AA+A++UtskriftsversionÖversiktRSSRSS

Europa 2020 i Finland

De landsspecifika rekommendationerna är dokument som EU-kommissionen utarbetar för varje EU-land, där man analyserar det ekonomiska läget i landet och rekommenderar åtgärder som landet bör vidta de kommande 18 månaderna. Rekommendationerna anpassas efter varje lands specifika förhållanden och gäller många olika områden: de offentliga finanserna, pensionsreformer, arbetsmarknadsåtgärder, utbildning och innovation m.m. Kommissionens förslag till landsspecifika rekommendationer antas på högsta nivå av stats- och regeringscheferna på Europeiska rådets toppmöte.

Landsöversikt

Finland har gjort i stor utsträckning vidtagit de åtgärder som rekommenderades i de landspecifika rekommendationerna från 2012. Landet har också genomfört de planerade finanspolitiska konsolideringsåtgärderna. Omfattande reformer av den kommunala strukturen, hälso- och sjukvården och sociala tjänster har utarbetats och ungdomsgarantin har förlängts. Möjligheterna att gå i förtida pension har minskats och Konkurrens- och konsumentverket har reformerats. Temporära skattelättnader har dessutom erbjudits för att stödja forskning och investeringar. Samtliga reformer måste nu effektivt genomföras.

En av Finlands största problem är förlusten av konkurrenskraft under det senaste årtiondet, då bytesbalansen vände från ett överskott till ett underskott. Under de senaste fem åren har landet förlorat 23 procent av sin exportandel på världsmarknaden. I kommissionens fördjupade granskning av Finland från april 2013 drog man slutsatsen att landet befann sig i makroekonomisk obalans.

På kort sikt kommer den största utmaningen att vara att locka till sig nya investeringar till det finska näringslivet för att öka sysselsättningen och produktiviteten och ersätta de branscher där verksamheten minskat på senare år. Näringslivet bör bättre utnyttja landets utmärkta forsknings- och utvecklingssystem för att skapa innovativa varor och tjänster och satsa på mindre energiintensiva näringar. Arbetsmarknadens parter bör ta vederbörlig hänsyn till den aktuella och framtida konkurrenskraftsutvecklingen i löneförhandlingarna.

Finlands åldrande befolkning utgör en utmaning på längre sikt. Det är därför viktigt att öka deltagandet på arbetsmarknaden (särskilt för äldre arbetstagare, långtidsarbetslösa och ungdomar) och hållbarheten i pensionssystemet och hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården skulle kunna effektiviseras genom att man fullföljer omstruktureringen av det kommunala systemet.

EU-kommissionens rekommendationer till Finland 2013 i sammandrag

Kommissionen har utfärdat fem rekommendationer för att Finland ska kunna förbättra sin ekonomi. De gäller följande:

  1. Hållbara offentliga finanser
    Finlands offentliga finanser är i dagsläget starka, men hållbarheten på lång sikt hotas av befolkningsutvecklingen. Landet är ett av de EU-länder som väntas få den största proportionella utgiftsökningen för vård och långtidsvård under de kommande 50 åren. Dessutom väntas pensionsutgifterna öka med över två gånger EU-genomsnittet till 2060. Det är därför viktigt att kostnaderna för den åldrande befolkningen ses över regelbundet och största möjliga effektivitet eftersträvas.
  2. Produktivitet och besparingar i den offentliga sektorn
    Finland har ett stort antal självständiga kommuner i förhållande till folkmängden, och trycket på kommunerna att erbjuda social- och hälsovårdstjänster till den åldrande befolkningen blir allt högre. För att ge befolkningen effektivare och mer kostnadseffektiva tjänster bör regeringen fullfölja reformerna av kommunstrukturen.
  3. Deltagande på arbetsmarknaden, särskilt äldre arbetstagares
    Befolkningsprognoserna visar att den arbetsföra befolkningen i Finland kommer att minska med drygt 5 procent de kommande tio åren, vilket får stora följder för ekonomins möjligheter att växa. Att människor jobbar längre är en lösning, som också bidrar till att förbättra pensionssystemets hållbarhet. Den finska regeringen har redan infört bra åtgärder för att bekämpa ungdoms- och långtidsarbetslösheten och de måste genomföras fullt ut.
  4. Konkurrens på varu- och tjänstemarknaderna
    Hinder i form av regleringar på Finlands varu- och tjänstemarknader begränsar konkurrensen inom vissa sektorer och leder till höga priser. Under det senaste året har den finska regeringen ändrat konkurrenslagstiftningen och institutionerna i positiv riktning, men för att förbättra situationen för företag och konsumenter krävs fler insatser, särskilt högre böter i konkurrensärenden.
  5. Innovation och produktivitet i den privata sektorn
    För att förbli konkurrenskraftiga på världsmarknaden måste de finska företagen stärka sin innovationsförmåga och se till att lönerna inte stigare snabbare än produktiviteten. Näringslivet måste också försöka diversifiera sig och satsa på mindre energiintensiva näringar. Även om nivån på FoU-investeringarna är hög i Finland leder investeringarna inte till nya innovativa varor och tjänster som kan få fart på ekonomin. Därför bör regeringen införa åtgärder för att förbättra förutsättningarna för innovation. Lönerna är en stor utgift för företagen och det är därför viktigt att arbetsmarknadens parter i Finland når ett nytt arbetsmarknadsavtal med balans mellan löneökningar och produktivitetsutveckling. Det finska industrins stora energiförbrukning utgör också en stor utgift, som kan sänkas om ekonomin rör sig mot mindre energiintensiva näringar.

Se hur Finland klarar sig i jämförelse med de andra EU-länderna på viktiga områden


Dokumenten i den europeiska planeringsterminen