Sökväg

Ytterligare verktyg

  • Utskriftsversion
  • Mindre textstorlek
  • Större textstorlek

Följ oss

Facebook

Havet

Överfisket har gjort att nästan hälften av de europeiska bestånden hotas. Om vi fortsätter i samma takt riskerar fiskbestånden runtom i världen att kollapsa till 2050.

Ett annat problem är bifångsterna, det vill säga när man oavsiktligt fångar andra arter än tänkt. Vissa fiskemetoder hotar delfiner, sköldpaddor och fåglar som snärjs in i nät och linor.
Bottentrålning kan ge stora skador på havsbotten och de djur som lever där.

Om vi vill att fisket ska vara hållbart måste vi noga kartlägga bestånden och förvalta dem bättre.

Människans verksamhet leder också till att en rad föroreningar och näringsämnen släpps ut i miljön. Fisk och skaldjur som innehåller föroreningar som kvicksilver kan skada vår hälsa. Näringsämnen som nitrater kan ge algblomning. När algerna förmultnar minskar syrehalten i vattnet så att många andra arter dör.

Skräpet till havs eller ”plastsoppan” är ett hot mot sjöfåglar, som tror att det är mat. Det kan också skada havslevande djur. Sköldpaddor kan till exempel fastna i gamla fisknät.

Främmande arter är arter som inte finns naturligt i en viss region, utan har kommit dit oavsiktligt (från t.ex. fartygens barlastvatten) eller förts in avsiktligt. Vissa förökar sig sedan så att de blir invasiva och konkurrerar ut inhemska arter.

Ett exempel är den amerikanska kammaneten. Maneten upptäcktes i Svarta havet 1982 och har sedan spritt sig enormt. I Sverige har den funnits sedan 2006. Den äter stora mängder djurplankton och fisklarver och hotar därför ekosystem och fiskbestånd.

I takt med att klimatet i Europa blir varmare kan tropiska arter lättare överleva här, vilket innebär nya hot mot våra hav.