Hävda dina rättigheter
EU-rätten innehåller inte bara rättigheter och skyldigheter för medlemsländerna utan också en rad regler som gäller privatpersoner och företag. Rättsväsendet i medlemsländerna ska se till att dessa regler genomförs och tillämpas korrekt. Du har alltså rätt att förvänta dig att EU-ländernas myndigheter tillämpar dina rättigheter enligt EU-rätten på ett korrekt sätt.
Om du anser att ett EU-land bryter mot en bestämmelse
eller en princip i EU-rätten kan du anmäla det till EU-kommissionen.
Det kan gälla en bestämmelse (lagar och andra författningar)
eller praxis på något område. Du behöver inte bevisa
att du har ett berättigat intresse att agera. Du behöver inte heller
bevisa att du är direkt berörd av den överträdelse som
du anmäler. För att vi ska kunna ta upp din anmälan till prövning
måste den gälla en överträdelse av EU-rätten som
ett medlemsland har begått. Det får alltså inte gälla
en privat tvist.
1. Anmälan
2. Prövning
3. Nationella rättsmedel
4. Administrativa garantier
5. Skydd av personuppgifter
6. Överklagande till Europeiska ombudsmannen
Anmälan ska göras skriftligen per brev, fax eller e-post.
Din anmälan måste vara fullständig och exakt. Beskriv vad myndigheterna i fråga har gjort för fel enligt din mening, vilka åtgärder du redan har vidtagit (oavsett på vilken nivå) och, om du kan, vilka bestämmelser i EU-rätten som du anser har överträtts. Ange också om det förekommer EU-finansiering. Vi går igenom din anmälan inom en månad, för att se om den kan tas upp till prövning.
I enlighet med reglerna för god förvaltningssed skickar EU-kommissionens generalsekretariat ett första mottagningsbevis för alla skrivelser inom femton arbetsdagar från mottagandet. Om det råder tvivel om skrivelsens natur tar generalsekretariat kontakt med kommissionens berörda avdelningar inom femton kalenderdagar från mottagandet.
Alla skrivelser som kan betraktas som klagomål ska registreras i en databas som sköts av kommissionens generalsekretariat.
Kommissionens generaldirektorat och avdelningar undersöker sakfrågan i alla skrivelser och anmälningar.
Om det finns flera anmälningar i samma ärende registreras de under ett gemensamt nummer. 
Handläggningen av ett ärende inom ramen för överträdelseförfarandet kan delas in i följande faser:
2.1. Undersökningsfasen
Det kan visa sig vara nödvändigt att inhämta ytterligare upplysningar för att fastställa de faktiska och rättsliga omständigheterna i ärendet.
Om kommissionen tar kontakt med det medlemsland som din anmälan riktas mot, avslöjar den inte din identitet om du inte uttryckligen har samtyckt till detta.
Om det behövs kommer du att uppmanas att lämna ytterligare upplysningar.
Efter undersökningen av de faktiska omständigheterna och mot bakgrund av kommissionens interna regler och de prioriteringar för överträdelseförfaranden bedömer kommissionen om den ska behandla din anmälan eller inte.
Om kommissionen anser att det kan vara fråga om en överträdelse
av EU-rätten som motiverar att ett överträdelseförfarande
inleds, skickar den en s.k. formell underrättelse till medlemslandet,
där landet uppmanas att lämna synpunkter inom en viss tid.
Medlemslandet måste ta ställning till de faktiska och rättsliga omständigheter som ligger till grund för kommissionens beslut att inleda ett överträdelseförfarande.
Beroende på medlemslandets svar, eller om landet inte har svarat, kan
kommissionen besluta att skicka ett ”motiverat yttrande”. Där
anger den klart och entydigt skälen till varför den anser att medlemslandet
har brutit mot EU-rätten och uppmanar medlemslandet att rätta sig
efter EU-rätten inom en angiven tid (normalt två månader).
Syftet med dessa formella kontakter är att avgöra om det verkligen är
fråga om en överträdelse av EU-rätten och att försöka
lösa situationen i detta skede utan att behöva föra ärendet
vidare till EU-domstolen.
Beroende på svaret kan kommissionen också besluta att inte gå vidare med ett överträdelseförfarande, till exempel när medlemslandet på ett trovärdigt sätt förbinder sig att ändra sin lagstiftning eller myndigheternas praxis. De flesta fall kan lösas på detta sätt.
Om medlemslandet inte rättar sig efter det motiverade yttrandet kan kommissionen
besluta att överlämna ärendet till EU-domstolen.
Det tar i genomsnitt två år innan domstolen avgör ett ärende.
EU-domstolens domar skiljer sig från de nationella domstolarnas domar.
När förfarandet har avslutats meddelar domstolen en dom om huruvida
det föreligger en överträdelse.
EU-domstolen kan inte ogiltigförklara en nationell bestämmelse som
inte överensstämmer med EU-rätten. Domstolen kan inte heller tvinga
en nationell myndighet att tillmötesgå en begäran från
en enskild person eller döma medlemslandet att betala skadestånd och
ränta till en enskild person som lidit skada på grund av en överträdelse
av EU-rätten.
Ett medlemsland som dömts av EU-domstolen ska vidta de åtgärder
som krävs för att följa domstolens dom, bland annat reda upp de
omständigheter som är orsaken till förfarandet.
Om medlemslandet inte följer domen, kan kommissionen på nytt väcka
talan vid domstolen och begära att denna förelägger landet ett
vite som löper tills överträdelsen upphör, och/eller ett
schablonbelopp.
Det är i första hand de nationella myndigheterna eller domstolarna
som ska se till att medlemslandets myndigheter följer EU-rätten.
Om du anser att en lag, regel eller administrativ praxis strider mot EU-rätten
bör du därför vända dig till nationella administrativa eller
rättsliga instanser (t.ex. en ombudsman) eller använda dig av skiljedoms-
och medlingsförfaranden innan eller samtidigt som du lämnar in en anmälan
till kommissionen.
Vi råder dig också att använda de möjligheter att klaga som finns i den nationella lagstiftningen, eftersom det kan ge dig fördelar.
Genom att använda de rättsmedel som finns tillgängliga i ditt land kan du i allmänhet hävda dina rättigheter mera direkt och personligt än vid ett överträdelseförfarande som inleds av kommissionen, eftersom ett sådant förfarande ofta tar lång tid.
Det är endast de nationella domstolarna som kan utfärda förelägganden till myndigheterna och upphäva nationella beslut.
Det är också endast de nationella domstolarna som i förekommande fall kan döma det aktuella EU-landet att betala skadestånd till enskilda på grund av att landet har brutit mot EU-rätten.
Du omfattas av följande administrativa garantier:
a) Efter det att anmälan har registrerats vid kommissionens generalsekretariat tilldelas den ett officiellt nummer, som anges på mottagningsbeviset och som bör anges vid all korrespondens.
Att ett klagomål tilldelas ett officiellt nummer innebär inte nödvändigtvis att ett överträdelseförfarande kommer att inledas mot medlemslandet i fråga.
b) Om kommissionen måste vända sig till myndigheterna i det medlemsland som anmälan gäller, respekterar den om du väljer att vara anonym. Om du inte anger något annat utgår kommissionen från att du har valt konfidentiell behandling.
c) Kommissionen försöker att fatta ett beslut i saken (om att inleda ett överträdelseförfarande eller att avskriva ärendet) inom tolv månader från den dag då anmälan registrerades vid generalsekretariatet.
d) Om handläggningstiden blir längre meddelar kommissionen dig skriftligen, om du har bett om det. Den ansvariga enheten inom kommissionen kommer att underrätta dig på förhand när den avser att föreslå kommissionen att ärendet ska avskrivas. Kommissionen håller dig även underrättad om hur ett eventuellt överträdelseförfarande fortlöper.
Din identitet och de uppgifter som du har lämnat får endast röjas för medlemslandet om du på förhand har lämnat ditt samtycke, enligt bestämmelserna i bland annat Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.
Om du anser att kommissionen har misskött handläggningen av
anmälan på grund av att de bestämmelser som anges här
inte har följts, kan du vända dig till EU-ombudsmannen i
enlighet med artikel
24 och artikel
228 i EUF-fördraget.
Om du vill ha en fullständig redogörelse för gällande förfaranden och tidsfrister kan du läsa kommissionens meddelande till Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen om klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten [KOM(2002) 141 slutlig].