Näringsliv och företagande
Råvaror
Viktiga råvaror
Råvaror är grunden för industrin. Inga tillverkare kan konkurrera utan rättvis tillgång till de byggstenar de behöver för sina produkter. EU har lett den industriella revolutionen och är fortfarande en stark industrimakt, men vi har begränsade råvarutillgångar. För att vi ska behålla vår industriella konkurrenskraft måste vi säkra leveransen av råvaror från länder utanför EU.
För att tillverka nickelbatterier, en viktig komponent i mobiltelefoner, bärbara datorer och hybridbilar, behövs lantan – en av de 17 sällsynta jordartsmetaller som det råder brist på i Europa. För medicintekniska produkter och optisk utrustning behövs tantal, en metall som bara finns i Brasilien och Australien. I nuläget anses läget vara kritiskt för 14 råvaror – de är mycket viktiga för EU:s industri, men det råder brist på dem här och de kan också vara svåra att få tag på utanför EU.
”Inget land i världen har alla råvaror det behöver, men EU är särskilt sårbart eftersom vi måste importera många viktiga råvaror. Ett centralt inslag i den europeiska råvarustrategin är därför att söka allianser och samarbete med andra länder. En förutsättning för att det ska lyckas är att kommissionen och medlemsländerna agerar tillsammans och drar åt samma håll.”
Listan kan göras längre i takt med att råvarumarknaderna snedvrids av en protektionistisk handelspolitik med exportskatter, importtullar, prisöverenskommelser och restriktiva investeringsregler. År 2012 lämnade EU in ett klagomål till Världshandelsorganisationen om Kinas exportrestriktioner för sällsynta jordartsmetaller. Den globala efterfrågan på råvaror ökar också, vilket leder till stigande priser.
Mot denna bakgrund behövs en råvarudiplomati som utgår från en övergripande strategi med våra globala partner och som använder handel, utveckling och råvarutillgång som förhandlingsverktyg. När vi öppnar EU-marknaden – den största i världen – för utländsk konkurrens, bör vi samtidigt få tillgång till utländska resurser på rättvisa villkor.
EU för dialoger om tillgång till råvaror med flera partner, bland annat Argentina, Kina, Grönland, Japan, Mexiko, Ryssland och USA. Dessa dialoger måste nu omvandlas till slutgiltiga avtal.
Samarbete med Grönland
Vi vill framför allt fördjupa samarbetet med Grönland, där bägge parter kan gynnas av gemensamma infrastrukturer och investeringar eller bättre kapacitet för prospektering och utvinning av råvaror. På EU-kommissionens vägnar undertecknade jag en avsiktsförklaring om samarbete på detta område i juni 2012 i Nuuk. Förklaringen undertecknades även av EU:s utvecklingskommissionär Andris Piebalgs och Grönlands premiärminister Kuupik Kleist. För närvarande är omkring 58 procent av prospekteringsföretagen på Grönland baserade i Kanada eller Australien. EU-företagen utgör bara 15 procent (danska, tyska, tjeckiska och brittiska företag). Även om europiska företag innehar tre av de fyra utvinningslicenserna på Grönland, deltar de inte i prospektering i någon större utsträckning och har bara ett fåtal prospekteringslicenser (för det mesta hos brittiska, tyska och danska företag).
Tillgång till råvaror – ett särskilt förhållande med Afrika
Vid det fjärde mötet mellan EU-kommissionen och Afrikanska unionens kommission den 8 juni 2010 i Addis Abeba diskuterade vi viktiga aspekter av förbindelserna mellan de båda kontinenterna: en hållbar strategi för bättre råvarutillgång och möjligheterna att stärka den regionala integrationen och bygga ut infrastruktur, särskilt med tanke på rymdtillämpningar.
Vad beträffar råvarutillgången har Afrikanska unionens kommission och EU-kommissionen kommit överens om att samarbeta om styrning, infrastruktur och geologisk kompetens.
I januari 2012 hölls en högnivåkonferens i Bryssel om råvarupartnerskapet mellan EU och Afrika – Att omvandla mineraltillgångar till en verklig utveckling för Afrika.
Enligt sitt råvaruinitiativ ska kommissionen tillsammans med afrikanska länder undersöka möjligheterna till fortsatt samarbete om geologiska undersökningar och främja samarbetet i multilaterala forum som Unescos geovetenskapliga program.
En studie om detta är tänkt att starta 2013. Målet är att driva gemensamma projekt för att förbättra kunskapen om afrikanska tillgångar, bilda ett utbildningsnätverk till stöd för de afrikanska undersökningarna och sprida och digitalisera uppgifter.
Europeiska geologiska undersökningar är en viktig del i detta arbete.
Öka EU:s egen utvinning av råvaror
Det är också viktigt att förbättra hållbarheten för gruvdriften i Europa. Vi måste förbättra regelverket för att garantera en stabil och konkurrenskraftig råvaruförsörjning från EU-källor. Eftersom våra resurser är begränsade måste vi dessutom utnyttja de tekniska möjligheterna fullt ut, samtidigt som vi värnar gruvindustrins hållbarhet.
Uppskattningsvis finns det i EU outnyttjade råvaror 500–1 000 meter under jorden till ett värde av ungefär 100 miljarder euro. För att öka EU:s egen produktion har kommissionen inrättat ett europeiskt innovationspartnerskap om råvaror. Partnerskapet ska samla kapital, personal, medlemsländer, företag och forskare i gemensamma innovationssatsningar för att stödja prospektering, utvinning och bearbetning av råvaror. Med ny teknik kan vi utvinna material på större djup, i mer avlägsna områden och under svårare förhållanden. Det krävs också insatser för att utveckla alternativ till bristråvaror och förbättra återvinningen av de 17 kg elektriskt och elektroniskt avfall som varje EU-invånare producerar per år.