Sökväg

Tillväxt

Growth

Djup nedgång

År 2009 gick Europa in i sin djupaste lågkonjunktur sedan slutet av andra världskriget. BNP föll med 4 % och den industriproduktionen sjönk med 20 % till 1990-talets nivåer. Efter två år av tillväxt skedde en ny nedgång under 2012. 2013 uppgick arbetslösheten till i genomsnitt 12 % i euroområdet. I vissa länder steg arbetslösheten till betydligt högre nivåer, framför allt bland unga.

Nedgången ledde till att många europeiska regeringar hamnade i en svår situation där skatteintäkterna minskade och kostnaderna för ekonomiskt stöd till bland annat finanssektorn ökade.

En bräcklig återhämtning

Europas ekonomi börjar nu visa de första tecknen på återhämtning. En stark och hållbar tillväxt är avgörande för att få människor tillbaka i sysselsättning och förbättra levnadsstandarden. Detta är också EU:s viktigaste prioritering. Återhämtningen förblir emellertid bräcklig eftersom många hushåll, företag och regeringar fortfarande har tunga skuldbördor som måste minska. Därför är det nödvändigt att bedriva en politik som främjar hållbara offentliga finanser och ekonomisk tillväxt på lång sikt.

Varför behöver vi Europa 2020, EU:s tillväxtstrategi?

Det är bara genom strukturreformer som vi kan ta itu med de strukturella svagheterna i EU:s ekonomi. Det är först och främst länderna som måste genomföra dem, men de ska bygga på EU:s fördelar, t.ex. den inre marknaden, den gemensamma handelspolitiken och andra EU-strategier. Om vi vill behålla den europeiska samhällsmodellen med social välfärd och marknadsekonomi i dagens föränderliga värld måste EU bli mer konkurrenskraftigt.

Därför antog EU och medlemsländerna 2010 en tillväxtstrategi för de kommande tio åren: Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin omfattar både de kortsiktiga problem som krisen skapat och de strukturreformer och stimulansåtgärder som krävs för att stärka ekonomin på lång sikt.

Europa 2020

Mål och huvudinitiativ

Strategin har fem övergripande mål för 2020. De gäller sysselsättning, innovation, energi och klimat, utbildning och social inkludering:

  1. 75 procent av 20–64-åringarna ska arbeta.
  2. Investeringarna i forskning och utveckling ska vara 3 procent av EU:s BNP.
  3. Utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 eller till och med 30 procent, jämfört med 1990 års nivåer, 20 procent av vårt energibehov ska komma från förnybara energikällor och energieffektiviteten ska öka med 20 procent.
  4. Andelen elever som slutar eller hoppar av skolan i förtid ska vara högst 10 procent och minst 40 procent av 30–34-åringarna ska ha högskoleexamen.
  5. 20 miljoner färre personer ska löpa risk för fattigdom eller social utestängning.

EU-länderna har antagit egna nationella mål inom varje område och EU-ledarna har enats om konkreta åtgärder på EU-nivå och för länderna.

Landsspecifika rekommendationer

Den årliga tillväxtöversikten: att fastställa de mest brådskande prioriteringarna

Europeiska kommissionen har fastställt en rad politiska prioriteringar som den rekommenderar att regeringarna antar under 2014.

Först av allt bör de regeringar som måste förbättra sina finanser försöka hitta lösningar som minimerar potentiella negativa effekter. När regeringarna försöker göra besparingar bör de undvika att göra nedskärningar i utbildnings-, forsknings- och investeringsprojekt som kan öka tillväxten.

Regeringarna bör också försöka anpassa sina skattesystem på ett sätt som främjar tillväxt. De bör exempelvis minska skattebördan på arbetskraft jämfört med fastigheter, konsumtion och föroreningar.

Det är också nödvändigt att återställa och reformera banksektorn så att den gynnar den reala ekonomin, upprätta program för att hjälpa arbetslösa att hitta arbete och genomföra förändringar som underlättar för företag att nyanställa.

Modernisering av myndigheternas tjänster för att minska kostnader och byråkrati gynnar ekonomin på flera olika sätt.

Läs hela listan över rekommendationer.

Ytterligare verktyg

  • Utskriftsversion 
  • Mindre textstorlek 
  • Större textstorlek