Sökväg

Information om euron

Att byta valuta påverkar många aspekter av medborgarnas vardag. Därför är det viktigt att alla EU-länder som planerar att införa euron informerar sina invånare i god tid och på ett effektivt sätt. Men informationsarbetet får inte upphöra när euromynten och eurosedlarna har börjat användas. Om den gemensamma valutan ska bli en framgång måste vi också kunna förklara för allmänheten vilka fördelar den har och hur den fungerar.

Före, under och efter

Information är grundläggande för att bygga upp medborgarnas förtroende. Den är också ett viktigt komplement till de åtgärder som ska säkra öppenhet och en korrekt omräkning av priser före och under övergången, t.ex. avtalen om skälig prissättning mellan nationella myndigheter och näringslivet, och det prisövervakningssystem som ska se till att företagen inte utnyttjar konsumenternas ovana vid den nya valutan för att göra oskäliga vinster.

Tack vare informationskampanjerna om införandet av euron ska medborgarna kunna känna igen och tryggt använda den nya valutan. Det innebär att man måste anpassa budskapen och informationsverktygen så att de når ut till alla, också till utsatta grupper som äldre, handikappade och språkliga minoriteter. Precis som när man lär sig ett nytt språk bör man i slutändan kunna ”tänka” i euro och förstå dess värde utan att behöva jämföra med den gamla valutan. Informationsinsatserna hjälper medborgarna att tillägna sig detta nya ”språk” och identifiera sig med den nya valutan.

Identifikation betyder stöd. Och allmänhetens stöd är en annan avgörande faktor i framgången för euron och den ekonomiska och monetära unionen (EMU), som utgör eurons politiska ramar. För att vinna ett sådant stöd är det nödvändigt att förklara fördelarna med euron och hur EMU fungerar. Informationsarbetet kan därför inte upphöra när övergången är avslutad. Det måste fortsätta långt efter det att den gamla valutan har bytts ut.

Samarbete i partnerskap

År 2004 antog kommissionen ett meddelande om en informations- och kommunikationsstrategi för euron och Ekonomiska och monetära unionen (KOM(2004) 552 slutlig). Där erkänns behovet av att befästa medborgarnas stöd i euroländerna och att hjälpa de nyaste EU-länderna när det blir dags för en övergång, så att den blir så smidig som möjligt.

En av de vägledande principerna i strategin är decentralisering och närhet. Kommunikation och information som har lokal förankring är mer effektiv.

Partnerskapsavtal är frivilliga partnerskap mellan kommissionen och de EU-länder som står i begrepp att införa euron och har antagit en kommunikationsstrategi om den nya valutan. Inom ramen för partnerskapen samfinansierar kommissionen särskilda insatser i strategin, t.ex. opinionsundersökningar, direktutskick av meddelanden, reklamkampanjer, publikationer, webbplatser, konferenser och särskilda euro-telefonjourer. Dessutom ger kommissionen tekniskt stöd och vägledning. De första partnerskapsavtalen undertecknades i november 2005 med Estland, Litauen och Slovenien. Cypern och Malta ingick avtal med kommissionen i maj 2006 och Slovakien väntas följa efter i slutet av 2007.

En mängd aktiviteter

Kommissionen genomför en rad insatser med två övergripande mål: att öka medborgarnas kunskap om och stöd till euron i de länder där euron redan är officiell valuta och att hjälpa de EU-länder som vill införa euron i framtiden med de nödvändiga förberedelserna. Det rör sig bland annat om följande insatser:

  • Regelbundna Eurobarometerundersökningar för att pejla den allmänna opinionen. Undersökningarna görs en gång per år i euroområdet och två gånger per år i de nya EU-länderna. Resultaten publiceras på webbplatsen Europa.
  • Program för partnersamverkan mellan länder inom och utanför euroområdet för att främja överföring av sakkunskap om praktiska förberedelser. Hela tio sådana program har inletts sedan 2005.
  • År 2006 bildades ett nätverk av oberoende föredragshållare med euron som specialitet i tio av de nyaste EU-länderna. De fungerar som lokala ambassadörer för euron i sina hemländer och har ingen institutionell eller ekonomisk anknytning till kommissionen.
  • För att tillgodose den växande efterfrågan på specialiserade föredragshållare som kan prata om EMU-frågor har man också valt ut en grupp EU-tjänstemän från Bryssel som kan hålla föredrag för studenter, besökare och andra särskilda målgrupper.
  • Slutligen utarbetar kommissionen egna produkter, t.ex. publikationer och webbplatser. Man anordnar också konferenser, seminarier och vandringsutställningar både inom och utanför euroområdet.

Alla kommissionens insatser, från partnerskap till centralt utarbetade publikationer, omfattas av budgeten för Prince-programmet (program för att informera de europeiska medborgarna). Programmet inrättades 1996 för att se till att det avsattes pengar till viktiga informationsprioriteringar som exempelvis euron. Två gånger om året lämnar kommissionen en rapport till Europaparlamentet om åtgärder som finansieras av den del av Prince-budgeten som avsatts till euron och EMU.