Förebyggande åtgärder

Enligt pakten ska medlemsländerna i förebyggande syfte varje år lägga fram stabilitets- eller konvergensprogram för att redogöra för hur de avser att uppnå eller upprätthålla sunda offentliga finanser på medellång sikt. I sina program ska de också ta hänsyn till hur den åldrande befolkningen påverkar finanserna. Kommissionen granskar programmen och rådet yttrar sig om dem. EU kan tillämpa två instrument för att se till att underskotten inte blir alltför stora.

• Rådet kan på förslag från kommissionen förvarna landet i fråga för att förebygga alltför stora underskott.
• Kommissionen kan ge tidiga finanspolitiska rekommendationer för att få landet i fråga att uppfylla sina skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

Korrigerande syfte

• Paktens korrigerande bestämmelser reglerar förfarandet vid alltför stora underskott. Förfarandet sätts igång när underskottet sjunker under det tröskelvärde på 3 % av BNP som fastställs i fördraget. Om underskottet anses vara alltför stort i den mening som avses i fördraget, avger rådet en rekommendation och uppmanar landet i fråga att korrigera sitt underskott inom utsatt tid. Om rekommendationen inte följs, går man vidare till nästa etapp i förfarandet. För euroområdets länder kan det också bli fråga om sanktioner.

De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

EU:s befolkning blir allt äldre, och det föds färre barn. De ekonomiska verkningarna låter inte vänta på sig. Detta ställer EU-länderna inför särskilda problem när det gäller att säkerställa de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Eftersom just den långsiktiga hållbarheten stod i centrum för 2005 års reform av pakten, tar man därför på EU-nivå fram gemensamma, långsiktiga framskrivningar av de offentliga finanserna. Dessutom granskas och övervakas läget i varje land. En omfattande analys finns i hållbarhetsrapporten. De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet beaktas också i samband med utvärderingen av stabilitets- och konvergensprogrammen.