Sökväg

Vad är EMU?

Why the Economic and Monetary Union?

Syftet med den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och euron är att öka befolkningens och företagens välstånd i EU genom att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen.

Vad är Ekonomiska och monetära unionen?

På ett generellt plan är Ekonomiska och monetära unionen (EMU) en del av den ekonomiska integrationsprocessen. Oberoende stater kan i olika grad integrera sina ekonomier för att uppnå storleksfördelar som högre intern effektivitet och större tålighet mot externa händelser. Graden av ekonomisk integration kan delas upp i sex steg.

Varför bestämde sig EU-länderna för att upprätta en ekonomisk och monetär union?

Konsumenterna tjänar på euron eftersom …

Konkurrensen ökar:  Eftersom konsumenterna lättare kan handla över gränserna och jämföra priser ökar konkurrensen mellan butiker och leverantörer. Konsumenterna har fler valmöjligheter, vissa priser är lägre och prisökningarna begränsas.

Prisnivån är stabil: Euron har inneburit att inflationen har dämpats till en låg och stabil nivå. På 70- och 80-talen var inflationstakten hög i många medlemsstater, i vissa fall så hög som 20 procent eller mer. När förberedelserna inför eurosamarbetet inleddes sjönk inflationen, och sedan eurons införande har den för det mesta legat på omkring 2 procent inom euroområdet. En låg och stabil inflation tjänar alla på.

Det blir enklare och billigare att låna: Eftersom Europeiska centralbanken ser till att hålla inflationen på en låg nivå, blir räntorna också lägre. Det innebär att det blir lättare och billigare att låna pengar för att exempelvis köpa hus eller betala en semesterresa.

Det blir enklare och billigare att resa: En person som på 90-talet reste genom samtliga EU-länder och växlade pengar vid gränsen till varje ny stat förlorade hälften av sina pengar i växlingsavgifter – utan att ha handlat någonting! Dessa kostnader – för att inte tala om allt besvär som det innebar – har nu helt eliminerats, vilket gör det både enklare och billigare att turista, semestra, studera och arbeta utomlands. Euron är dessutom lätt att växla i många länder utanför euroområdet. Omkring 20 procent av alla eurosedlar uppskattas vara i omlopp utanför euroområdets gränser.

Företagen tjänar på euron eftersom …

Låga räntor innebär mer investeringar: En låg inflation håller räntorna nere. Det innebär att företagen kan låna billigare i syfte att investera i exempelvis nya maskiner och mer forskning. Detta leder till fler nya varor och tjänster och högre produktivitet, vilket i sin tur medför ökad tillväxt och fler och bättre arbetstillfällen.

Lägre risker stimulerar handel över gränserna: Förr inbegrep handel över gränserna inom EU flera olika valutor med fluktuerande växelkurser. För att väga upp riskerna med att bedriva handel under sådana förhållanden sålde företagen ofta till ett högre pris utomlands, vilket motverkade handeln. Denna risk har nu eliminerats.

Handel och investeringar stimuleras genom att växlingskostnaderna är borta:  Innan euron infördes var kostnaderna för valutaväxling höga: uppskattningsvis 20 – 25 miljarder euro årligen inom EU. Eftersom samtliga betalningar och fakturor inom euroområdet nu görs i euro har dessa kostnader försvunnit. Dessutom godtas euron utan problem även utanför euroområdet.

Ekonomisk integration och EMU i Europa

Alla EU-länder ingår i vad vi kallar EMU och bildar en gemensam marknad, känd som den inre marknaden. Alla samordnar sitt ekonomiska beslutsfattande för att stödja syftena med EMU.

Flera länder är redan mer integrerade och har infört euron. Dessa länder bildar euroområdet och har, utöver den gemensamma valutan, en gemensam monetär politik som bedrivs av Europeiska centralbanken (ECB). De EU länder som inte ingår i euroområdet behåller sina valutor och bedriver sin egen monetära politik.

De som inte har infört euron har framför allt följande skäl:  Antingen har de förhandlat sig till ett undantag från den tredje etappen av EMU, så att de inte behöver införa euron (Danmark och Storbritannien), eller så uppfyller de ännu inte alla konvergenskriterier.

Ytterligare verktyg

  • Utskriftsversion 
  • Mindre textstorlek 
  • Större textstorlek