållbar utveckling ska vara hörnstenarna i EU:s politik. En ny solidaritetsklausul införs och innebär att EU-länderna ska ge varandra stöd vid en eventuell terroristattack eller en naturkatastrof. Din guide till Lissabonfördraget Webbplats för Lissabonfördraget Reformen av EU-institutionerna