Sökväg


Om oss
Om representationen

EU och europeisk rätt – hur klagar man till rätt instans?
Tipsa någon om denna sidaTipsa någon om denna sidaPrintPrint

19/10/2012 00:00:00

Efter Finlands anslutning till Europeiska unionen har medborgarnas, sammanslutningarnas och företagens möjligheter att få sin sak prövad utvidgats. Unionens medlemsländer, alltså även Finland, har förbundit sig att följa Europeiska unionens lagstiftning och inkludera den som en del av sin nationella lagstiftning. Om lagstiftningen i en medlemsstat är oförenlig med EU-rätten eller om myndigheterna inte har följt Europeiska unionens lagstiftning har man möjlighet att klaga hos Europeiska kommissionen.

    De nationella domstolarna är skyldiga att tillämpa EU:s lagstiftning (och rättspraxis), dvs. europeisk rätt. När man vill få sin sak prövad måste man vanligen gå igenom alla besvärsinstanser på nationell nivå innan man kan anföra klagomål hos unionens institutioner.

    Det är dock inte möjligt att anföra klagomål i alla frågor hos EU:s institutioner.  Unionens institutioner har bara möjlighet att agera i de frågor som medlemsstaterna har gett dem behörighet att agera i.

    Det är därför viktigt att känna till systemet och välja rätt kanal för klagomålen. På grund av det stora antalet klagomål tar rättsprocessen ofta lång tid, och redan av den orsaken är det till fördel för den som vill få sin sak prövad att i förväg noggrant ta reda på vart man  bör vända sig först.

    De finländska myndigheterna och domstolarna är skyldiga att se till att de skyldigheter  som följer av EU-rätten och av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna uppfylls.

    När det gäller problem med de nationella myndigheterna, även i frågor som berör europeisk rätt, kan man vända sig till en nationell domstol, riksdagens justitieombudsman eller justitiekanslern.

    Nationella domstolar

    Enligt Finlands grundlag har var och en rätt att få sin sak behandlad av domstol eller myndighet på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål.

    Genom grundlagen ges också var och en rättighet att överlämna beslut som rör ens rättigheter och skyldigheter för behandling till en domstol eller ett annat rättskipningsorgan.   Grundlagen innehåller även en bestämmelse om garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning. Bland de mest centrala av dessa garantier är rätten att bli hörd, offentligheten vid handläggningen, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring.  

    Grundlagen (731/1999) finns i författningsdatabasen Finlex.

    Till rättsväsendet hör de oberoende domstolarna, åklagarväsendet, utsökningsmyndigheterna som sköter verkställigheten av domarna, fångvårdsväsendet och kriminalvårdsväsendet samt advokatväsendet.

    Rättshjälpsinfo, som sorterar under justitieministeriet, ger råd om vart man ska vända sig för att få hjälp.  Telefon (mån–ons och fre kl. 13.30–15.00, tor 9.00–11.00): 010 08 62 00 (finska), 010 08 62 01 (svenska).

    De nationella domstolarnas tolkning av europeisk rätt

    Om en nationell domstol är osäker på hur unionens lagstiftning ska tolkas eller på dess giltighet i en sådan typ av rättsfall som den inte har behandlat förut kan domstolen avbryta behandlingen av ärendet och begära ett förhandsutlåtande från Europeiska unionens domstol. EU-domstolens förhandsutlåtanden är bindande, vilket innebär att den nationella domstolen ska ta EU-domstolens förhandsutlåtande i beaktande när domen avkunnas.  

    EU-domstolen är inte medlemsstaternas högsta domstol som en missnöjd part kan överklaga de högsta nationella myndigheternas beslut vid.   Domstolen tar inte heller ställning till sakfrågor i rättsfallen eller till tolkningen av nationell lagstiftning. EU-domstolen tillämpar inte, endast tolkar, EU-lagstiftningen.

    Riksdagens justitieombudsman

    Justitieombudsmannen övervakar att finländska myndigheter, tjänstemän och personer som sköter offentliga uppdrag följer lagen och fullgör sina skyldigheter.  Det är justitieombudsmannens uppgift att särskilt övervaka att god förvaltningssed iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna som garanteras i grundlagen respekteras.

    Till riksdagens justitieombudsman kan man klaga när man misstänker att en myndighet eller en tjänsteman inte har följt lagen eller fullgjort sina skyldigheter. Som lagstridiga handlingar anses till exempel

    - överskridande av behörighet eller maktmissbruk

    - dröjsmål med behandling av ett ärende, bristfällig motivering av ett beslut, vårdslöshet, bristande rådgivning samt osakligt uppträdande eller annat förfarande som strider mot god förvaltningssed

    - kränkning av de grundläggande fri- och rättigheterna

    Justitieombudsmannen kan inte undersöka

    - klagomål som gäller över fem år gamla ärenden, om det inte finns särskilda skäl för detta

    - ett ärende som för tillfället behandlas av domstol eller någon annan myndighet

    - ett ärende där överklagningsprocessen pågår eller som fortfarande kan överklagas

    Närmare upplysningar om hur man anför klagomål fås från justitieombudsmannens kansli. Kansliet är öppet för allmänheten vardagar kl. 9.00–16.00. Adressen är Arkadiagatan 3, 00100 Helsingfors. Eventuella klagomål kan diskuteras med en rådgivande jurist på telefon (09) 43 21 (Riksdags växel) mon-fre kl. 9–11 och 12–15.

    Vid Justitieombudsmannens kansli inrättas i början av år 2012 ett människorättscenter, som har en människorättsdelegation. Centret kommer i operativt avseende att vara självständigt och oberoende, men i administrativt avseende utgöra en del av JO:s kansli. Centret ska svara för olika allmänna uppgifter som gäller främjande, tryggande och uppföljning av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, men centret ska inte behandla klagomål.

    Justitiekanslern

    Justitiekanslern övervakar att de finländska myndigheterna följer gällande lagstiftning. Justitiekanslern övervakar också att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna som garanteras i grundlagen respekteras. Till justitiekanslern kan man anföra klagomål om man anser att en myndighet, en tjänsteman eller någon annan person eller sammanslutning som sköter ett offentligt uppdrag har gått fel tillväga eller inte fullgjort sin skyldighet eller att en advokat inte har fullgjort sina skyldigheter.

    Klagomål till justitiekanslern ska anföras skriftligt. En blankett och anvisningar kan fås här eller från justitiekanslersämbetet.          
    Telefon (09) 16 02 39 50 (registratur).           
    Adress: Snellmansgatan 1A, 00171 Helsingfors

    Klagomål till Europeiska unionens institutioner

    Till EU:s institutioner kan man klaga genom att anföra klagomål till Europeiska kommissionen eller Europeiska ombudsmannen och genom att göra framställningar till Europaparlamentet. 

    När det gäller brott mot de mänskliga rättigheterna kan man klaga till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, vilken dock inte är en institution vid Europeiska unionen utan en domstol som är underställd Europarådet och oberoende av Europeiska unionen.

    Klagomål till Europeiska kommissionen

    Europeiska kommissionen övervakar att unionens medlemsstater följer Europeiska unionens lagstiftning. Till kommissionen kan man anföra klagomål om man anser att ett medlemsland, t.ex. Finland, har brutit mot EU:s lagstiftning. Om kommissionen anser att en medlemsstat har brutit mot europeisk rätt kan den inleda ett överträdelseförfarande och i sista hand föra saken vidare till Europeiska unionens domstol som fattar ett slutgiltigt beslut i saken.

    En medborgare kan anföra klagomål till kommissionen om en medlemsstats förvaltningspraxis eller lag eller annan förordning som medborgaren misstänker strider mot en författning eller princip i EU:s lagstiftning.

    Klagomål behandlas inte om frågorna hör till rent nationell lagstiftning.  Sådana ärenden är till exempel familjerättsliga ärenden och ärenden som berör äktenskap, brottsärenden samt civilrättsliga tvister.

    Klagomålet kan anföras på vilket som helst av Europeiska unionens officiella språk, till exempel på finska eller svenska. Det sänds till Europeiska kommissionens representationskontor, på e-postadressen sg-plaintes@ec.europa.eu eller till kommissionens generalsekreterare på adressen:

    Europeiska kommissionen
    Generalsekreteraren
    B-1049 Bryssel
    Belgien

    Närmare upplysningar om hur man anför klagomål och ett fritt formulerat klagomålsformulär finns på webbadressen.

    EU-domstolen

    När Lissabonfördraget trädde i kraft 1.12.2009 blev Europeiska unionen en juridisk person. Detta innebär bland annat att den tidigare gemenskapsrätten blev EU-rätten, dvs. all befogenhet som hört till Europeiska gemenskapen överfördes på unionen. Europeiska unionens domstol har sitt säte i Luxemburg och består av tre domstolar: unionens domstol, tribunalen och personaldomstolen. Personaldomstolen har till uppgift att avgöra tvister mellan Europeiska unionen och dess anställda.

    Enskilda personer, det vill säga fysiska personer, och juridiska personer kan väcka talan i unionens domstolar endast i frågor som gälleråtgärder som vidtagitsav unionens institutioner ellerförsummelser av dessa. I övriga frågor där EU-rätten ska tillämpas har domstolarna i medlemsstaterna behörighet. Om man anser att ett EU-land bryter mot en bestämmelse eller en princip i EU-rätten kan man anmäla det till EU-kommissionen.

    En enskild person kan väcka en direkt ogiltighets-, passivitets- eller skadeståndstalan. Avsikten med en talan om ogiltigförklaring är att fastställa att en åtgärd som vidtagits av unionens institutioner, organ eller myndigheter är ogiltig och ska upphävas. En enskild person kan endast begära att ett sådant beslut upphävs som är riktat till personen i fråga eller berör personen direkt och personligen. Genom passivitetstalan kan man söka ändring om någon av unionens institutioner eller organ har underlåtit att vidta en viss åtgärd. Skadeståndstalan kan väckas om en person eller ett företag har vållats skada till följd av en EU-institutions eller en tjänstemans verksamhet eller försummelse. En skadeståndstalan kan kopplas till en talan om ogiltigförklaring för att ersätta skada orsakad av ett beslut som fattats av en EU-institution och som ansetts ogiltigt. I allmänhet kan en skadeståndstalan väckas i samband med talan om ogiltigförklaring eller passivitetstalan. Unionens domstolar beslutar om rättegångskostnaderna. Huvudregeln är att den förlorande parten åläggs att betala motpartens rättegångskostnader.

    Användbar information

    Systemet med förhandsavgörande har inrättats för att EU-rätten ska tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna. I frågor som behandlas av medlemsstaternas domstolar och som gäller tillämpningen av EU-rätten och i vilka det förekommer osäkerhet om giltigheten och tolkningen av rättsakter, kan man begära ett förhandsavgörande av unionens domstol. I fråga om förhandsavgöranden beslutar medlemsstatens domstol om rättegångskostnaderna enligt nationella bestämmelser.

    Klagomål till Europeiska ombudsmannen

    Europeiska ombudsmannens uppgift är att behandla klagomål om missförhållanden i verksamheten vid EU:s institutioner eller organ. Med ett administrativt missförhållande avses en sådan situation där en institution underlåter att agera i enlighet med en regel eller princip som är bindande för den.

    Medborgare i en av unionens medlemsstater eller en person som är bosatt i en medlemsstat kan anföra klagomål. Även företag, föreningar eller andra sammanslutningar med säte i unionen kan anföra klagomål till Europeiska ombudsmannen.

    Ombudsmannen kan inte behandla klagomål som berör medlemsstaternas nationella, regionala eller lokala myndigheter även om klagomålet berör frågor i anslutning till EU:s lagstiftning. Europeiska ombudsmannen kan inte heller överklaga de nationella domstolarnas eller justitieombudsmännens beslut.  Europeiska ombudsmannen kan inte heller behandla klagomål om företags eller enskilda personers verksamhet.

    Det skriftliga klagomålet till ombudsmannen kan anföras på vilket som helst av Europeiska unionens officiella språk, till exempel på finska eller svenska. Ett klagomålsformulär och närmare upplysningar fås från Europeiska ombudsmannens sekretariat och på webbadressen www.ombudsman.europa.eu

    Kontaktuppgifter:

    Europeiska ombudsmannen
    1, avenue du Président Robert Schuman
    B.P. 403
    FR–67001 Strasbourg Cedex

    Telefon: (+33-0) 3 88 17 23 13

    Framställning till Europaparlamentet

    Varje medborgare i Europeiska unionen eller person som är bosatt i en medlemsstat har rätt att göra en framställning till Europaparlamentet i en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde och som direkt berör framställaren. Även företag, organisationer eller föreningar med säte i Europeiska unionen har rätt att göra en framställning.

    Att göra en framställning kan vara ändamålsenligt till exempel då man anser att den europeiska rätten bör ändras.   Framställningen kan gälla en individuell begäran, ett klagomål eller ett påpekande om hur EU-lagarna tillämpas eller en uppmaning till Europaparlamentet att ta ställning i en viss fråga.

    Europaparlamentet har ett särskilt utskott för framställningar som behandlar framställningarna och underrättar framställaren om de beslut som fattas. Utskottet för framställningar kan till exempel be Europeiska kommissionen göra en preliminär utredning om huruvida unionens lagstiftning har följts i ett ärende som är föremål för klagomål. Utskottet kan också ta kontakt med medlemsstaternas myndigheter för att lösa problemet.

    Framställningen kan göras på vilket som helst av EU:s officiella språk.

    Mer information om framställningar finns på Europaparlamentets webbadress.

    Klagomål till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna

    Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna är inte en EU-institution utan en internationell domstol. Den kan under vissa förutsättningar ta emot klagomål från enskilda personer, grupper eller medborgarorganisationer som anser att deras rättigheter enligt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller tilläggsprotokollen till detta avtal har kränkts.

    Konventionen är ett internationellt avtal som nästan alla europeiska stater har undertecknat och de har därigenom förbundit sig att skydda vissa grundläggande rättigheter och friheter.  De här rättigheterna är angivna i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och i de fem tilläggsprotokollen, vilka vissa avtalsstater har godkänt.                                 

    Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna kan endast behandla klagomål som berör de rättigheter som skyddas i ovan nämnda handlingar. Den kan inte ändra eller upphäva nationella domstolars beslut och inte heller ingripa direkt i den myndighets verksamhet som anges i klagomålet.

    Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna tar endast upp ett ärende till behandling efter att alla möjligheter till rättslig prövning på nationell nivå är uttömda. I praktiken innebär detta att högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen först har fattat ett beslut i ärendet. Klagomålet ska anföras inom sex månader efter det slutgiltiga avgörandet.

    Anslagstavla


    Genvägar

    Europeiska kommissionen
    Kommissionärerna
    Dina rättigheter, din framtid
    Europaåret för medborgarna
    Italiens EU-ordförandeskap
    Resurseffektivitet
    Den finansiella och ekonomiska krisen
    Europe Direct
    Ditt Europa – Rådgivning
    Climate Action
    EU Bookshop
    Europaparlament Informationskontoret i Finland
    Senaste uppdatering: 22/10/2012  |Till början