AA+A++UtskriftsversionÖversiktRSSRSS

Samordning i praktiken: Europeiska planeringsterminen

Alla medlemsländer har åtagit sig att nå Europa 2020-målen och har omvandlat dem till nationella mål. Den eftersträvade tillväxteffekten får man dock bara om alla länders enskilda insatser samordnas och inriktas på samma mål.

 

Därför har EU infört en årligen återkommande cykel för samordning av den ekonomiska politiken, den så kallade europeiska planeringsterminen. Varje år analyserar kommissionen ingående EU-ländernas planer för statsfinansiella, ekonomiska och strukturella reformer och utfärdar sedan rekommendationer till dem för de påföljande 12–18 månaderna.

 

Den europeiska planeringsterminen startar med att kommissionen antar den årliga tillväxtöversikten, vanligtvis i slutet på året. Översikten innehåller EU:s prioriteringar för att få fart på tillväxten och skapa nya jobb. Kommissionen publicerar samtidigt en rapport om förvarningsmekanismen enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser English (en) . Utifrån en resultattavla med indikatorer identifierar kommissionen de länder som kräver en fördjupad granskning. Målet är att avgöra om länderna har obalanser och vilka obalanser det i så fall rör sig om.

Den årliga tillväxtöversikten för 2015 innehåller förslag för att effektivisera planeringsterminen mot bakgrund av de lärdomar kommissionen dragit föregående år. Planeringsterminen består nu av följande etapper:

I oktober lägger euroländerna fram sina utkast till budgetplaner för det kommande året. Kommissionen utfärdar därefter i november ett yttrande Deutsch (de) English (en) français (fr) om varje plan. Kommissionen bedömer framför allt om budgetförslagen är förenliga med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. 

 

På Europeiska rådets vårtoppmöte i mars gör EU-ländernas stats- och regeringschefer en bedömning av det makroekonomiska läget och vilka framsteg som gjorts för att nå Europa 2020-målen. De fastställer också de politiska prioriteringarna för de finanspolitiska, makroekonomiska och strukturella reformerna.

 

Kommissionen publicerar dessutom i mars en ekonomisk analys av varje land där man utvärderar det ekonomiska läget, landets reformagenda och, på grundval av rapporten om förvarningsmekanismen, om det finns obalanser i landet.

 

I april presenterar EU-länderna sina strategier för sunda offentliga finanser (stabilitets- eller konvergensprogram) och beskriver reformer och åtgärder som ska skapa en smart och hållbar tillväxt för alla. De gäller bland annat sysselsättning, utbildning, forskning, innovation, energi och social delaktighet (nationella reformprogram).

 

I maj lägger kommissionen fram förslag till landsspecifika rekommendationer English (en) . Rekommendationerna är skräddarsydda råd på områden som bör prioriteras de kommande 12–18 månaderna. Ministerrådet diskuterar rekommendationerna och Europeiska rådet godkänner dem. På så sätt får länderna politisk vägledning innan de slutför sina budgetförslag för påföljande år.

 

I slutet av juni eller tidigt i juli antar rådet så slutligen de landsspecifika rekommendationerna.

 

Om länderna inte följer rekommendationerna inom utsatt tid kan varningar utfärdas. Incitament och sanktioner kan också användas om alltför stora makroekonomiska och finanspolitiska obalanser uppstår i länderna.

 

För att få till stånd nödvändiga politiska åtgärder och stärka egenansvaret samarbetar rådet och kommissionen med Europaparlamentet, EU:s rådgivande organ (Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén) och medlemsländerna. Kommissionen anordnar till exempel bilaterala möten med nationella myndigheter och besöker också länderna. De nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter, regionerna och andra aktörer är också engagerade i arbetet.

 

Bakgrundmaterial

  • EU:s ekonomiska styrning English

Till början