Europeiska kommissionen

EU:s klimatåtgärder

Klimatförändringen är en av de viktigaste frågorna just nu. Om vi inte snabbt agerar internationellt för att stoppa jordens uppvärmning kan det få katastrofala och bestående följder.

EU antog i december 2008 ett omfattande energi- och klimatpaket med ambitiösa mål för 2020. Man hoppas med detta kunna få Europa på rätt spår – mot en hållbar framtid i en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi. Detta ska uppnås genom att

minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om det blir en internationell överenskommelse),
minska energikonsumtionen med 20 % genom bättre energieffektivitet,
se till att 20 % av energin kommer från förnybara energikällor.

Vad står på spel?

Den globala uppvärmningen beror på att vi producerar och använder så mycket energi. I takt med att våra energibehov ökar, ökar också vårt beroende av fossila bränslen (olja, naturgas och kol). Dessa bränslen – som orsakar stora koldioxidutsläpp – svarar nu för uppemot 80 % av EU:s energiförbrukning.

Om EU ska kunna nå sina mål och bekämpa klimatförändringen måste vi radikalt förändra vårt sätt att använda och producera energi. EU:s insatser kommer därför att inriktas på nyckelområden som el- och gasmarknaden, energikällor, konsumentbeteende och fördjupat internationellt samarbete.

Nya möjligheter

Kvinnlig arbetare tittar på vindturbiner

EU:s klimat- och energistrategi går hand i hand med satsningen på ekonomisk tillväxt och nya jobb. Genom att gå i spetsen för energirevolutionen kan EU bidra till nya företag och forskningsmöjligheter.

Genom att använda mer förnybara energikällor i hemmet kan vi också minska beroendet av importerad olja och gas. Vi påverkas då mindre av instabila energipriser och osäkra leveranskedjor.

EU-länderna uppmanas nu att agera, men EU ska samordna insatserna för att se till att bördan fördelas jämnt. Målen kommer att vara bindande men sätts med hänsyn till ländernas förmåga.

Globala insatser

EU har spelat en nyckelroll i arbetet med två viktiga internationella klimatavtal – FN:s ramkonvention om klimatförändringen från 1992 och Kyotoprotokollet från 1997. Senare tids forskning visar dock att det krävs mycket större internationella insatser för att inte klimatförändringen ska nå farliga nivåer.

Vid FN:s klimatkonferens i december 2009 skrev EU under Köpenhamnsöverenskommelsen. Det var första steget mot ett bindande globalt klimatavtal efter Kyotoprotokollet, som löper ut 2012.

EU har lovat att till 2020 minska sina utsläpp med minst 20 % jämfört med 1990 års nivåer, och håller nu på att lagstifta om det. Vid klimatmötet i Köpenhamn upprepade EU att man är beredd att gå ännu längre och minska utsläppen med 30 %. En förutsättning är att andra industriländer gör jämförbara utsläppsminskningar och att utvecklingsländerna också bidrar efter förmåga.

EU har lovat att bidra med 7,2 miljarder euro under 2010-2012 för att hjälpa utvecklingsländerna att snabbt komma igång med sitt klimatarbete.

Nästa steg

Jordens medeltemperatur har redan stigit med nästan 0,8 °C jämfört med förindustriell tid. Som framgår av Köpenhamnsöverenskommelsen, är forskare och politiker överens om att uppvärmningen måste hållas under 2 °C. Annars kan klimatförändringen nå farliga nivåer.

För att vi ska klara 2-gradersmålet får världens utsläpp inte fortsätta att öka efter 2020. Dessutom måste de minst halveras jämfört med 1990 års nivåer till 2050, och därefter fortsätta att minska.

EU arbetar för att man vid FN:s nästa klimatkonferens i Mexico City i november 2010 ska kunna enas om ett ambitiöst och rättsligt bindande globalt avtal för att nå dessa mål.