Finlands regionala operativa program godkändes

Kommissionen har godkänt fyra regionala operativa program för Finland för perioden 2007—2013. Programmen delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Målet med programmen är att höja den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen.

Mest ERUF-stöd får de regionala operativa programmen för östra Finland och norra Finland. I det regionala programmet för östra Finland uppgår den totala budgeten under hela programperioden till cirka 1,5 miljarder euro. Av detta belopp består 365,6 miljoner euro av stöd från ERUF. För norra Finlands del uppgår den totala budgeten till cirka 1,1 miljarder euro, varav 311,3 miljoner euro utgörs av stöd från ERUF. Drygt hälften av ERUF-stödet till östra och norra Finland består av ett särskilt anslag för glesbefolkade och avlägset belägna områden.

ERUF-stödet till de regionala operativa programmen för västra och södra Finland är något mindre. Det regionala operativa programmet för västra Finland har en total budget på cirka 398,4 miljoner euro. Det EU-stöd som ges via ERUF uppgår till 159,4 miljoner. Den totala budgeten för det regionala operativa programmet för södra Finland uppgår till cirka 345,2 miljoner euro, av vilket 138,1 miljoner euro är stöd från ERUF.

De regionala operativa programmen finansieras med både offentliga och privata medel. ERUF-stödets andel av den offentliga finansieringen uppgår till 50 procent i programmen i östra och norra Finland och till 40 procent i programmen i västra och södra Finland. Resten av det offentliga stödet kommer från finska staten. Den privata finansieringens andel varierar från region till region. Under den förra programperioden (2000–2006) fick Finland sammanlagt 1,5 miljarder i stöd från ERUF. Tack vare stödet kunde 75 000 nya arbetstillfällen skapas, fler än 100 000 arbetstillfällen tryggas och 15 000 nya företag grundas.

Till början

Det tjugonde toppmötet mellan EU och Ryssland ägde rum i Mafra i Portugal den 26 oktober. På dagordningen för mötet stod EU:s och Rysslands fyra gemensamma områden (ekonomi; frihet, säkerhet och rättvisa; yttre säkerhet samt forskning, utbildning och kultur)

Tyngdpunkten i diskussionerna låg vid utvecklingen av handelsförbindelser och investeringar samt vid energisamarbete. Dessutom behandlades internationella och regionala frågor (bl.a. situationen i Kosovo) samt gränskontroller, visumsamarbete och samarbete i kampen mot narkotika.

Parterna var eniga om att Ryssland så snart som möjligt bör bli medlem av Världshandelsorganisationen. Före ett medlemskap måste dock vissa frågor lösas, bland annat den om de ryska virkestullarna.

Vid mötet undertecknades ett avtal om utökad handel med stål och stålprodukter. Dessutom undertecknade Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och motsvarande rysk myndighet ett samförståndsavtal om utbyte av vetenskapligt och tekniskt kunnande.

Före toppmötet i Mafra anordnades ett särskilt samarbetsmöte i Lissabon. Vid mötet gjorde EU och Ryssland ett gemensamt uttalande om kultursamarbete.

Till början

En färsk Eurobarometerundersökning visar att odeklarerat arbete blir ett allt större problem i EU. Det här kan göra det svårt att nå tillväxt- och sysselsättningsmålen i EU. Problemet gäller alla EU-länder, men är särskilt stort i Sydeuropa och Östeuropa.

Odeklarerat arbete är vanligast bland arbetslösa, egenföretagare och studerande och förekommer särskilt inom byggsektorn och hushållstjänster. Hög beskattning och besvärlig byråkrati anses vara de största orsakerna. Det faktum att en allt större del av arbetet läggs ut på entreprenad har också lett till att odeklarerat arbete blivit vanligare. Att vissa gamla EU-länder under en övergångstid kunnat begränsa sysselsättningsmöjligheterna för arbetstagare från de nya EU-länderna har också förvärrat problemet.

Kommissionen offentliggjorde förra veckan ett meddelande där orsakerna till att den grå ekonomin blir allt mer utbredd kartläggs. Den grå ekonomins omfattning borde undersökas noggrannare inom ramen för EU:s nya program Progress, säger kommissionen.

I meddelandet föreslås också åtgärder som medlemsländerna och EU bör vidta för att komma åt problemet. Enligt meddelandet motverkas odeklarerat arbete främst genom lägre skatter och mindre byråkrati. Genom att höja minimilönerna kan man undvika att en del av lönen betalas svart. Skatte-, social- och arbetsmiljömyndigheter bör enligt meddelandet ha ett närmare samarbete. Också arbetsmarknadens parter bör agera mer kraftfullt mot odeklarerat arbete. Slutligen föreslås det att övergångsbestämmelserna om begränsning av arbetskraftens rörlighet upphävs.

Kommissionen har också offentliggjort resultaten av ett offentligt samråd om modernisering av arbetslagstiftningen så att den svarar mot behoven i dagens samhälle. I samrådet deltog fler än 450 aktörer från alla EU-länder och från länder utanför unionen.

I de synpunkter som kommit in betonas det att lagstiftningen måste genomföras mer effektivt i alla EU-länder. Vikten av att tillgodose både kraven på flexibilitet och på trygghet på arbetsmarknaden understryks också. De flesta anser att problemen i första hand bör lösas i medlemsländerna, men att det är viktigt att utbyta erfarenheter på EU-nivå. Dessutom konstaterades det att det ställs helt nya krav på samarbetet mellan EU-länderna på grund av att allt fler arbetstagare flyttar utomlands för att arbeta och att allt fler företag verkar i flera länder.

Till början

Direktivet om marknader för finansiella instrument trädde i kraft den 1 november 2007. Direktivet är det centrala instrumentet för reglering av EU:s värdepappersmarknader. Syftet med det är att harmonisera EU-ländernas bestämmelser om investeringstjänster och om värdepappersföretagens verksamhet. Detta kommer att ge investeringsföretag, banker och värdepappersföretag möjlighet att erbjuda sina tjänster inom hela EU och deras kunder möjlighet att agera på allt fler handelsplatser. Direktivet innebär också ett bättre skydd för investerare.

I och med att direktivet träder i kraft kommer marknaderna att bli effektivare och konkurrensen större, eftersom banker och investeringsföretag kan konkurrera på lika villkor med värdepappersföretagen. I en del medlemsländer har detta varit förbjudet.

Enligt kommissionär Charlie McCreevy som ansvarar för den inre marknaden gynnar direktivet den europeiska ekonomin genom att priset på kapital sjunker på lång sikt och att investerare får större valfrihet. Han uppmanar de EU-länder som ännu inte genomfört direktivet att göra detta i brådskande ordning så att deras värdepappersföretag inte hamnar i underläge på marknaden.

Frågor och svar om direktivet

Mer information

Till början

Kommissionen har antagit en ny folkhälsostrategi med linjerna för EU:s åtgärder på hälsoområdet under de kommande sex åren. I vitboken ”Tillsammans för bättre hälsa: Strategi för EU 2008—2013” föreslås åtgärder som konkret kan förbättra folkhälsan. Målet är bland annat att främja god hälsa i ett åldrande Europa, skydda medborgarna från hot mot hälsan, se till att hälso- och sjukvårdssystemen fungerar bättre samt ta vara på de möjligheter som den nya tekniken erbjuder.

Till grund för strategin ligger gemensamma värderingar och principer som rättvisa, solidaritet och medborgarinflytande. Kommissionen föreslår en ny modell för strukturerat samarbete för genomförande av strategin. Samarbetet ska hjälpa kommissionen att kartlägga prioriteringar, fastställa indikatorer, ta fram riktlinjer och rekommendationer, främja utbyte av bästa praxis samt mäta framsteg.

Befolkningen i EU åldras snabbt och hälsotillståndet i de olika EU-länderna varierar mycket. Till utmaningarna för hälsopolitiken hör invandring, vårdpersonalens och patienternas rörlighet över gränserna samt risker orsakade av pandemier och bioterrorism. Globaliseringen och klimatförändringen påverkar också hälsosektorn.

EU-länderna har huvudansvaret för hälsopolitiken och för att se till att medborgarna har tillgång till hälso- och sjukvård. EU:s uppgift är inte att göra samma arbete som de redan gör. Men det finns områden där medlemsstaterna inte ensamma kan handla effektivt och där det är nödvändigt att samarbeta på EU-nivå, som till exempel vid allvarliga hot mot hälsan.

Mer information om hälsostrategin

Läs mer om influensa och vaccinationer samt om EU:s åtgärder vid en eventuell influensapandemi på EU:s folkhälsoportal.

Till början

Torsdagen den 8 november är det Europeiska dagen för hälsosam mat och matlagning. Då greppar de finska kockarna i sammanslutningen Euro-Toques Finlande kastruller och slevar och styr kosan till ett antal lågstadieskolor. Under skolbesöken tillreder kockarna små smakprover för eleverna och ger tips på goda och nyttiga mellanmål. De pratar också med eleverna om sunda matvanor. Kockarna besöker bland annat lågstadieskolan i Botby, grundskolan i Haga och fransk-finska skolan i Helsingfors.

Syftet med den europeiska dagen för hälsosam mat och matlagning är att uppmuntra sunda matvanor bland barn och ungdomar för att på detta sätt motverka övervikt och fetma i EU. Goda vanor etableras tidigt – barn som lärt sig att tycka om matlagning och som äter hälsosamt och motionerar regelbundet lever sannolikt också mer hälsosamt som vuxna.

Antalet överviktiga barn i EU ökar oroväckande snabbt. År 2005 var 14 miljoner barn överviktiga eller feta, i dag uppgår antalet till 22 miljoner. Med övervikten följer sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Överviktiga barn växer upp till överviktiga vuxna som löper större risk att drabbas av cancer, hjärtproblem eller depression.

Temadagen arrangeras av den internationella sammanslutningen Euro-Toques i samarbete med Europeiska kommissionen. Sammanlagt deltar över 1 000 skolor och 20 000 elever från de 17 europeiska länder där sammanslutningen verkar. De evenemang som anordnas i Finland samordnas av Jyrki Yli-Uotila som är ordförande för Euro-Toques Finlande.

Till början

De europeiska utvecklingsdagarna anordnas för andra gången den 7—9 november i Lissabon. Initiativet till evenemanget togs av kommissionens generaldirektorat för bistånd i fjol. Temat för årets utvecklingsdagar är klimatförändring och utveckling. Syftet är att effektivisera EU:s utvecklingssamarbete och åtgärderna mot fattigdom så att FN:s millenniemål kan nås. Man vill också informera allmänt om målen för EU:s utvecklingspolitik.

 Under utvecklingsdagarna anordnas dels allmänna evenemang, dels ett politiskt forum för biståndsarbetare, forskare och företrädare för icke-statliga organisationer, nationella myndigheter och näringslivet. Under det tre dagar långa forumet kommer deltagarna att diskutera hur klimatförändringen påverkar befolkningen och levnadsförhållandena i u-länderna och vad man kan göra för att anpassa sig till klimatförändringen.

 EU och dess medlemsländer är världens största biståndsgivare. I juni 2006 gjordes en Eurobarometerundersökning som visade att majoriteten av EU-medborgarna stöder EU:s utvecklingspolitik och anser att den främjar stabilitet och fred. Få känner dock till FN:s millenniemål och ännu färre är medvetna om det europeiska samförståndet som ligger till grund för EU:s utvecklingspolitik.

Till början

• Representationens webbsida med aktuella uppgifter om offentliga samråd har uppdaterats.
   

Till början

6/11 Seminarium om miljöfrågor

Europainformationen i Södra Karelen ordnar tisdagen den 6 november kl. 15.00—17.00 ett seminarium vid Villmanstrands tekniska universitet, sal 7343.1, Skinnarilankatu 34, Villmanstrand.

Föredragshållare är Marjatta Hautala, informationschef vid kommissionens representation i Finland; Leena Gunnar, direktör för Norra Finlands miljöcentral; Päivi Ilves, ledare för grannskapsprogrammet (ENPI) sydöstra Finland—Ryssland samt Mari Kuparinen, projektledare vid EU-byrån för landskapen i södra Finland.

Före seminariet (kl. 12.00—15.00) ger specialrådgivare Eija Europaeus från mathaförbundet i Södra Karelen tips om vad hushållen kan göra för att producera mindre avfall. I universitetets aula visas en fotoutställning om de miljöprojekt som genomfördes 2000—2006.

Mer information: anneli.nevalainen@formin.fi.

9/11  Seminarium om EU:s möjligheter att påverka i FN

Finland i Europa rf arrangerar i samarbete med riksdagen, utrikesministeriet och Finlands FN-förbund ett seminarium fredagen den 9 november kl. 9—11 (kaffeservering fr.o.m. kl. 8.30). Seminariet äger rum i auditoriet i riksdagens huvudbyggnad. Efter ett inledningsanförande av forskaren Richard Gowan från New York University hålls en paneldiskussion om vad EU har uppnått och hur EU:s roll skulle kunna förstärkas i FN. Paneldiskussionen leds av Kai Sauer, chef för enheten för allmänna globala frågor vid utrikesministeriet. I diskussionen deltar utöver Richard Gowan även Pekka Haavisto, riksdagsledamot, Sirpa Pietikäinen, ordförande för Finlands FN-förbund och Heidi Schroderus-Fox, ställföreträdare för Finlands ständiga representant vid FN m.fl.

Seminariet hålls på engelska och finska. Anmäl dig senast 6.11. per e-post: es@eurooppalainensuomi.fi.

9/11  50 år efter Romfördraget — är unionen konkurrenskraftig?

Europainformationen i Satakunda anordnar fredagen den 9 november 2007 kl. 10—12 ett evenemang för allmänheten i Björneborg. Plats: Sokos Hotel Vaakuna, Kallela-salen, Gallen-Kallelankatu 7.

Öppningsanförandet hålls av Roberto Tanzi-Albi, chef för enheten för Europainformation och medborgarinformation vid utrikesministeriet. Anföranden hålls också landskapsdirektör Pertti Rajala, informationschef Marjatta Hautala och jur.lic. Peter Ekholm. Efter anförandena hålls en allmän diskussion. Fritt inträde. Anmäl dig senast 6.11 per e-post kanerva.kuisma@formin.fi eller per tfn 040 510 7528.

Till början

    Representationens veckobulletin utkommer på fredagar.
Veckobulletinen i din e-brevlåda
    Prenumerationer, adressförändringar och avbeställningar: COMM-REP-HEL-NEWS@ec.europa.eu