Sökväg

Visste du att…

Did you know?

Eurons fördelar

Den genomsnittliga inflationstakten i EMU låg under dess första decennium på drygt 2 %, en minskning från 3 % under 1990-talet och 8–10 % under 1970- och 1980-talen.

Emissionerna av internationella skuldebrev denominerade i euro översteg 2004 de motsvarande emissionerna i US-dollar.

Förr skulle en person med 1 000 tyska mark
i fickan som reste genom 15 EU-länder och växlade pengar i samtliga länder ha haft mindre än 500 mark kvar vid hemkomsten – utan att ha handlat någonting. Om någon i dag börjar resan med 1 000 euro på fickan
skulle han eller hon komma hem med samma belopp.

Transaktionskostnaderna kan vara mycket höga. Före eurons införande uppskattade man dem till 0,3–0,4 % av BNP i EU, dvs. 20–25 miljarder euro.

De genomsnittliga kostnaderna för att överföra 100 euro har sänkts från 24 euro till 2,40 euro sedan bestämmelser om gränsöverskridande betalningar i euro infördes 2001.

Sedan december 2006 har värdet på de cirkulerande euromynten och eurosedlarna
som regel varit högre än värdet på amerikanska dollar i omlopp.

Euron är världens näst största reservvaluta efter den amerikanska dollarn. Omkring 24 % av reserverna över hela världen utgörs i dag av euro.

Euron är den näst mest handlade valutan och används i omkring 20 % av de dagliga transaktionerna på världens valutamarknader.

Eurosedlar och euromynt

De äldre mynten visar EU före 2004,  medan de nyare, som satts i omlopp från och med 2007, visar hela Europa för att avspegla utvidgningen av unionen.

Euroländerna får ge ut jubileumsmynt av valören två euro två gånger per år.

Omkring 14 miljarder eurosedlar värda 633 miljarder euro och 52 miljarder euromynt präglades – vilket krävde 250 000 ton metall – producerades inför eurons lansering.

På morgonen den 1 januari 2002, då kontanter i euro lanserades, fanns omkring 7,8 miljarder sedlar värda 140 miljarder euro tillgängliga i euroområdet.

I februari 2014, fanns det över 15,8 miljarder eurosedlar i omlopp till ett värde av över 934 miljarder euro och över 106,2 miljarder mynt i euro till ett värde av över 24 miljarder euro.

Vid utgången av februari 2002 hade mer än 6 miljarder sedlar och närmare 30 miljarder nationella mynt återtagits och för fler än 300 miljoner medborgare i tolv länder hade euron äntligen kommit.

Sedlar
Serienumrets första bokstav är en unik identifiering för det land som ger ut sedeln. Till exempel står "Z" för Belgien och "Y" för Grekland.

På eurosedlarna visas sju arkitektoniska perioder: antik, romansk, gotisk, renässans, barock/rokoko, järn och glas, modernt 1900-tal.

Ett 1-euromynt väger 7,5 gram, så en miljon 1-euromynt skulle bli 7,5 ton – vikten av en fullvuxen afrikansk elefant!

Europeiska centralbanken utformar eurosedlarna. Sedlarna trycks däremot av de nationella centralbankerna. Mynten ges ut av euroländerna, i volymer som godkänns av ECB.

Eurosedlarna tenderar att "vandra" inom euroområdet från norr till söder. Detta beror på att fler nordeuropéer besöker de sydeuropeiska länderna, huvudsakligen på semester.

Endast EU-medlemsländer kan ingå i euroområdet.
Även om de inte formellt ingår i euroområdet och EU, använder emellertid Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten alla euron som sin valuta och har genom monetära avtal med EU rätt att utfärda begränsade mängder av egna euromynt .

Ekonomisk styrning på EU-nivå

Euroländerna  hade 2011 ett lägre budgetunderskott (4,1 procent av BNP) än USA (9,6 procent) och Japan (8,2 procent).

Euroländerna 2011 hade en lägre statsskuld (87 procent av BNP) än USA (102,9 procent) och Japan (229,8 procent).

Mellan 2008 och 2012 gav flera EU-länder sina banker ekonomiskt stöd, framför allt i form av garantier och kapitaltillskott, för att förhindra att hela banksystemet kollapsade. Stödet var som mest 1 540 miljarder euro, men hade sjunkit till 1 050 miljarder i juni 2012.

Irland blev det första land som framgångsrikt avslutade sitt ekonomiska anpassningsprogram i december 2013. Programmet avtalades formellt i december 2010. Det omfattade ett gemensamt finansieringspaket på 85 miljarder euro över perioden 2010–2013.

Mått på EU:s ekonomi

Vad gäller invånarantal är euroområdet en av de största industrialiserade ekonomierna i världen med 333 miljoner invånare 2012. Som jämförelse kan nämnas att USA:s befolkning uppgår till 314 miljoner och Japans till 128 miljoner.

Mätt som andel av världens bruttonationalprodukt (BNP) var euroområdet den näst största ekonomin med gemensam valuta 2012 med 13,7procent, efter USA med 18,9 procent. Japans andel var 5,6 procent.

Euroområdets export av varor och tjänster i procent av BNP var 2012 med 26,8 procent, betydligt större än motsvarande siffror för USA (14,1 procent) och Japan (15,4 procent).

EU:s ekonomi – produktionen av varor och tjänster (BNP) – är nu större än den amerikanska ekonomin: EU:s BNP – 12 945 miljarder euro (2012).

Trots att EU:s befolkning bara utgör 7 procent av befolkningen på jorden, står EU:s utrikeshandel för cirka 20 procent av världshandeln.

Omkring två tredjedelar av EU-ländernas totala handel är handel inom EU.

Övrigt

När euroområdet skapades hade grundarländerna en treårig övergångsperiod från det att euron infördes som ”bokpengar” för icke-kontanttransaktioner 1999 till dess att eurokontanter infördes 2002.

Sedan euron infördes har antalet länder i euroområdet ökat från 12 till 18 länder. Alla EU-länder är dock med i Ekonomiska och monetära unionen.

Europeiska unionens domstol bekräftade den 27 november att Europeiska rådets beslut om upprättandet av den europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM) var giltigt.

Eurotecknet är en kombination av den grekiska bokstaven epsilon (ε) och "E":et i Europa. De två horisontella tvärstrecken står för stabilitet.

EU har en yta på fyra miljoner kvadratkilometer och 503 miljoner invånare – världens tredje största befolkning efter Kina och Indien.

Ytterligare verktyg

  • Utskriftsversion 
  • Mindre textstorlek 
  • Större textstorlek