http://ec.europa.eu/finland/
18/2010

Veckobulletin 7/5 2010

Europadagen


På söndagen firas både mor och Europa

Den 9 maj 1950 undertecknade den franske utrikesministern Robert Schuman en deklaration som blev upptakten till den europeiska integrationen. EU-ländernas stats- och regeringschefer föreslog 1985 att en Europadag skulle firas den 9 maj varje år. På söndagen firas alltså Europadagen för 24:e gången i EU och för 16:e gången i Finland.

Under Europadagen anordnas hundratals evenemang i EU-länderna. Eftersom Europadagen i år sammanfaller med morsdag i Finland har många organisationer valt att fira Europadagen i förväg. EU-kommissionens representation, Europaparlamentets informationskontor och olika partnerorganisationer till exempel anordnar ett evenemang i Esplanadparken i Helsingfors redan fredagen den 7 maj.

Allmän information om Europadagen hittar man på webbplatsen www.eurooppa-päivä.fi. Medborgarorganisationen Finland i Europa r.f. och Europainformationen informerar på sina webbplatser om de evenemang som arrangeras på olika håll i landet. Även i denna veckas evenemangskalender finns en förteckning över en del av evenemangen. Närmare information om programmet i Esplanadparken på fredagen hittar du på representationens webbplats.

Representationens anställda önskar alla läsare en trevlig Europadag!

Till början

Ekonomi

Gradvis ekonomisk återhämtning i EU

En ekonomisk återhämtning är på väg i EU, konstaterar kommissionen i vårens ekonomiska prognos. Det är till stor del tack vare de exceptionella krisåtgärder som vidtogs inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa som den ekonomiska recessionen har stannat av, men även vissa andra tillfälliga omständigheter har påverkat situationen.

Efter den djupaste recessionen i EU:s historia förväntas ekonomin växa med 1 procent 2010 och 1¾ procent 2011. Detta innebär en justering uppåt med ¼ procentenhet för det här året jämfört med kommissionens höstprognos. Efter en inledande uppgång sker nu återhämtningen mer gradvis än vid tidigare uppgångar. EU kommer som andra utvecklade länder att behöva brottas med krisens återverkningar under en avsevärd tid framöver.

Den ekonomiska krisen har visserligen haft omfattande effekter på EU:s arbetsmarknad, men effekterna blir något mindre än vad som var väntat. Sedan en tid tillbaka kan man se vissa tecken på en stabilisering och även om arbetslösheten väntas nå en topp under året är denna lägre än vad man tidigare beräknat. Men eftersom det är normalt med en eftersläpning på arbetsmarknaden i förhållande till den reala ekonomins utveckling väntas sysselsättningen fortfarande minska med omkring 1 procent detta år och börja öka först under 2011. Arbetslösheten beräknas hamna på nära 10 procent i EU, men situationen skiljer sig markant åt mellan EU-länderna.

Recessionen har fått en enorm inverkan på de offentliga finanserna. De tillfälliga finanspolitiska åtgärder som vidtagits har varit avgörande för att vända den ekonomiska utvecklingen i EU, men de har också bidragit till det offentliga underskottet, som väntas öka till 7¼ procent av BNP 2010 innan det börjar minska något igen 2011. Skuldkvoten väntas fortfarande successivt öka. Den offentliga skulden är i genomsnitt hög och har ökat till följd av krisen, vilket kommer att påverka ekonomin under lång tid efter den nuvarande prognosperioden.

Konsumentpriserna har börjat stiga något från de mycket låga nivåerna under året som gick, men både löneutvecklingen och inflationen kommer att hållas i styr. Detta kompenserar delvis för en väntad ökning av råvarupriserna och en svagare euro i euroområdet. Inflationen enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser väntas uppgå till i genomsnitt 1¾ procent både detta och nästa år i EU (och till 1½ procent respektive 1¾ procent i euroområdet).

Den ekonomiska återhämtningen i EU kommer att präglas av fortsatt stor osäkerhet, och därför är också prognoserna något ovissa. Eftersom ekonomin nu håller på att återhämta sig efter en recession i kombination med en finanskris är den beroende av sunda finansmarknader. Ökade globala obalanser kan också inverka på tillväxtprognoserna för Europa. Ett framgångsrikt finansiellt stöd till Grekland kan ändå väntas öka investerarnas och konsumenternas förtroende.

Till början

Inre marknad

Enhetligare regler för beskattning av riskkapitalinvesteringar

Den skattemässiga behandlingen av riskkapitalfonder varierar i dag betydligt från land till land i EU. Detta konstateras i en rapport som EU-kommissionen publicerat om de dubbelbeskattningsproblem som uppstår när riskkapital investeras över gränserna. Rapporten innehåller också förslag till lösningar på problemen.

Enligt rapporten är problemen i huvudsak två. För det första behandlas riskkapitalfonder för närvarande skattemässigt på mycket olika sätt beroende på EU-land. I rapporten föreslås därför att EU-länderna kommer överens om ömsesidigt erkännande av skattemässig klassificering av riskkapitalfonder.

Det andra problemet gäller skatterättslig hemvist. Det faktum att en förvaltare av riskkapitalfonder finns i det EU-land i vilket en investering görs kan leda till att fonden eller investeraren anses ha skatterättslig hemvist i det landet. Om avkastningen på investeringen även beskattas i det land eller de länder där fonden eller investeraren är etablerad kan det leda till dubbelbeskattning. För att minska problemen med dubbelbeskattning av gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar föreslås det i rapporten att en förvaltare av riskkapitalfonder inte ska anses utgöra en skatterättslig hemvist för den fond eller de investerare i det EU-land i vilken investeringen görs.

Rapporten har sammanställts av en oberoende grupp av skatteexperter från EU. Gruppens uppgift var att utreda hur man ska kunna avlägsna de största skattehindren för gränsöverskridande riskkapitalinvesteringar. Frågan är principiellt viktig, eftersom riskkapital är en väsentlig tillväxtkälla för små och medelstora företag.

Kommissionen kommer nu att fundera över hur man på bästa sätt kan följa upp de resultat som presenteras i rapporten. Rapporten kommer att skickas till skattemyndigheterna i EU-länderna, för att deras synpunkter ska kunna beaktas vid det pågående arbetet med att se över hur den inre marknaden för små och medelstora företag kan förbättras.

Riskkapitalmarknaderna i EU

Till början

Konsumentpolitik

Europeiska konsumentnätverket hjälper passagerare som drabbats av vulkanaskan

Konsumenter som drabbats av den senaste tidens störningar i flygtrafiken får nu hjälp med att hävda de rättigheter de har enligt EU-lagstiftningen. EU-kommissionen och nätverket av europeiska konsumentcentrum (EEC-Net) har nämligen sammanställt ett informationspaket som omfattar förlagor till reklamationsblanketter, kontaktuppgifter till alla flygbolag och praktiska råd om tvistlösning m.m. Blanketterna finns på alla EU-språk på EEC-Net:s webbplats.

De europeiska konsumentcentrumen har ända sedan askmolnskrisen bröt ut arbetat för att ge praktisk hjälp åt passagerare som strandsattes till följd av störningarna i flygtrafiken och som har svårt att göra sina konsumenträttigheter gällande. Antalet konsumenter som kontaktade ECC-Net för hjälp eller råd beträffande flygpassagerares rättigheter sjudubblades under askmolnskrisens första vecka jämfört med veckan innan.

Kommissionen har nyligen också gjort en sammanställning över frågorna om askmolnskrisen. Bland annat sammanfattas de gällande rättigheterna för flygpassagerare vid paketresor.

Nätverket av europeiska konsumentcentrum stöds av EU-kommissionen och finns i alla EU-länder samt i Island och Norge. Nätverket specialiserar sig på att hjälpa konsumenter i EU som stött på problem när de handlat varor eller tjänster i ett annat EU-land. Under 2009 behandlade nätverket mer än 60 000 ärenden. En tredjedel (33 procent) av klagomålen gällde transporter. Av dessa gällde mer än 75 procent luftfart. I fråga om luftfarten gällde nästan åtta av tio klagomål (79,2 procent) flygpassagerares rättigheter, medan mer än 20 procent av klagomålen gällde förlust eller stöld av bagage.

Exempel på klagomål som ECC-Net hjälpt till att åtgärda

Till början

Miljö

Kommissionen uppmanar Finland att skydda saimensälen

EU-kommissionen har i en formell skrivelse anmärkt på att de finska myndigheterna inte gör tillräckligt för att skydda saimensälen. Saimensälen är en av världens mest hotade sälarter och förekommer bara i sjösystemet Saimen. Kommissionen är orolig för att populationen av denna sälart avtar. I dag finns det bara cirka 260 exemplar kvar.

Saimensälen är en prioriterad art enligt habitatdirektivet, vilket innebär att det krävs särskilda skyddsområden och strängt skydd för arten. Inom ramen för nätverket Natura 2000 — EU:s nätverk av naturskyddsområden — har ett antal skyddsområden valts ut. Både inom och runt dessa områden gäller såväl obligatoriska som frivilliga fiskebegränsningar. Men en del potentiellt skadliga fiskemetoder är fortfarande tillåtna, och begränsningarna gäller inte överallt i Natura 2000-områdena.

Fritidsfiske med nät är vanligt förekommande. Särskilt drivnät har visat sig vara farliga för sälar, och trots begränsningarna verkar det som om många unga och vuxna sälar fångas och drunknar i sådana nät varje år. Sälarna blir dessutom ofta störda, särskilt under fortplantningstiden, och fortplantningsområdena är inte tillräckligt väl skyddade.

Enligt miljökommissionären Janez Potočnik har Finland bemödat sig om att genomföra naturskyddslagstiftningen. Vissa framsteg har också gjorts, anser kommissionen. Men kommissionen är ändå av den åsikten att de nuvarande skyddsåtgärderna inte är konsekventa och heltäckande, utan att det behövs mer målinriktade insatser för att skydda arten. Kommissionen kommer därför att samarbeta med de finska myndigheterna för att se till att saimensälen har tillräckligt skydd och att naturskyddslagstiftningen genomförs korrekt.

Överträdelser av EU-lagstiftningen

Till början

Forskning

Enklare regler för EU-bidrag till forskning

I framtiden ska det bli enklare att delta i EU-finansierade forskningsprojekt. Kommissionen har lagt fram en strategi som syftar till att minimera byråkratin inom de europeiska forskningsprogrammen och till att uppmuntra även små och medelstora företag och icke-statliga organisationer att ansöka om forskningsbidrag från EU.

Dels vill man införa förbättringar inom ramen för gällande lagar och bestämmelser. En del av dessa förbättringar är redan på gång. Det handlar till exempel om bättre IT-system, mer konsekvent tillämpning av regler, framför allt när det gäller revision, och en reform av förfarandena för ansökan om forskningsanslag.

Vidare vill man ändra de finansiella reglerna så att projekten inte behöver redovisa varje enskild liten utgiftspost separat. Bland de alternativ som har presenterats finns en övergång mot resultatbaserad betalning. Detta skulle innebära att stödmottagarna får en klumpsumma för att utföra en viss uppgift, och att de sedan måste visa att de har utfört den på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Denna typ av ändring kunde genomföras först i samband med framtida ramprogram för forskning.

Kommissionen siktar också på att låta projekten tillämpa samma redovisningsmetoder för EU-finansiering som de är skyldiga att göra för nationell forskningsfinansiering. För dessa förslag krävs beslut av Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen har dessutom tillsatt en grupp med oberoende experter som ska se över samtliga aspekter av det pågående sjunde ramprogrammet och lägga fram en rapport i höst. Sjunde ramprogrammet har väckt ett stort intresse i forskarsamhället. Sedan 2007 har över 33 000 förslag kommit in, och nästan 7 000 projekt finansierats. Nästan alla universitet i Europa deltar i programmet.

Läs mer om förslaget

Till början

Energi

Attityderna till kärnkraft kartlagda

I slutet av april publicerades en Eurobarometerundersökning om allmänhetens inställning till kärnkraft. Det visade sig att européerna är rätt positiva till kärnkraft. Nästan sju av tio (68 procent) anser att kärnkraft kan minska energiberoendet, medan 51 procent säger att kärnkraft ger mer konkurrenskraftiga och stabila energipriser. Dessutom anser 46 procent att kärnkraften spelar en viktig roll i kampen mot global uppvärmning. Trots detta vill var tredje person i EU minska kärnenergins andel av energimixen, och mer än hälften av européerna (51 procent) anser ändå att riskerna med kärnkraft är fler än fördelarna.

Mest positiva till kärnkraft är faktiskt finländare och svenskar. Drygt åtta av tio finländare (83 procent) anser att kärnkraft minskar beroendet av importerat bränsle. Över hälften (58 procent) menar att energipriserna hålls på en mer konkurrenskraftig och stabil nivå tack vare kärnkraft, och 67 procent är av den åsikten att kärnkraften bidrar till att minska global uppvärmning. Motsvarande siffror för Sveriges del är ytterligare några procentenheter högre.

De människor som är negativt inställda till kärnkraft är främst oroliga över de säkerhetsrisker som är förknippade med kärnkraft och radioaktivt avfall. Denna oro förekommer både i de länder som har kärnkraftsanläggningar och i de länder som inte har någon kärnkraft. De flesta tycker att de inte vet tillräckligt om bland annat hanteringen av radioaktivt avfall och miljöskyddsrutiner. Oftast är massmedia den största informationskällan.

Enligt Eurobarometerundersökningen vill en överväldigande majoritet (82 procent) av européerna gärna ha EU-lagstiftning om hantering av radioaktivt avfall. EU-kommissionen kommer att föreslå EU-lagstiftning på detta område under andra hälften av 2010. De parter som berörs har just nu möjlighet att lämna synpunkter på en sådan lagstiftning i ett offentligt samråd.

Kärnkraftsanläggningar finns i dag i 15 EU-länder. Även om EU-länderna själva som beslutar om sina energikällor, ger Euratomfördraget EU behörighet att införa grundläggande säkerhetsnormer för kärnsäkerhet och hantering av radioaktivt avfall.

GD Energi

Till början

Miljö

Europeisk strategi för gröna fordon

Kommissionen presenterade förra veckan en strategi för hur vi ska få miljövänligare trafik och samtidigt skapa en konkurrenskraftig europeisk bilindustri. Strategin innehåller en handlingsplan med konkreta åtgärder som ska uppmuntra utvecklingen och användandet av energisnåla fordon. Det handlar om att göra konventionella bensindrivna fordon bränslesnålare, men också om att utveckla alternativa drivmedel som vätgas och el. Kommissionen anser att marknaden är redo för massproduktion av eldrivna fordon, och handlingsplanen innehåller flera förslag på hur man kan sprida tekniken.

Kommissionen vill bland annat se till att fordon med alternativa drivmedel är minst lika säkra som konventionella. Dessutom vill kommissionen få till stånd en gemensam standard som ger möjlighet att ladda eldrivna fordon var som helst i EU och installera allmänna laddningsstationer. Forskning om batteriåtervinning ska också uppmuntras.

Handlingsplanen bidrar till Europa 2020-strategin, som ska leda till en mer hållbar tillväxt. Gröna fordon är inte bara en åtgärd för renare miljö utan ska också stärka den europeiska fordonsindustrins konkurrenskraft.

Ytterligare information

Till början

Europeiska året

EU belönade journalister för insatser mot diskriminering

Finländska Hanna Nikkanen har tilldelats ett särskilt pris i EU-kommissionens tävling för journalister som skriver om diskriminering. Tävlingen anordnas varje år i syfte till att belöna journalister som med sina artiklar bidrar till att skapa positiva attityder till mångfald. Eftesom det är Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning låg fokus på sambandet mellan fattigdom och diskriminering. Hanna Nikkanens artikel Kerrosten välissä i månadstidskriften Voima berättar om en invandrare som drabbas av fattigdom i Finland.

Förstapriset i tävlingen gick till Kathrin Löther, en journaliststudent från Tyskland. Hennes artikel Das Lieben der Anderen (”Andras kärlek”) publicerades i Süddeutsche Zeitung. Artikeln handlar om kärlek mellan människor med funktionshinder och den präglas av medkänsla och värme. Ungraren István Balla kom på andra plats med en artikel om levnadsvillkoren för romska barn (Mit látnak Budapestből a cigány gyerekek? — ”Vad ser de romska barnen av Budapest”?). Artikeln publicerades i den ungerska webbtidningen Figyelőnet.

De vinnande bidragen valdes ut bland över 500 artiklar från samtliga EU-länder. Jurymedlemmarna framhöll att alla de inlämnade artiklarna höll en mycket hög kvalitet. De tre vinnarna får ett bidrag för en researchresa till ett valfritt EU-land. De bästa artiklarna kan man läsa på tävlingswebbplatsen.

Nyligen lanserade 2010 års upplaga av journalisttävlingen, och bidrag kan redan skickas in. Temat för tävlingen är ”Tillsammans mot diskriminering”. Tävlingen är öppen för journalister verksamma såväl inom tryckt press som onlinemedier i EU. Artiklarna måste publiceras mellan den 1 september 2009 och den 17 september 2010. Sista datum för att skicka in artiklar via tävlingens webbplats är den 17 september 2010.

Till början

Lediga tjänster

Lediga tjänster

·        EU-institutionernas rekryteringsbyrå Epso anordnar uttagningsprov inom biblioteks- och informationsvetenskap, konkurrensrätt, it-säkerhet m.m. Ansökningstiden går ut 28.5.

Till början

Länkar

Intressanta länkar
  • Skaffa dig virtuell information om EU! Utrikesministeriets nätverk för Europainformation har gått med i den virtuella världen Second Life. Europainformationen finns på en ö i den virtuella skärgården EduFinland. Registrera dig som användare av tjänsten Second Life och gå in på http://slurl.com/secondlife/Eurooppatiedotus/143/128/30/ så hittar du rätt. Det kostar inget att registrera sig.
     

  • EU-kommissionens generaldirektorat för översättning har förnyat sin webbplats på portalen Europa. På webbplatsen finns bland annat länkar till onlineordböcker samt råd och anvisningar för frilansöversättare.

Till början

Agenda

Kommande evenemang

Ett urval Europadagsevenemang

 6—9/5 Europavecka (Vasa)

I Vasa firas Europadagen med ett program som sträcker sig över flera dagar. Lördagen den 8 maj kl. 10-15 anordnas ett EU-relaterat evenemang och en utställning i Rewell Center. I evenemanget deltar bland andra riksdagsledamot Miapetra Kumpula-Natri, som även är ordförande för medborgarorganisationen Europa i Finland r.f. Söndagen den 9 maj kan man delta i en Europavandring. Vandringen startar på torget kl. 10 och avslutas kl. 12 med kaffe på Görans café. Ytterligare uppgifter: Europainformationen

7/5    Europadagen (Helsingfors)

Europadagen infaller i år på morsdag och därför firas dagen redan fredagen den 7 maj kl. 8.30—17.00 i Esplanadparken i Helsingfors. Programmet erbjuder något för alla: Morgongymnastik, musik för barn och vuxna, tal, infomaterial och allmänt marknadsvimmel. På representationens webbplats kan du bekanta dig med hela programmet.

7/5    Europadagen (Jyväskylä)

Föreningen Eurooppalainen Keski-Suomi ry, Europainformationen i Mellersta Finland och föreningen Jyväskylän Eurooppanuoret anordnar ett evenemang fredagen den 7 maj kl. 14—18 i köpcentret Forum. Titta in för att få information om arbetsmarknader och utbildning i Europa, delta i tävlingar och hämta ballonger. Kl. 15—16 blir det korta informationsinslag om studenters och arbetstagares rörlighet och om arbetskraftsinvandring. Ytterligare information: jarmo.sunnari@formin.fi, tfn 010 345 6350.

7/5    Evenemang för att fira Europadagen (Oulainen)

EU-infocentret Uleåborg Södra i Haapajärvi, föreningen Wanha Woima ry och staden Oulainen uppmärksammar Europadagen fredagen den 7 maj kl. 9—15. På förmiddagen blir det först korta informationsinslag om EU för skolelever. Kl. 12 inleds ett seminarium med bl.a. Europaparlamentsledamoten Liisa Jaakonsaari och biträdande chefen Paavo Mäkinen från EU-kommissionens representation som talare. Seminariet är gratis och öppet för alla. Ytterligare uppgifter: europe.direct@nivala-haapajarvi.fi.

7/5    Diskussion om europeiska influenser på arkitekturen i Tammerfors (Tammerfors)

Med anledning av Europadagen 2010 anordnar distriktsorganisationen Eurooppalainen Tampere ry och Europainformationen i Birkaland en debatt om arkitekturen i Tammerfors. Debatten äger rum fredagen den 7 maj kl. 10—12 i huvudbiblioteket Metso (föreläsningssal 1). Arkitekten Jorma Mukala, som är chefredaktör för tidskriften Arkkitehti, håller ett inledande anförande. Efter debatten blir det en arkitekturvandring i centrum av Tammerfors.

8/5    Familjefest på torget(Uleåborg)

Europaveckan i Uleåborg kulminerar lördagen den 8 maj kl. 10—15 i ett traditionellt evenemang för hela familjen på Rotuaari. Arrangörer är föreningen Eurooppalainen Ouluseutu ry. Europaparlamentsledamoten Liisa Jaakonsaari håller tal och en trubadur spelar musik för barn. I evenemanget deltar även Europainformationen.

9/5    Morsdagskonsert (Nyslott)

Europainformationen, skolorna Savonlinnan Taidelukio och Musiikkiopisto-Taidekoulu Hyrrä samt sångtävlingen Mestarilaulajat bjuder på en gratis morsdagskonsert på Europadagen den 9 maj kl. 14. Unga solister uppträder med en repertoar av vårmelodier från olika europeiska länder. Ytterligare information: sanna.silventoinen@formin.fi.

 Övriga evenemang

— 14/5 Fotoutställningen Homo Urbanus Europeanus (Rovaniemi)

En del av Jean-Marc Caraccis fotoutställning "Homo Urbanus Europeanus" visas i landskapsbiblioteket i Rovaniemi. Utställningen arrangeras av Europainformationen i Lappland. Caracci har under 20 månader rest runt i 21 europeiska huvudstäder och fotograferat enskilda personer som omges av stora byggnader. Fotografierna speglar inga särskilda nationella eller kulturella särdrag utan de beskriver Europa. Utställningen är öppen dagligen kl. 10—18 till den 14 maj.

—14/5 Utställningen EU hemma i mitt kök (Helsingfors)

Åbo finska arbetarinstitut anordnade i februari 2010 en konstutställning på temat EU. Dragplåstret visade sig bli ett konstverk som består av 110 grytlappar tillverkade av deltagarna i olika kurser i hantverksteknik, under ledning av sina lärare. Den 5—19 maj visas utställningen i Europahusets entré (Norra esplanaden 31). Utställningen är öppen vardagar kl. 9—17.30.

7/5    Debatt om Turkiets förhållande till EU (Nyslott)

Fredagen den 7 maj kl. 17.00—18.30 anordnar Europainformationen en debatt om förhållandet mellan Turkiet och EU i Melartinsalen (Sotilaspojankatu 1). Kaffe serveras från kl. 16.30. Debatten inleds med inlägg av Tom Kankkonen från Yle Aamu-TV, Aaretti Siitonen från Utrikespolitiska institutet och forskaren Kristiina Koivunen. Ytterligare information: sanna.silventoinen@formin.fi.

8/5    Byamarknad i Päijänne-Tavastland (Lahtis)

Den regionala Europainformationen och Euresrådgivningen deltar i en byamarknad lördagen den 8 maj kl. 9—15. Marknaden hålls i hamnen i Lahtis. Europainformationens monter hittar du i magasinsbyggnaden. Temat för årets evenemang är Kulturen i byn.

10/5  Regional temadag om fattigdom (Seinäjoki)

Fredagen den 10 maj anordnas den första regionala temadagen under Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning i Seinäjoki. Under dagen anordnas ett evenemang för allmänheten i köpcentret Epstori (Kauppakatu 5) med bland annat temaårets ambassadör Heikki Hursti som talare. På eftermiddagen anordnas ett seminarium och en paneldiskussion i Seinäjoki-salen (Keskuskatu 34). Ytterligare information och förhandsanmälningar senast 3.5.

11/5  Föreläsning och européer och europeisk identitet (Kajana)

Kajanalands Europainformation och Osaamiskeskus Kainuun Aalto anordnar en gratis föreläsning tisdagen den 11 maj kl. 17.30—19.30 i Kalevalasalen i stadsbiblioteket (Kauppakatu 35). Föreläsningen hålls av Laura Kolbe, professor i historia vid Helsingfors universitet. Ytterligare uppgifter: anna.romo@formin.fi, tfn 010 345 6310.

18/5  Dikter ur vardagen i Europasalen (Helsingfors)

Poeterna Solja Krapu och Henri Hirvenoja läser sina dikter och berättar om sitt skrivande i Europasalen (Norra esplanaden 31) tisdagen den 18 maj kl. 17.30—19.30. Poesikvällen inleds med en lätt buffé. Förhandsanmälning senast 12.5 per e-post dgt-helsinki@ec.europa.eu eller per tfn (09) 6226 5477 eller (09) 6226 5480.

20/5  Föreläsning om beslutsfattandet i EU (Helsingfors)

Riksdagsinformationen och Europainformationens föreläsningsserie om vem som fattar besluten och hur Finland kan påverka i EU fortsätter torsdagen den 20 maj kl. 13—14 i Lilla Parlamentets infocentrum (Arkadiagatan 3). Riksdagsledamoten och miljöutskottets ordförande Susanna Huovinen berättar om hur EU-frågor behandlas i fackutskotten. Ytterligare information: satu.raisamo@eduskunta.fi.

24/5  Seminarium om fattigdom och utestängning (Helsingfors)

Måndagen den 24 maj kl. 9.00—12.30 anordnas ett seminarium med anledning av Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Seminariet hålls vid Institutet för hälsa och välfärd (auditoriet) på adressen Fågelviksgränden 4. Professor Pentti Arajärvi är ordförande för seminariet. Kaffeservering. Förhandsanmälning senast 20.5 till annikki.pylkkanen@thl.fi.

Till början

    Veckobulletinen gör ett uppehåll nästa vecka
och utkommer följande gång fredagen den 21 maj.

Veckobulletinen i din e-brevlåda
    
Prenumerationer, adressförändringar och avbeställningar: COMM-REP-HEL-NEWS@ec.europa.eu