This site has been archived on 2013
23/07/2013

What's new?

Did you know that 2013 is the European Year of Citizens? Read more ...

 
Pengar får världen att gå runt

Vad har du i din ficka? Flera miljoner européer har en gemensam valuta – euron – som accepteras i många europeiska länder.

Pengar får världen att gå runt

Under de senaste 10 åren har den största omorganiseringen av valutor i Europas historia skett, där 17 av EU:s 28 länder har infört euron som sin officiella valuta. Euron kan användas från Medelhavet ända upp till norra polcirkeln. Och ännu fler EU-länder väntas gå med när de är redo.

En världsvaluta

Euron används nu av nästan 331 miljoner människor varje dag. Det är världens näst största reservvaluta efter den amerikanska dollarn. Omkring 26 procent av världens reserver hålls nu i euro. Euron är den näst mest omsatta valutan i världen och används i omkring 40 procent av alla transaktioner som utförs dagligen på valutamarknaderna.

Förutom att den har uppenbara praktiska fördelar, är euron också ett av de mest konkreta tecknen på europeisk integration. Eftersom det är en så viktig valuta ger euron också EU en starkare röst i den globala ekonomin.

Viktiga datum

  • 1999 – euron lanseras som en virtuell valuta
  • 2002 – eurosedlar och euromynt införs i 12 EU-länder
  • 2007 – Slovenien inför euron
  • 2008 – Cypern och Malta inför euron
  • 2009 – Slovakien inför euron
  • 2011 – Estland inför euron

Gemensamma valutaförmåner

Det låter ju bra, men hur främjar en gemensam valuta handel och ekonomisk tillväxt i praktiken?

Till att börja med kan konsumenterna enkelt jämföra priser mellan länder i euroområdet, vilket leder till rättvisare konkurrens mellan företag. Och genom att eliminera riskerna och osäkerheten som finns i samband med valutakurser, sänker euron kostnaden för att göra affärer över gränserna.

Dessutom har en sund förvaltning av euron lett till låg inflation och låga räntor. Denna stabilitet, tillsammans med storleken på euroområdet, lockar inte bara till sig fler utländska investeringar, utan gör även ekonomin mer motståndskraftig mot externa chocker.

En välsignelse för turisterna…

När man reste utomlands tidigare var det vanligt att man var tvungen att göra ett besök på växlingskontoret. Sedan var man tvungen att göra komplicerade omräkningar varje gång man skulle göra ett inköp, och när man kom hem hade man oftast en stor samling sedlar och mynt med sig som till slut bara låg och samlade damm.

Inom euroområdet har allt det försvunnit. Det gör resandet bekvämare och dessutom sparar man pengar!

En historielektion i plånboken?

Eftersom eurosedlarna avbildar arkitektur från sju europeiska kulturella tidsepoker, är de en ficklektion i både historia och arkitektur.

Mynten tillverkas av nationella myntverk, ju större ekonomin är desto fler mynt tillverkas (så det finns fler tyska mynt än maltesiska). Mynten har en gemensam EU-design på ena sidan och en nationell design på den andra.

Alla eurosedlar och mynt kan användas i alla euroländer.

Bakom den blanka utsidan

Även om de flesta av oss bara bryr oss om de euro vi har i plånboken, finns det ett viktigt regelsystem bakom eurons skinande yttre.

Styrkan i ett lands valuta har mycket att göra med landets ekonomi, och det är därför man har infört en par viktiga regler i samband med att våra ekonomier länkas samman genom en gemensam valuta. För att den monetära unionen ska fungera måste euroländernas ekonomier vara likvärdiga, i synnerhet när det gäller offentliga finanser och konkurrenskraft.


Vem kan gå med?

Alla EU-länder förutom två måste införa euron när de uppfyller de så kallade Maastrichtkriterierna. Storbritannien och Danmark har valt att stå utanför euron, men de kan gå med i framtiden om de vill.


Maastrichtkriterierna

Det här är regler (de kallas ”konvergenskriterierna”) som alla kom överens om i Maastrichtfördraget från 1992. De skyddar eurons stabilitet genom att se till att länder kan införa euron först när deras ekonomier är redo. De måste också införa speciella lagar som gäller deras centralbanker och monetära frågor.

Vad mäts?Hur mäts det?Konvergenskriterierna
PrisstabilitetHarmoniserat konsumentprisindexInte mer än 1,5 procentenheter över nivån i de tre bästa länderna
Sunda offentliga finanserUnderskott i de offentliga finanserna i % av BNPReferensvärde: inte mer än 3 %
Hållbara offentliga finanserOffentlig skuld i % av BNPReferensvärde: inte mer än 60 %
Varaktighet i konvergensenLångsiktiga räntenivåerInte mer än 2 procentenheter över nivån i de tre bästa länderna
Stabil växlingskursAvvikelser från en centralt fastställd kursDeltagande i europeiska växelkursmekanismen i två år

Så vem drar i euroområdets trådar?

Innan euron infördes hade varje land ansvar för sin egen valuta och monetära politik. Med en gemensam valuta har detta överförts till en central institution - annars skulle det vara som att ha en orkester med flera olika dirigenter.


Hur efterlevs reglerna?

Även om ECB är den enda aktören i euroområdet när det gäller monetära frågor, styr varje euroland fortfarande sin egen ekonomi och beslutar om skatter och utgifter. Stabilitets- och tillväxtpakten introducerades för att se till att länder inte fattar beslut som gör hela euroområdet instabilt.

Europeiska centralbanken (ECB) i Frankfurt är fristående utan inblandning från politikerna. Dess främsta uppgift är att hålla inflationen under, men nära 2 procent på medellång sikt

Europeiska kommissionen övervakar offentliga underskott och skulder, som måste vara mindre än 3 procent respektive 60 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Om dessa begränsningar överträds, kan rådet inleda ett förfarande mot landet ifråga, och som en sista utväg kan man besluta om finansiella påföljder.

För mer information: