Översikt över industrisektorer

Naturvetenskap och bioteknik möjliggör teknologier som används inom en rad industrisektorer som hälsovård/läkemedel, djurhälsa, textilier, kemikalier, plaster, papper, bränsle, livsmedel och djurfoder.

Bioteknik bidrar i hög grad till Europeiska Unionens grundläggande målsättningar som folkhälsa, åldrande befolkning, ekonomisk tillväxt, sysselsättning, hållbar utveckling, och miljöskydd.

För att säkerställa att politikåtgärderna genomförs konsekvent inom hela Europa, antog kommissionen år 2002 en bred och detaljerad strategi och åtgärdsplan för utveckling av bioteknik-baserade produkter. Vid halvtidsöversynen år 2007 visade det sig att genomförandet varit framgångsrikt under de första fyra åren och fem nya prioriteringar fastställdes för perioden 2007-2010, däribland bättre tillgång till riskkapital och mer effektiv tekniköverföring.

Elektrotekniken står för 3 procent av produktionen, förädlingsvärdet och sysselsättningen i EU med 25 medlemsstater. 9 615 elektroteknikföretag med 20 eller fler anställda producerade 2004 elektrisk apparatur och utrustning till ett värde av 192 miljarder euro och sysselsatte direkt 1 237 000 personer.

Som en betydande leverantör till andra sektorer är elektrotekniken mycket cykliskt känslig.

Elektroteknikmarknaden i EU är den största i världen (181 miljarder euro), följd av USA och Japan (96 respektive 84 miljarder euro).

Den europeiska flygindustrin utvecklar och tillverkar en rad olika produkter: civil- och militärflygplan, flygmotorer, helikoptrar, obemannade luftfarkoster samt system och utrustning. Den omfattar också service- och underhållsföretag som utför reparationer och tillhandahåller utbildning och andra aktiviteter som är knutna till de olika produkterna.

Denna webbplats innehåller information om och länkar till en rad initiativ som har avsevärd betydelse för rymd- och luftfartsindustrin. Aerospace är en ofta använd internationell term som används för att beskriva företag som arbetar inom sektorerna luftfart, rymd och försvar.

Utförligare uppgifter om sektorerna rymd och försvar

EU är världens största tillverkare av motorfordon. Bilindustrin spelar därför en nyckelroll för välståndet i Europa. Den är en mycket stor arbetsgivare för kvalificerade arbetstagare och en viktig drivkraft för kunskap och innovation. Den är Europas största privata investerare i forskning och utveckling (FoU). Den ger även ett stort bidrag till EU:s bruttonationalprodukt (BNP) och exporterar betydligt mer än den importerar.

EU:s försvarsindustri bidrar i hög grad till de europeiska medborgarnas säkerhet och försvar. Det viktigaste målet för Europeiska kommissionens försvarsindustripolitik är att utveckla en innovativ och konkurrenskraftig teknisk och industriell bas för det europeiska försvaret. En sådan är en viktig förutsättning för en effektiv europeisk säkerhets- och försvarspolitik som är utformad för att ge EU kapacitet att agera självständigt vid internationella kriser, oberoende av Natos insatser. En konkurrenskraftig teknisk och försvarsindustriell bas krävs också för att Europa ska ha råd och förmåga till internationellt samarbete vid utveckling och produktion av försvarsmateriel.

Stålindustrin, industrin för icke-järnmetaller, industrin för icke-metalliska mineraliska produkter (cement, keramik, glas och kalk) och den icke-energirelaterade utvinningsindustrin (gruvbrytning och mineraler) omfattas av generaldirektoratet för näringslivs uppdrag, som är att säkerställa att dessa sektorer kan verka inom ramar som gör det möjligt att uppnå en god konkurrenskraft, särskilt med hänsyn till principerna för hållbar utveckling och god affärssed.

Havsindustrin innefattar både skeppsbyggeri och fritidsbåtar. Dessa två sektorer åtnjuter EU-stöd till förmån för handel, miljö, standardisering av byggföreskrifter och administrativa förfaranden.

Skillnaden mellan dessa två sektorer består i de olika syftena med respektive fartygslag:

• Skeppsbyggeri (inklusive reparationer och ombyggnader) är inriktat mot större (huvudsakligen havsgående) fartyg, avsedda för handel och andra kommersiella syften, men också mot militärfartyg. Inom denna sektor faller också produkter och tjänster som tillhandahålls vid byggande, ombyggnad och underhåll av dessa skepp (havs- och inlandsjöfart).

• Inom fritidsbåtssektorn produceras båtar med skrov på 2,5 till 24 meter avsedda för fritid eller idrott. Vad gäller denna sektor aktualiseras främst lagstiftningen om den inre marknaden som dessa produkter måste följa för att fritt kunna cirkulera på EU-marknaden.

Sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT) svarar för en betydande del av EU:s BNP och sysselsättning. Men IKT är en allmänt förekommande teknik och investeringarna i IKT uppskattas också ha stått för omkring hälften av produktivitetstillväxten i EU under senare år.

Det är en mycket FoU-intensiv sektor som svarar för omkring en fjärdedel av all FoU i EU. Eftersom IKT-varor och IKT-tjänster har många tillämpningsområden är de viktiga drivkrafter för produktivitetstillväxt och ekonomiskt resultat inom alla sektorer.

IKT möjliggör process- och produktinnovation och pengar som används på beräkningsteknik ger en ökning av arbetstagarnas produktivitet som är många gånger större än den man får genom andra investeringar.

Kemi-, plast-, och gummiindustrin är bland de största och mest dynamiska industrisektorerna i EU. Tillsammans skapar de omkring 3,2 miljoner jobb i fler än 60 000 företag. Under 2007 uppgick försäljningen av kemikalier i EU till 537 miljarder euro, vilket utgör omkring 30 % av den globala försäljningen av kemikalier. Regleringar påverkar i hög grad den kemiska industrin. Därför har lagstiftningens kvalitet, rätta genomförande och vederbörliga tillämpning inte bara stor betydelse för att uppnå målsättningar på hälso- och miljöområdet, utan även för den kemiska industrins konkurrenskraft.

Inom begreppet garvning av läder faller bearbetning av råvaror, t ex beredning av hudar eller skinn - ett förgängligt material, till läder - ett bestående material, och slutberedning av lädret så att det kan användas för tillverkning av en mängd konsumentvaror.

Inom lädergarvningsindustrin används hudar och skinn - biprodukter från kött- och mejeriindustrierna - som man annars skulle ha gjort sig av med på annat sätt, exempelvis genom deponering eller förbränning. Merparten av garvningssektorns produktion utgörs av läder. Det är en industriell mellanprodukt med tillämpningar i underliggande sektorer i konsumentvarusektorn. Sko-, klädes-, möbel-, fordons- och lädervaruindustrierna är de huvudsakliga mottagarna av EU-garvarnas produktion.

Mätinstrument är nödvändiga för att säkerställa korrekta mätningar, särskilt vid transaktioner i vardagslivet bland konsumenter och inom näringslivet. Exempel på detta är vattenmätare, taxametrar, elmätare och vågar. EU:s lagstiftning främjar en snabb teknisk utveckling och valmöjligheter vid förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

Europeiska kommissionen gav 2009 CEN, Cenelec och Etsi mandat [782 KB] att på området mätinstrument utarbeta europeiska standarder för att möjliggöra kompatibilitet när det gäller förbrukningsmätare (vatten, gas, el, uppvärmning) och på så sätt förbättra energieffektiviteten och användarinflytandet.

Färdigförpackningar består av varor och förpackningsmaterial. Innehållet i en färdigförpackning måste mätas för att man ska kunna bestämma mängden av den vara som finns i förpackningen. Det är här som metrologin kommer in. Den gör att producenter och myndigheter på ett riktigt sätt kan kontrollera mått och vikt för alla förpaketerade varor, exempelvis tvättmedel, foder till sällskapsdjur, glass, djupfrysta livsmedel, låghaltiga alkoholdrycker, läskedrycker, rengöringsprodukter, målarfärger, schampo och tandkräm.
När det gäller vin och alkohol fastställer EU vilka mått som är tillåtna för förpaketerade varor.

Måttenheter är viktiga i det dagliga livet för att säkerställa affärstransaktioner och skydda hälsa och säkerhet.

Det finns omkring 80 miljoner barn under 14 år i EU och omkring 2 000 företag som sysselsätter över 100 000 personer direkt inom sektorn för leksaker och spel, varav de flesta är små och medelstora företag (SMF).

Leksaker och spel är viktiga för barnens utveckling. Tillverkarna är ansvariga för sina produkters säkerhet, men importörer, anmälda organ och nationella myndigheter har alla en roll att spela för att säkerställa att de leksaker som säljs i europeiska butiker uppfyller alla säkerhetskrav.

Livsmedels- och dryckesindustrin är en av de viktigaste och mest dynamiska industrisektorerna i Europa. Den omfattar ca 310 000 företag, och ger arbetstillfällen för fler än 4 milljoner människor.

Denna mångsidiga sektor omsätter årligen mer än 900 miljarder euro och är en betydelsefull exportör. Inom sektorn tillverkas ett stort antal konsumentvaror som saluförs på ytterst kokurrensutsatta nationella och internationella marknader. Men det finns utrymme för förbättring.

För mycket byråkrati, för lite finansiering, få möjligheter till FoU, svårigheter med tillgång till råvaror är några av de huvudsakliga hinder som måste undanröjas om EU ska kunna få en starkare position på världsmarknaderna.

Maskinindustrin är en av de största industrisektorerna i EU om man ser till antal företag (ca 169 000 varav de flesta är små och medelstora företag), antal sysselsatta (3,3 miljoner människor), produktion och förädlingsvärde.

Med 36 procent av världsmarknaden är EU världens största producent och exportör av maskiner. Branschens konkurrenskraft är bland annat beroende av utmärkta innovativa produkter, kunskaper och färdigheter samt förmåga att uppfylla kundens önskemål.

Möbelindustrin är huvudsakligen en sammansättningsindustri, som använder olika råvaror för att tillverka sina produkter. Dessa varierar från trä och träbaserade skivor till metall, plast, textil, läder och glas. Det finns många olika slags möbler (t.ex. stolar, soffor, bord, garderober, kök, madrasser) med mycket olika användningsområden (t.ex. hushåll, skolor, kontor).

I dag håller EU:s möbelindustri en hög produktionskvalitet i tekniskt och estetiskt avseende och när det gäller design och mode och har ett gott rykte världen över.

Sektorn för radio- och t eleterminalutrustning omfattar alla produkter som använder radiospektrumet (t.ex. fjärrkontroller till bildörrar, mobilkommunikationsutrustning som mobiltelefoner, privatradio och rundradiosändare) samt all utrustning som är ansluten till de allmänna telenäten (t.ex. ADSL-modem, telefoner och telefonväxlar). Sektorn för radio- och teleterminalutrustning är en av de få högteknologiska sektorer där EU är världsledande, bland annat på mobilkommunikationsområdet.

Läkemedelsindustrin bidrar på ett väsentligt sätt till välfärden i Europa och världen. Eftersom den har viktiga ekonomiska och folkhälsodimensioner är det en strategisk sektor.

Europa måste upprätthålla en dynamisk läkemedelssektor som en grundförutsättning för att säkerställa en hög nivå av folkhälsoskydd och en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi.

Skosektorn är en diversifierad industri som arbetar med en mängd material (textilier, plast, gummi och läder) och produkter av olika slag från herr-, dam- och barnskor till mer specialiserade produkter som snowboardboots och skyddsskor. Denna mångfald av konsumentvaror motsvaras av en mängd industriella processer,företag och marknadsstrukturer.

EU-åtgärder syftar till att främja innovation, konkurrenskraft och konkurrens mellan de företag som är verksamma inom sektorn, till att bekämpa bedrägerier och förfalskningar, och till att skydda konsumenthälsa och miljö.

Textil- och konfektionsindustrin (eller tekoindustrin) är en varierande och heterogen industri som omfattar ett stort antal verksamhetsområden, från omvandlingen av fibrer till garn och tyg, till tillverkningen av ett brett utbud av produkter t.ex. högteknologiska syntetgarner, ylletyger, sänglinne, industrifilter, geotextiler och konfektion.

Sektorn är en viktig del av Europas tillverkningsindustri. Den har stor betydelse för ekonomin och den sociala välfärden i många regioner i de 27 nuvarande medlemsländerna i EU. Enligt de senast tillgängliga strukturella uppgifterna hade 220 000 företag 2,5 miljoner anställda 2006 och en omsättning på 190 miljarder euro. Textil- och konfektionsindustrin står för 3 procent av det totala förädlingsvärdet för industrin i Europa.

De skogsbruksbaserade industrierna omfattar träbearbetningsindustrin , pappersmasse- och pappersindustrin samt tryckeriindustrin . Industriernas huvudråvara är trä eller returpapper och returträ. De omfattar även specialiserade sektorer som korkindustrin.

De skogsbruksbaserade industrierna i EU är konkurrenskraftiga och kan skryta med mycket goda tekniska och kommersiella resultat. Pappersmasse- och pappers-, träbearbetnings- och tryckerisektorerna är världsledande på många områden. Sektorn står dock inför flera utmaningar, bland annat när det gäller tillgången till råvaror , klimatförändring , innovation , handel och information om skogsbruksbaserade produkter. Småföretagsdimensionen är mycket viktigt för träbearbetnings- och tryckerisektorerna. Många delar av dessa industrier har en mycket viktig roll för att bibehålla hållbar sysselsättning i landsbygdsområden.

Industrisektorn för tryckutrustning innefattar en lång rad olika produkter. Från konsumentprodukter som brandsläckare och tryckkokare, till stora och komplicerade industriella anläggningar och värmepannor i kraftverk. Även aerosolbehållare omfattas av detta avsnitt.

Sektorn för gasapparatur rör främst vanliga konsumentprodukter och kommersiella produkter för förbränning av bränslen i gasform, som används för matlagning, uppvärmning, generering av varmvatten, kylning, belysning och tvätt. Apparater som är särskilt avsedda att användas i industriella processer som utförs i industrilokaler omfattas inte.

Europeiska kommissionen främjar dessa sektorers globala och hållbara konkurrenskraft genom att analysera kännetecken och utmaningar och genom att vidta de åtgärder som krävs

• för att säkerställa säkerhet och fri rörlighet för dessa produkter på en utvidgad inre EU-marknad, genom att handha, genomdriva, förenkla och förbättra tillämplig lagstiftning,
• för att aktivt medverka i åtgärder för att öka tillgången till marknader i tredje land, främja samstämmighet när det gäller regelverk och bredda den inre marknaden geografiskt samt
• för att agera inom ramen för annan relevant politik (handel, konkurrens, miljö, hälsa och säkerhet) som inverkar på sektorns konkurrenskraft.

Turismen består av en mångfald produkter och resmål samt många olika aktörer, både offentliga och privata, med mycket decentraliserade befogenheter, ofta på regional och lokal nivå. Turismen har en stor potential att bidra till flera av EU:s viktigaste mål, exempelvis hållbar utveckling, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt ekonomisk och social sammanhållning.

Turismen är särskilt viktigt när det gäller arbetstillfällen för unga människor, som utgör en dubbelt så hög del av arbetskraften i turistnäringen som i resten av ekonomin.