AA+A++UtskriftsversionÖversiktRSSRSS

Europa 2020 i Sverige

De landsspecifika rekommendationerna är dokument som EU-kommissionen utarbetar för varje EU-land, där man analyserar det ekonomiska läget i landet och rekommenderar åtgärder som landet bör vidta de kommande 18 månaderna. Rekommendationerna anpassas efter varje lands specifika förhållanden och gäller många olika områden: de offentliga finanserna, pensionsreformer, arbetsmarknadsåtgärder, utbildning och innovation m.m. Kommissionens förslag till landsspecifika rekommendationer antas på högsta nivå av stats- och regeringscheferna på Europeiska rådets toppmöte.

Landsöversikt

Sveriges ekonomi är fortfarande en av de mest konkurrenskraftiga i EU, och landet har klarat krisen relativt väl i fråga om tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser. Kommissionen drog i april 2013 slutsatsen att Sverige har makroekonomiska obalanser när det gäller privat skuldsättning och bostadsmarknaden, som man bör fortsätta att följa noga.

Sverige har gjort vissa framsteg med att följa upp 2012 års rekommendationer, särskilt på arbetsmarknaden. Sverige har också börjat ta itu med problemen på bostads- och bolånemarknaderna och har antagit en väldefinierad innovationsstrategi som ska samla resurser och göra landet mer konkurrenskraftigt genom att tillgodose FoU-sektorns framtida behov.

Sverige står dock inför stora utmaningar när det gäller den privata skuldsättningen, bostadsmarknaden och utsatta gruppers integration på arbetsmarknaden. På medellång sikt kommer problemen inom forskning och utveckling att kvarstå eftersom de privata investeringarna minskar.

EU-kommissionens rekommendationer till Sverige 2013 i sammandrag

Kommissionen har utfärdat fyra rekommendationer för att Sverige ska kunna förbättra sin ekonomi. De gäller följande:

  1. Hållbara offentliga finanser
    Sverige gör bra ifrån sig på budgetfronten. En expansiv finanspolitik och fortsatt stigande arbetslöshet väntas visserligen ge ett underskott på 1,1 procent av BNP 2013, men för 2014 väntas en förbättring till ett underskott på 0,4 procent tack vare ökande ekonomisk aktivitet. Sverige väntas därför fortsätta att uppfylla sitt medelfristiga budgetmål – dvs. ett strukturellt underskott på 1 procent av BNP. Den offentliga bruttoskulden beräknas förbli låg, omkring 40 procent av BNP för 2013 och 2014. Mot denna bakgrund rekommenderas Sverige att fortsätta med sina åtgärder för sunda offentliga finanser och en tillväxtfrämjande finanspolitik.
  2. Privat skuldsättning (hushåll och företag)
    Den höga privata skuldsättningen fortsätter att vara ett problem (235 procent av BNP 2012). Hushållens skuldsättning är cirka 80 procent av BNP (ungefär 170 procent av den disponibla inkomsten) och kan innebära en risk om bostadspriserna sjunker eller räntorna stiger. Incitamenten för att låna bör därför fasas ut, bland annat avdragsrätten för räntor, de låga fastighetsskatterna och de låga amorteringskraven för bolån. Företagen har också en stor skuldsättning på omkring 149 procent av BNP, delvis till följd av skatteregler som gynnar skuldfinansiering. Denna skuldsättning måste minskas ytterligare.
  3. Bostadsmarknaden
    Det råder fortfarande bostadsbrist, som förvärras av hyresreglering, omständliga planprocesser och begränsad konkurrens i byggsektorn. Tillsammans med skatteregler som gynnar lånefinansiering av bostäder bidrar detta till att pressa upp bostadspriserna. Det tar ofta flera år att starta ett nytt byggprojekt på grund av utdragna kommunala planprocesser. Effektivare förfaranden skulle därför bidra till ett flexiblare bostadsutbud, ökad konkurrens i byggsektorn och lägre byggkostnader. Hyresregleringen måste också reformeras för att låta marknadskrafterna skapa ett optimalt utbud av hyresrätter till adekvata priser.
  4. Integration på arbetsmarknaden (lågutbildade ungdomar och personer med invandrarbakgrund)
    Sverige har vidtagit en rad åtgärder för att ungdomar och personer med invandrarbakgrund ska komma in på arbetsmarknaden, men arbetslösheten är fortfarande hög (ungdomsarbetslösheten ökade till 25,1 procent i mars 2013, vilket är högre än EU-genomsnittet, och arbetslösheten för utomeuropeiska personer ligger på 30,6 procent, jämfört med EU-snittet på 21,3 procent). Anställbarheten bör stärkas genom bättre och mer riktade åtgärder. Man bör också göra mer för att underlätta en smidig övergång från skola till jobb, bland annat genom lärlingsutbildningar och andra former av anställningar som kombinerar arbete med utbildning.

Se hur Sverige klarar sig i jämförelse med de andra EU-länderna på viktiga områden

Dokumenten i den europeiska planeringsterminen