This site has been archived on 2013
23/07/2013

What's new?

Did you know that 2013 is the European Year of Citizens? Read more ...

 
Ta hand om jordbrukets frön

Varifrån kommer maten du äter? Från bönder såklart! Deras arbete ger oss inte bara mat, de tar även hand om vår landsbygd och förser oss med råmaterial till kläderna vi bär och medicinerna vi tar när vi är sjuka. Dessutom spelar de en väldigt stor roll i kampen mot klimatförändringarna.

Europeiska unionen går nya utmaningar till mötes och därför måste vi börja se på jordbruket ur en annan synvinkel. Vi måste försäkra oss om att vi har tillräckligt med mat i ett Europa där människor blir äldre och äldre – särskilt i jordbrukssamhällena, i en värld som står inför möjliga klimatförändringar, en befolkning som beräknas öka till nio miljarder människor år 2050, där efterfrågan på våra naturtillgångar har ökat och globaliseringen har förändrat hur våra marknader fungerar.

EU:s politik utvecklas ständigt för att kunna möta behoven hos bönderna som har i uppgift att producera tillräckligt med säker och prisvänlig mat samtidigt som de ska ta hand om vår landsbygd. Så något man bör lägga på minnet när det gäller jordbruk i Europeiska unionen är den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP).

Varför behöver vi jordbrukspolitiken?

Det är väldigt viktigt att sköta om våra mark- och livsmedelstillgångar – det handlar om att bry sig om vår framtid. Medan bönderna behöver jordbrukspolitiken för att få stabilitet och för att kunna beräkna sin arbetsbörda, behöver de europeiska konsumenterna garantier gällande livsmedelssäkerhet och försörjning.

Få betalt för det du gör

Nio till fem? Fem dagar i veckan? Långa semestrar? Det är inte riktigt så det fungerar för de flesta bönder. När europeiska konsumenter köper deras mat, betalar de inte tillräckligt mycket för att man ska kunna garantera att bönderna får en skälig lön.

Inom jordbruket beror allting på vädret. Ösregn i skördetid, hård torka under odlingssäsongen eller översvämning kan förstöra en bondes ekonomi. Det finns givetvis även mycket annat som kan påverka som till exempel energipriser och produktionsnivån i andra delar av världen. År 2009 sjönk den genomsnittliga lönen för jordbrukare i EU med 11,9 procent, i vissa länder sjönk den med hela 25 procent. Tänk om samma sak hade hänt med dina föräldrars lön!

Genom den gemensamma jordbrukspolitiken får bönderna ett grundläggande inkomstbidrag för att kunna fortsätta leva och må bra av att producera våra livsmedel och ta hand om vår landsbygd.

EU ger omkring 500 miljarder kronor om året i bidrag till våra jordbrukare och landsbygder. Det innebär att vi alla bidrar med cirka tre kronor om dagen.

Tycker du att det är ett bra sätt att använda pengarna på?

En storlek kan inte passa alla

Men vem tjänar på vad? Olika sorters jordbruk gör olika nytta. Bönder i bergsområden håller sluttningarna vid liv och ekologiska jordbrukare hjälper till att bevara vår miljö. Många landsbygdsområden är uppbyggda kring minde jordbruk där de är en del av samhällsstrukturen. Om du tar en titt på lokala marknader kommer du förvånas över hur mycket de mindre jordbruken kan erbjuda.

Större jordbruk är också viktiga. Oftast kan de producera med konkurrenskraftigare priser, vilket gör att de kan erbjuda prisvänligare produkter. Samtidigt skapar de fler jobb på landsbygden längs hela processkedjan på mejerier, kvarnar och så vidare.

Studier visar att utan offentligt stöd skulle vårt landskap förändras. Mindre jordbruk skulle få kämpa för att överleva, och jordbruket skulle intensifieras i en del regioner medan marken skulle överges i andra regioner. Dessutom skulle den rena luften och grundvattnet, den biologiska mångfalden och landsbygdens rekreationsvärde hotas.

En genomsnittlig bondgård i Europa har en yta på 12 hektar, vilket är ungefär 24 fotbollsplaner. I USA har en genomsnittlig bondgård jämförelsevis en yta på 180 hektar, alltså ungefär 360 fotbollsplaner.

Ingen region lämnas utanför

EU:s mål är att skapa en smart och hållbar tillväxt. Inga regioner bör lämnas utanför och därför ger EU:s gemensamma jordbrukspolitik ett aktivt stöd till projekt som gör landsbygden till en bättre plats att leva på – till exempel när man drar fram bredband, producerar förnybar energi, skyddar fågelarter eller hjälper människor att starta upp nya och innovativa verksamheter.

Driva fram innovation
Kan du tänka dig en hel dag utan internet? Ingen e-post, inget chattande, inga bloggar? Precis så är det i en del europeiska landsbygdsområden. Numera är tillgången till internet ett ”måste”, inte bara för att umgås med vänner på nätet, utan även för distansarbete, ekonomisk utveckling och informationsutbyte. Därför håller EU på att bygga upp officiella centra med gratis bredbandsuppkoppling och tillgång till internet i många landsbygdsregioner i Europa. Avlägsna delar av Bulgarien till exempel, har fått mer än 100 iCenter med gratis tillgång till internet och multimediautrustning (genom satellitteknik!). I Litauen håller man på att installera ett internetnätverk på landsbygden som kopplar samman byar, skolor, bibliotek och allmänna anslutningspunkter. Och i grevskapet Cumbria i England har institutioner i många år prioriterat en framdragning av bredband som når ut till mer än 99 procent av befolkningen och företagen.

En global utmaning

Titta på etiketterna på kläderna du bär, sakerna du använder och maten du äter. De är ett resultat av det som kallas globalisering. Generellt sätt tycker vi att det snabba utbytet av information och varor är bra, men om man stannar upp och tänker till: hur påverkas våra bönder?

Numera konkurrerar de med bönder över hela världen, även från länder där produktionen är mycket billigare eftersom arbetarnas löner är lägre, vädret är bättre och människorna bryr sig mindre om miljön och djurens välmående. Den gemensamma jordbrukspolitiken hjälper våra jordbrukare att bli mer konkurrenskraftiga och att höja värdet på sin produktion, oavsett om det görs för den lokala, regionala eller globala marknaden.

Varför är det viktigt för Europa att ha en stark jordbrukssektor?

Mat till hela världen

FN:s prognos visar på att världens befolkning kommer växa från de 6,7 miljarder som uppmättes år 2009, till nio miljarder år 2050. Samtidigt äter man mer kött i länder som Indien och Kina, vilket ökar trycket på spannmålsproduktionen. Det innebär att man måste producera mer mat under det kommande århundradet än vad man sammanlagt har producerat under de senaste 10 000 åren. Bara det är en utmaning.

Nästa utmaning är att lyckas göra det på ett hållbart sätt med så lite påverkan på miljön som möjligt. Våra bönder, men även våra forskare och experter spelar en stor roll när det gäller att utveckla nya sätt att skydda våra åkermarker och använda våra naturresurser effektivare.

Klimatförändring

Det finns två sidor på klimatproblematiken. Jordbruket producerar två betydande växthusgaser: dikväveoxid som kommer från användning av gödningsmedel, och metan som kommer från boskapens rapar och fisar! För tillfället kommer ca 10 procent av alla växthusgasutsläpp i EU från jordbruket, men bönderna har redan lyckats dra ner på utsläppen med mer än 22 procent sedan 1990.

Dessutom kan man använda vissa jordbruksprodukter i kampen mot klimatförändringarna. Biomassa till exempel (ett organiskt ämne som utvinns från växter), används för att producera ren och förnybar energi. I alla händelser är det bönderna som lider allra mest av klimatförändringarnas inverkan. Torka, översvämning och extrema väderförhållanden påverkar jordbruket väldigt negativt och det förväntas bara bli värre.

Därför är en del av den gemensamma jordbrukspolitikens budget avsatt för att hjälpa bönderna att anpassa sig efter klimatförändringarna och utveckla metoder att bekämpa dem på ett sätt som kommer oss alla till del.

En grön landsbygd

Samtidigt som jordbrukare är beroende av naturen, är naturen beroende av jordbrukarna på många sätt. Med hjälp av EU:s stödsystem kan europeiska jordbrukare sköta om sin mark på ett hållbart och ansvarsfullt sätt som skyddar både natur och mångfald.