Sökväg

Vad har EU gjort åt finanskrisen?

Responding to the financial crisis

För att förhindra en total kollaps av banksystemet, kom de europeiska regeringarna till bankernas undsättning med snabba, omfattande stödåtgärder. Fyra och en halv biljoner euro, vilket motsvarar trettiosju procent av EU:s årliga BNP, avsattes mellan 2008 och 2011. EU lanserade också ett återhämtningsprogram för att rädda jobben och de sociala skyddsnäten och för att stödja ekonomiska investeringar. På så sätt förhindrades en rusning till bankerna och européernas besparingar skyddades. Euron behöll sitt värde och skyddade länderna i euroområdet från krisens värsta effecter genom att ge företag i EU stabila villkor för internationell handel och investeringar. Men denna ansträngning hade sitt pris, då det mesta av finansieringen utgjordes av lån.

Den ekonomiska och finansiella krisen har visat att banksystemen i EU är sårbara. Om en bank får problem kan de snabbt spridas till andra banker och drabba småsparare, investerare och ekonomin i allmänhet.
EU och medlemsländerna har därför skärpt tillsynen av finanssektorn. Som ett led i reformerna inrättades 2011 tre europeiska tillsynsorgan som ska hjälpa till att samordna de nationella myndigheternas arbete och se till att EU-reglerna tillämpas enhetligt.

  • Europeiska bankmyndigheten utövar tillsyn över banker och bankrekapitaliseringar.
  • Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten övervakar kapitalmarknaderna och utövar direkt tillsyn över kreditvärderingsinstitut och transaktionsregister.
  • Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten utövar tillsyn över försäkringsbranschen.

Den finansiella övervakningen i Europa stärks, för att se till att banker är bättre finansierade, handlar ansvarsfullt och kan låna ut till hushåll och företag. Detta jämnar vägen för en bankunion för att se till att människors besparingar är skyddade och att skattebetalare inte tvingas betala för bankernas misslyckanden.

Bankunionen kompletterar den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Den är svaret på de svagheter som krisen visade på. Snart ska bankerna i samtliga euroländer rapportera till en gemensam tillsynsmyndighet, Europeiska centralbanken. Dessutom måste beslut om hur konkurshotade banker ska hanteras fattas centralt, enligt det gemensamma regelverk som har utformats för att minimera kostnaderna för skattebetalarna. Spararna i EU kommer ha ett starkare insättningsskydd. Med hjälp av de här insatserna och nästan 30 åtgärder till strävar EU efter att bygga en effektivare finanssektor med starkare och mer motståndskraftiga banker, bättre regler och starkare tillsyn.

Europeiska centralbanken (ECB) är euroområdets oberoende penningpolitiska myndighet. ECB har spelat en viktig roll genom att hålla krisen i schack med innovativa lösningar. Centralbankens beslut att låna bankerna så mycket som de behövde till låg ränta och under så lång tid som tre år bidrog till att lugna marknaderna genom att se till att bankerna hade täckning för sina kortsiktiga behov. När finansmarknaderna fungerade så dåligt att de krävde orimligt hög avkastning för att låna ut pengar till regeringarna, utformade ECB programmet för direkta monetära transaktioner (OMT). ECB lovade att köpa obligationer till rimliga räntor från länder under hårt tryck, under förutsättning att länderna förband sig att anta ett program för ekonomiska reformer tillsammans med euroområdets stödfond, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Trots att inget land begärde att få delta i OMT-programmet lugnade sig finansmarknaderna till följd av att programmet faktiskt fanns.

Ytterligare verktyg

  • Utskriftsversion 
  • Mindre textstorlek 
  • Större textstorlek