Sökväg

Varför spred sig krisen?

Varför inträffade krisen?

Skuldkrisen i EU utlöstes av händelser i den amerikanska banksekton.

När den amerikanska ekonomin började gå sämre kunde amerikanska husägare med höga lån inte längre betala dem och banker över hela världen med investeringar kopplade till bostadslånen började att förlora pengar.

USA:s fjärde största investeringsbank, Lehman brothers, gick omkull på grund av sina dåliga investeringar, och andra banker och investerare som Lehman gjort affärer med blev rädda.

Rädslan för fler bankkonkurser gjorde att banker och investerare blev extremt försiktiga. De slutade låna ut till varandra och de finansinstitut som var beroende av sådana lån drevs mot ruinens brant.

Banker i EU som hade gjort stora investeringar i den amerikanska bolånemarknaden drabbades hårt. Regeringarna i många medlemsländer, till exempel Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Irland, Danmark, Nederländerna och Belgien, fick rädda sina konkurrshotade banker. Men priset de fick betala för sina räddningspaket blev högt. I Irland gick staten nästan i konkurs och de andra EU-länderna fick hjälpa till med ekonomiskt stöd.

Under 2009 gick EU in i en lågkonjunktur och det problem som startade i bankvärlden påverkade länderna mer och mer. Marknaderna började oroa sig för att vissa länder inte skulle ha råd att rädda sina banker.

Investerarna började skärskåda ländernas finanser. Grekland blev särskilt hårt granskat eftersom ekonomin var i dåligt skick och flera regeringar i rad hade skapat en statsskuld som var dubbelt så stor som landets BNP.

Hotet mot bankerna innebar att tillståndet i ländernas statsfinanser blev viktigare än någonsin.

Regeringarna hade vant sig vid att kunna låna stora belopp varje år för att finansiera sin verksamhet och hade samlat på sig stora skulder. Nu upptäckte man plötsligt att marknaden inte ville låna ut till dem längre.

Det som startade som en bankkris hade blivit en skuldkris.

Genom krisen uppdagades flera brister i EU:s system för ekonomisk styrning

  • För stor vikt fästs vid underskott: Övervakningen av ländernas offentliga finanser var främst inriktad på årliga budgetunderskott och inte tillräckligt på statsskuldsnivån. Men ett antal länder som hade följt EU-reglerna genom att hålla låga årliga underskott eller till och med överskott hamnade ändå i ekonomiska svårigheter i samband med den globala finanskrisen till följd av en hög skuldsättningsgrad. Därför är en striktare övervakning av denna indikator nödvändig.
  • Bristande övervakning av konkurrenskraft och makroekonomiska obalanser: Vid övervakningen av EU:s ekonomier ägnade man inte tillräcklig uppmärksamhet åt ohållbar utveckling av konkurrenskraft och kredittillväxt, som ledde till en stadigt ökande skuldsättning i den privata sektorn, försvagade finansiella institut och bostadsprisbubblor.
  • Dålig efterlevnad: För de länder i euroområdet som inte följde reglerna var åtgärderna för att upprätthålla respekten för regelverket inte tillräckligt kraftfulla. Det krävs en skärpt och mer trovärdig sanktionsmekanism.
  • Långsamt beslutsfattande: Alltför ofta har institutionella brister lett till att svåra beslut för att komma till rätta med oroande makroekonomiska utvecklingstendenser har skjutits upp. Det har också inneburit att det togs otillräcklig hänsyn till den ekonomiska situationen i euroområdet som helhet.
  • Akut finansiering: När krisen bröt ut fanns det inga mekanismer för att ge ekonomiskt stöd till länder i euroområdet som plötsligt hamnat i finansiella svårigheter. Det behövdes ekonomiskt stöd inte bara för att lösa problem i enskilda länder, utan också för att skapa en ”brandvägg” för att förhindra att problemen sprids till andra länder i riskzonen.

Detta fick till följd att Grekland, och senare även Irland, Portugal, Spanien och Cypern, till sist inte längre kunde låna på finansmarknaderna till rimliga räntor. EU ombads ingripa, vilket resulterade i att en krishanteringsmekanism skapades och finansiella skyddsmekanismer utvecklades, dvs. stora ekonomiska buffertar som länderna i euroområdet kan använda i finansiella nödsituationer.

Ytterligare verktyg

  • Utskriftsversion 
  • Mindre textstorlek 
  • Större textstorlek