Sökväg

Left navigation

Additional tools

Släpp sargen, svenska studenter

9 maj 2012.

Publicerad i Borås Tidning, Corren, Nya Wermlands-Tidningen, Norrländska Socialdemokraten, Västerbottens-Kuriren m.fl.

Bara 0,7 procent av svenska studenter åker iväg på Erasmustudier, skriver EU-kommissionär Cecilia Malmström. Foto: Ruthiebabe/stock.xchng
DEBATT

Varför är svenska studenter så dåliga på att utnyttja EU:s program för utlandsstudier? Trots fördelarna – förmånliga stipendier och tillgodoräknade högskolepoäng – är svenskarna bland de sämsta i Europa på s k Erasmusutbyten. Det är dags att vi tar lika bra vara på våra möjligheter som resten av kontinenten.

Av någon anledning finns det fortfarande inbyggt i det svenska medvetandet att vi skulle vara ett EU-skeptiskt land. Det är vi inte, vilket kan vara värt att påminna sig om så här på Europadagen den 9 maj. Både i Göteborgs universitets årliga SOM-mätningar och i de s.k. Eurobarometrarna har Sverige sedan länge lämnat de EU-skeptiskas skara. Tvärtom befinner sig Sverige i det högre skiktet och bland unga har stödet för samarbetet ökat med tolv procentenheter på bara ett par år.

Insikten har alltså sakta men säkert sjunkit in – att vi inte kan sitta uppe i vårt hörn av Norden och ensamt försöka möta vår tids stora utmaningar. Men på ett område står Sveriges engagemang för Europa fortfarande och stampar: Svenska studenter utnyttjar inte de möjligheter som finns att studera i andra länder via EU:s Erasmusprogram.

Bara 0,7 procent av alla svenska studenter åker iväg på sådana utlandsstudier, vilket placerar Sverige i Europas bottenskikt som ett av länderna med sämst deltagande. I vårt grannland Finland åker en mer än dubbelt så stor andel av alla studenter på Erasmusutbyten. Samma sak i Spanien, Frankrike, Österrike och Belgien, för att nämna några ställen där intresset för Europastudier är större än i Sverige. Visserligen har Sveriges deltagande gått upp en aning på senare år – årssnittet har växt med drygt 500 studenter sedan mitten av 00-talet, till omkring 3000 – men siffrorna är fortfarande på tok för låga.

Förutom det självklara försprånget som utlandsstudier ger – vidgade vyer, bättre språkkunskaper, ovärdeliga kontakter inför framtiden – så finns det flera fördelar med att plugga inom ramen för Erasmusprogrammet istället för att åka iväg på egen hand. Till exempel får man tillgodoräkna sig utlandsstudierna i sin svenska utbildning och slipper läsa en eller flera terminer extra. Kvaliteten på de kurser man läser är säkrad. Och som student har man rätt både till stöd inför studierna och till ett förmånligt stipendium som finansierar utlandsvistelsen.

Så varför tar inte svenska studenter vara på dessa förmåner, om nu finländare och fransmän gör det? Den främsta anledningen stavas dessvärre okunskap. I en Sifoundersökning för några år sedan visste bara drygt hälften av de tillfrågade svenska studenterna om att Erasmusprogrammet fanns. Marknadsföringen ute på universiteten är här a och o, men idag saknas ordentliga incitament för lärosätena att få fler studenter att lämna boet. I det långa loppet ligger det i universitetens och högskolornas intresse att göra utlandsterminer till en integrerad del av sina utbildningar. Studenterna bör i sin tur ställa krav på bättre information om vilka möjligheter som står dem till buds.

Ställa krav borde även den svenska regeringen göra. Att arbeta för att dubbla andelen studenter som åker på Erasmusterminer är ingen orimlig målsättning, men för att det ska bli verklighet behövs både piska och morot gentemot lärosätena. Till exempel borde universitetens nivå av internationalisering vara en självklar måttstock när man värderar kvaliteten i deras utbildningar.

Som student kan man gå in på t ex erasmusstudent.se och läsa på om vilka möjligheter som finns. För universitetens del gäller det i sin tur att inte se utresande studenter som en administrativ belastning, utan istället jobba långsiktigt och strategiskt med att öppna sina dörrar mot andra europeiska länder.

De som satsar på internationalisering nu ligger rätt i tiden. I år pågår utformandet av Erasmus för alla, det nya program för utlandsstudier som EU-kommissionen föreslog förra året och som ska gälla från 2014. Sju olika program slås ihop till ett, vilket kommer att göra ansökningsprocesserna och reglerna enklare.

I den långa kris som EU har genomlevt de senaste åren har många av unionens grundläggande värden ifrågasatts. Populistiska partier har fått fotfäste, som vänder sig mot den fria rörlighet över gränserna som vi tar för självklar. Idag, på Europadagen, måste vi påminna oss om alla de fördelar som EU innebär i vår vardag – inte minst som student. Det är viktigare än någonsin att ta vara på möjligheterna som EU-samarbetet ger, och att våga möta Europa.