Regionalt samarbete är en central del av stabiliserings och associeringsprocessen , som ska hjälpa länderna på västra Balkan till EU-medlemskap.
Vikten av regionalt samarbete har betonats i flera av kommissionens och rådets dokument – nu senast i kommissionens utvidgningsstrategi för 2009–2010
[489 KB]
och i rådets slutsatser från december 2009 (allmänna frågor).
Kommissionen bedömer regelbundet hur det regionala samarbetet utvecklas i sina årliga rapporter för kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna .
EU deltar i en mängd aktiviteter som har regional betydelse för länderna på västra Balkan och deras arbete med att närma sig EU.
Kommissionen bidrar ekonomiskt till det regionala samarbetet på västra Balkan genom sitt instrument för stöd inför anslutningen.
Mellan 2007 och 2010 har man anslagit cirka 430 miljoner euro till projekt som ska stödja det regionala samarbetet eller annan verksamhet som gynnar gemensamma behov i regionen.
EU ger politiskt och ekonomiskt stöd till en rad initiativ som ska främja det regionala samarbetet på västra Balkan.
Det regionala samarbetsrådet tillkom 2008 och ersatte då stabilitetspakten för sydöstra Europa som regionalt förankrad och styrd samarbetsram.
Kommissionen är med i samarbetsrådet och dess styrelse som representant för EU, tillsammans med rådets sekretariat och det roterande EU-ordförandeskapet. Europaparlamentet deltar också i samarbetsrådet, men sitter inte med i styrelsen.
Samarbetsrådets arbete gäller främst fem områden:
• ekonomisk och social utveckling
• infrastruktur och energi
• rättsliga och inrikes frågor
• säkerhetssamarbete
• utveckling av människors resurser
Ett övergripande tema är parlamentariskt samarbete.
Det regionala samarbetsrådet är också den operativa grenen av den sydösteuropeiska samarbetsprocessen, som startade 1996 efter kriget i det forna Jugoslavien.
Länderna i samarbetsprocessen är
• anslutande land, kandidatländer och potentiella kandidatländer (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet)
• EU-länder i regionen (Bulgarien, Grekland, Rumänien)
• Moldavien.
Den sydösteuropeiska samarbetsprocessen har ett roterande ordförandeskap – just nu är Turkiet ordförande (juni 2009–juni 2010).
Ett viktigt steg i det regionala ekonomiska samarbetet är det nya Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta 2006) från 2006. Avtalet omfattar inte de central- och östeuropeiska länder som har gått med i EU.
Nuvarande medlemmar i Cefta 2006 är Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien och Kosovo (genom FN).Ordförandeland är just nu Montenegro.
Målet är att skapa ett frihandelsområde mellan länderna.
Avtalet om en energigemenskap undertecknades 2005 och trädde i kraft 2006. Det har som mål att skapa en integrerad energimarknad som främjar energihandeln i regionen och ländernas integrering med EU-marknaden. Det ska också trygga energiförsörjningen.
Kommissionen och länderna på västra Balkan håller på att förhandla om ett fördrag om en transportgemenskap, efter samma modell som energisamarbetet.
När det träder i kraft kommer det att ersätta det nuvarande transportobservationsorganet för sydöstra Europa , som är en regional transportorganisation som bildades 2004 av kommissionen och Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Kosovo (genom FN).
När det gäller lufttransport har avtalet om det gemensamma europeiska luftrummet
från 2006 fört samman EU-länderna och flera länder i sydöstra och norra Europa:Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Kosovo (genom FN), Norge och Island.
Det pågår också regionalt samarbete om bland annat flykting- och asylfrågor , hälsa , utbildning och främjande av investeringar .