Sökväg

EU:s sektorsstrategier

Under de senaste årtiondena har det blivit uppenbart att det behövs rättvisa konkurrensvillkor och gemensamma spelregler för olika sektorer, inklusive regler för statliga interventioner. Det beror på den ökande internationella arbetsfördelningen och det faktum att nästan alla varu- och tjänstemarknader nu är internationella eller har något internationellt inslag. I unionen är det EU som fastställer reglerna och ser till att konkurrensvillkoren är rättvisa.

EU genomför strategier för alla ekonomiska sektorer. Vissa av dem, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken och konkurrenspolitiken, uppstod redan i samband med EU:s grundande. På andra områden, som inom miljöpolitiken eller sammanhållningspolitiken, har EU:s roll vuxit med tiden, allteftersom fördelarna med närmare samarbete och samordning bland medlemsländerna har blivit mer uppenbara, internationella sidoeffekter tydligare, eller då skillnaderna i levnadsstandard länderna emellan har ökat efter de olika utvidgningarna. På några områden, t.ex. energiområdet, låg det politiska huvudansvaret länge kvar hos medlemsländerna och det var först under 2007 som Europeiska rådet antog en energipolitik för EU.

Generaldirektoratet för ekonomi och finans


På alla dessa området bidrar vi till utformningen av kostnadseffektiva politiska strategier. Det innebär att de ska uppnå uppsatta mål till lägsta möjliga samhällskostnad, samtidigt som de ska bidra till hållbar utveckling och stimulera tillväxt och sysselsättning.
För detta ändamål förser vi kommissionen med ekonomiska analyser till stöd för dess verksamhet. Vi uppmanar också andra generaldirektorat att försöka hitta politiska lösningar som ger de önskade resultaten genom att förbättra marknadens funktion istället för att skapa onödiga hinder.
Det innebär att vi som regel föredrar lösningar som exempelvis sätter ett pris på en skadlig verksamhet, t.ex. utsläpp, och som gör att de enskilda ekonomiska aktörerna ändrar sitt beteende i rätt riktning. Vi ser helst att man undviker tvingande åtgärder som föreskriver en viss produktionsmetod eller direkt fastställer vilken typ av vara som får tillverkas. Anledningen är att de mer flexibla, indirekta politiska åtgärderna har visat sig ge samma eller bättre resultat än bindande föreskrifter.

Ytterligare verktyg

  • Utskriftsversion 
  • Mindre textstorlek 
  • Större textstorlek