Sökväg

Ordlista

Glossary

Bretton Woods: Detta var ett system för att hantera internationella valutafrågor som världens ledande industrinationer kom överens om 1944. De som undertecknade överenskommelsen var skyldiga att knyta sina valutor till guldpriset och på så sätt stödja internationell valutastabilitet.

Centralbank: En nationell bank som handhar ett lands valutareserver och styr den fysiska tillgången på pengar.

Ekofin: Europeiska unionens råd i den konstellation som består av ekonomi- och finansministrarna från EU:s medlemsländer.

EG-fördraget: Se Romfördraget.

EU:s regler för ekonomisk styrning: En uppsättning EU-regler som har tagits fram i syfte att stärka stabilitets- och tillväxtpakten och inrätta förfarandet vid makroekonomiska obalanser.

Eurogruppen: Ekonomi- och finansministrarna från euroområdets medlemsländer.

Europeiska centralbanken (ECB): Europeiska centralbanken för euroområdet. ECB bedriver självständigt den monetära politiken för euroområdet.

Europeiska kommissionen: EU-kommissionen är en av de största EU-institutionerna och arbetar för EU:s gemensamma bästa. Kommissionen föreslår nya EU-regler och sköter det löpande arbetet med att genomföra EUpolitiken och förvalta EU:s budget.

Europeiska rådet: Möten med stats- och regeringschefer från EU-länderna och ordföranden för Europeiska kommissionen.

Europeiska monetära systemet (EMS): Ett system för att hantera valutafluktuationer som 1979 upprättades av Europeiska gemenskapen för att ersätta ”ormen i tunneln”.

Europaparlamentet: Består av ledamöter från alla EU-länder som valts direkt av EU-medborgarna. Har tillsammans med rådet ansvaret för att anta EU:s lagtiftning, dock med varierande behörighet på olika områden. I EMU medverkar parlamentet både i utformningen av lagstiftningen och genom utskottet för ekonomi och valutafrågor i den övergripande diskussionen om den ekonomiska politiken.

Europeiska centralbankssystemet (ECBS): Omfattar centralbankerna i EU samt ECB.

Eurosystemet: En del av ECBS som består av centralbankerna i euroområdet och ECB.

Växelkursmekanismen (Exchange Rate Mechanism, ERM): En del av Europeiska monetära systemet genom vilken medlemmarna av EMS enades om att hålla de kurserna mellan sina valutor inom smala band i förhållande till ecun. När euron infördes 1999 ersattes ERM av ERM II, genom vilken EU-ländernas valutor är knutna till euron inom ett fluktuationsband på ±15 %.

Finanspolitik: Rör hanteringen av statens intäkter (t.ex. skatter) och utgifter (t.ex. kostnader för hälso- och sjukvård).

Maastrichtfördraget (Fördraget om Europeiska unionen): Undertecknades 1992 i den nederländska staden Maastricht av medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen. Maastrichtfördraget vidgade Europeiska gemenskapens behörighet, gjorde om den till Europeiska unionen och ledde till att EMU och euron skapades.

Inre marknaden: En tullunion med gemensam politik för fri rörlighet för kapital, varor, arbete och tjänster. En inre marknad liknar en gemensam marknad, men lägger större vikt vid att undanröja handelshinder som tekniska standarder och skatter – den är mer ”harmoniserad”. EU var först en gemensam marknad och blev i och med 1992 års Maastrichtfördrag en inre marknad.

Ormen i tunneln: En mekanism för att hanteravalutafluktuationer mot den amerikanska dollarn, som 1972 upprättades av Europeiska gemenskapen. ”Orm” hänför sig till valutorna och ”tunneln” till den amerikanska dollarn.

Romfördraget (Fördraget om upprättandet  av Europeiska ekonomiska gemenskapen): Undertecknades i Rom 1957. Detta fördrag upprättade Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till Europeiska gemenskapen. Genom Maastrichtfördraget döptes det om till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).

Ytterligare verktyg

  • Utskriftsversion 
  • Mindre textstorlek 
  • Större textstorlek