Sökväg

AA+A++UtskriftsversionÖversiktRSSRSS

Ekonomisk styrning

En hand som hindrar en rad dominobrickor från att ramla© iStockphoto

För det första måste vi ta oss igenom den nuvarande krisen.

  • Det är inte smärtfritt att få ordning på de offentliga finanserna, men det rustar oss inför framtiden. Varje euro som går till att betala av på statsskulden är en euro som hade gjort större nytta om den istället hade investerats i utbildning, innovation och hälso- och sjukvård.
  • En förutsättning för att få fart på investeringarna är att bankväsendet fungerar på ett ansvarsfullt sätt i ekonomins tjänst. Därför tänker vi fullfölja vår översyn av regleringen och tillsynen av finansmarknaderna.
  • Slutligen har EU vidtagit åtgärder för att skydda jobben, stödja efterfrågan och göra företagen mer motståndskraftiga mot de problem som uppstår i krisens spår.

Vi måste också stärka vår ekonomi inför framtiden.

Vi kan inte ta oss ur krisen utan tillväxt. Med vår strategi vill vi därför se till EU:s tillväxtpotential få fritt spelrum genom att

  • undanröja hinder på den inre marknaden och öka rörligheten för människor, främst arbetstagarna, tjänster och investeringar
  • nå resultat i fråga om försenade strukturreformer (stelbenta arbetsmarknader, ineffektiva socialförsäkringssystem, låg produktivitet osv.)
  • investera i viktiga sektorer som kan skapa tillväxt och jobb i framtiden och ge avgörande konkurrensfördelar.

 

EU:s tillväxtpotential har krympt med finanskrisen, som också tydligt visat hur beroende medlemsländernas ekonomier är av varandra, i synnerhet inom euroområdet.

Det viktigaste just nu är att få fart på tillväxten och skapa effektiva mekanismer för att reglera finansmarknaderna både i EU och internationellt.

När vi nu stärker EU:s ekonomiska styrning, måste vi dra lärdom av tidigare brister som hotade den finansiella stabiliteten i hela euroområdet. Den ekonomiska samordningen i EU ska förbättras på följande sätt:

  • Den förebyggande och korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ska stärkas, eftersom statsskulderna inte återbetalades i tillräckligt hög grad under de goda åren. Påtryckningar från andra länder var inte ett tillräckligt incitament.
  • Obalanser ska åtgärdas genom mer kraftfull makroekonomisk övervakning, inklusive varnings- och sanktionsmekanismer. Länderna misslyckades med att hantera hotande makroekonomiska obalanser, trots kommissionens varningar. Det ledde till stora underskott i bytesbalansen, hög utlandsskuld och stora statsskulder i flera länder (som överskred det officiella övre taket på 60 % av BNP för euroländerna).
  • Effektiva verkställighetsmekanismer ska införas för att se till att medlemsländerna följer det regelverk som de själva har enats om.

Från januari 2011 ska ländernas förslag till budgetar och reformprogram granskas ungefär samtidigt, som ett led i en europeisk planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken English.

Till början