Europeiska kommissionen
Europe 2020

EU:s mål för smart tillväxt

1. 1. Tillsammans ska de offentliga och privata investeringarna uppgå till 3 % av EU:s BNP och villkoren för FoU och innovation ska vara gynnsamma.
2. 2. Sysselsättningen bland kvinnor och män mellan 20-64 år ska vara 75 % år 2020 – fler människor ska ut på arbetsmarknaden, i synnerhet kvinnor, unga, äldre, lågutbildade och lagligt bosatta invandrare.
3. 3. Bättre utbildningsresultat, t.ex.
   färre som hoppar av skolan i förtid (högst 10 %)
   minst 40 % av 30–34–åringarna ska ha högre utbildning.

> Alla mål på EU-nivå

Till början

Hur ska EU skapa smart tillväxt?

EU ska skapa smart tillväxt med hjälp av tre huvudinitiativ:

1. 1. En digital agenda för Europa
   
   Målet är att bygga upp en enda digital marknad på basis av snabbt eller supersnabbt internet och driftskompatibla tillämpningar:
   • till 2013: bredband för alla
   • till 2020: tillgång till mycket högre internethastigheter för alla (minst 30 Mbps)
   • till 2020: minst 50 % av alla hushåll i EU ska ha internetuppkopplingar på mer än 100 Mbps.
2. 2. Innovationsunionen
   • Forsknings- och innovationspolitiken ska inriktas på våra stora samhällsproblem som klimatet, energi- och resurseffektivitet, hälsa och befolkningsutvecklingen.
   • Varje länk i innovationskedjan ska stärkas, från grundforskning till marknadsföring.
3. 3. Unga på väg
   • Studenter och praktikanter ska få hjälp att studera och praktisera utomlands.
   • De unga ska rustas bättre för arbetsmarknaden.
   • Högskolans resultat och internationella dragningskraft ska stärkas.
   • Utbildningen på alla nivåer ska förbättras (akademiska topprestationer, lika möjligheter).

> Alla huvudinitiativ inom Europa 2020

Till början

Varför behöver EU smart tillväxt?

EU har lägre tillväxt än sina huvudkonkurrenter och det beror till stor del på en produktivitetsklyfta som delvis orsakas av:

• Lägre investeringar i FoU och innovation
• Otillräcklig användning av IT och telekom
• Bristfällig tillgång på innovationer i vissa samhällssektorer.

Här är några exempel:

• Företag i EU står i dagsläget för bara en fjärdedel av världsmarknaden för IT och telekom, värd 2 biljoner euro.
• Snabbt internet införs för långsamt, vilket påverkar EU:s förmåga att skapa nytt, sprida kunskap och distribuera varor och tjänster. Glesbygden blir också isolerad.

Utbildning

• Cirka 25 % av skolbarnen i EU har dålig läsförmåga.
• Alltför många unga lämnar skolan utan betyg.
• Fler unga än tidigare har medellång utbildning, med de har inte alltid de kunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar.
• Knappt var tredje europé mellan 25 och 34 har akademisk examen (mot 40 % i USA och drygt 50 % i Japan).
• Universiteten i EU hamnar lågt på världsrankningen – bara två ligger på topp 20-listan (se Shanghairankningen (ARWU) ).

En åldrande befolkning

• Européerna får färre barn och lever längre. Därför måste färre arbetande försörja fler pensionärer och även finansiera resten av välfärdssystemet.
• Antalet människor över 60 år ökar nu dubbelt så snabbt som det gjorde före 2007 – med ungefär två miljoner per år jämfört med en miljon förut.
• En bättre fungerande kunskapsekonomi med fler möjligheter kommer att hjälpa människor att stanna i arbetslivet längre och minska påfrestningarna.

Till början