Sökväg

Euroområdet

Euroområdet är den officiella beteckningen på den grupp EU-länder som har infört euron.

Euroländerna har en gemensam valuta och följer Europeiska centralbankens penningpolitik för euroområdet, vilket leder till ekonomisk konvergens.

Den ekonomiska konvergensen garanterar att euroområdets ekonomi fungerar smidigt och skapar tillväxt och välstånd i det medlemsland som upptas i området.

Det ekonomiska läget

Kommissionen utfärdade 2015 fyra rekommendationer till euroområdet som helhet för att hjälpa euroländerna att förbättra sin ekonomi.

Ekonomiska prognoser

Tre gånger om året publicerar kommissionen makroekonomiska prognoser för EU och medlemsländerna – på våren (maj), på hösten (november) och på vintern (februari). Prognoserna utarbetas av generaldirektoratet för ekonomi och finans (GD Ekonomi och finans).

Finanspolitisk övervakning

Bedömning av stabilitetsprogrammen

Enligt stabilitets- och tillväxtpakten ska EU-länderna varje vår lämna in den senaste versionen av sina finanspolitiska strategier på medellång sikt.

Euroländerna lämnar in stabilitetsprogram medan övriga EU-länder lämnar in konvergensprogram.

Därefter antar rådet ett yttrande om euroländernas program och utfärdar landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Till sin hjälp har rådet kommissionens bedömning från GD Ekonomi och finans.

Förfarandet vid alltför stora underskott

Stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del ska bland annat se till att EU-länderna vidtar lämpliga politiska åtgärder för att korrigera alltför stora underskott i den offentliga sektorn. För detta finns förfarandet vid alltför stora underskott.

Utkast till budgetplaner

Senast den 15 oktober ska euroländerna lämna in sina utkast till budgetplaner till kommissionen innan de antar sina budgetar. Det är ett krav enligt paketet för budgetövervakning.

Makroekonomisk övervakning

Förfarandet vid makroekonomiska obalanser

Förfarandet vid makroekonomiska obalanser är en övervakningsmekanism som tidigt ska ringa in potentiella risker, förhindra att skadliga makroekonomiska obalanser uppstår och bidra till att korrigera obalanser som redan inträffat.

Den årliga startpunkten för förfarandet är rapporten om förvarningsmekanismen. Med hjälp av en resultattavla med indikatorer och ekonomiska analyser identifierar kommissionen de länder och frågor som kräver en djupare analys (fördjupade granskningar). Granskningarna ligger till grund för beslutet om man ska gå vidare med förfarandet.