Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Spanien

Senaste uppdatering: 29-03-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Spanien

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Olika typer av tidsfrister som är tillämpliga i civilrättsliga frågor i Spanien. 1.
2. Förteckning över icke-arbetsdagar enligt spansk lag med tillämpning av rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971. 2.
3. Allmänna bestämmelser om tidsfrister enligt civilprocesslagen (Ley 1/2000 de 7 de enero de Enjuiciamiento Civil). 3.
4. Vid vilken tidpunkt börjar en tidsfrist löpa? 4.
5. När börjar tidsfristen löpa? 5.
6. Om tidsfristen löper ut en lördag, söndag eller helgdag, förlängs den till närmast påföljande arbetsdag? Förlängs den även om tidsfristen räknas från en tidpunkt i framtiden? 6.
7. När en ansökan lämnas till ett rättsligt organ med säte på det centrala territoriet, blir tidsfristen förlängd för dem som inte bor på en sådan ort eller för dem som bor utomlands? Och i så fall hur länge? 7.
8. Om en ansökan däremot lämnas till ett rättsligt organ med säte utanför det centrala territoriet, blir tidsfristerna förlängda för dem som inte bor på en sådan ort eller för dem som bor utomlands? 8.
9. Vilka tidsfrister gäller för överklagande av civilmål? 9.
10. Kan domstolarna vid brådska eller av någon annan anledning förkorta tidsfristerna för inställelse eller ange en viss dag för inställelse? Eller för den delen förlänga tidsfristerna? 10.
11. Om en handling avsedd för en part som är bosatt på en ort där förlängning av tidsfrister gäller blir delgiven på en ort där ingen förlängning av tidsfrister gäller, förlorar han eller hon då förlängningen på grund av avstånd? 11.
12. Vilka påföljder inträder om tidsfristerna inte iakttas? 12.

 

1. Olika typer av tidsfrister som är tillämpliga i civilrättsliga frågor i Spanien.

I civilrätten är tidens gång ett rättsfaktum som kan leda till att subjektiva rättigheter, rättshandlingsförmåga eller helt enkelt förväntningar uppstår eller går förlorade. När de uppstår talas i allmän bemärkelse om adkvisitiv preskription (usucapión), och när de går förlorade talas om exstinktiv preskription.

Förfall (caducidad) uppkommer när det i lagen anges en viss tidsfrist för att med giltig verkan företa en handling, och om tidsfristen löper ut utan att handlingen företas upphör automatiskt rätten att företa handlingen. Till skillnad från preskription är förfall tillämpligt ex officio och endast i de fall som uttryckligen anges i lagen. Om förfallsfristen avbryts, suspenderas den under en tid som anges i lagen, och tidsfristen börjar löpa igen dagen efter det att den lagfästa suspensionen upphörde, varvid tiden innan avbrottet medräknas.

Med exstinktiv preskription (prescripción extintiva) avses i egentlig mening att rättigheter och anspråk på rättigheter inte längre kan hävdas med giltig verkan därför att de inte har åberopats inom lagstadgad tid. För att vara giltig skall den åberopas av den som försöker göra den gällande. Den avbryts av varje åtgärd från rättshavarens sida som är oförenlig med den presumtion om avstående som uppstår i och med att den inte utövas. Åtgärderna anges i artikel 1973 i civilbalken (åberopande inför domstol, åberopande i extrajudiciell tvistlösning av fordringsägaren samt varje erkännande av skulden från gäldenärens sida). När tidsfristen har brutits börjar den löpa på nytt från början. Enligt de spanska domstolarnas fasta rättspraxis skall detta sätt för exstinktion av rättigheter tolkas restriktivt.

Till börjanTill början

Tidsfrister kan uttryckas i dagar, veckor, månader eller år.

Inom civilrätten ingår, om inte annat sägs, i tidsfrister angivna i dagar från ett visst datum inte detta första datum, utan fristen börjar löpa nästföljande dag. Om fristen anges i månader eller år beräknas den från datum till datum. När fristens sista månad inte har lika många dagar som den första månaden, anses tidsfristen löpa ut månadens sista dag. I just detta fall ingår även icke-arbetsdagar (artiklarna 5 och 1130 i civilbalken).

För beräkning av tidsfrister i civilrättsliga processer, se nedan under fråga 3.

LÄNKAR :

  • CIVILRÄTTSLIG OCH HANDELSRÄTTSLIG LAGSTIFTNING español
  • DOMSTOLSVERKET (hemsida med många juridiska länkar av intresse för allmänheten) español
  • JUSTITIEMINISTERIET (Rättsinformation) español

2. Förteckning över icke-arbetsdagar enligt spansk lag med tillämpning av rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Förordning 1182/71 har genomförts genom artikel 48 i lagen om offentlig förvaltning och förvaltningsförfaranden (Ley de Régimen Jurídico de las Administraciones Públicas y del Procedimiento Administrativo Común):

Till börjanTill början

  1. Om inte annat sägs i lagen eller en EU-rättsakt ingår i tidsfrister angivna i dagar endast arbetsdagar, dvs. söndagar och helgdagar ingår inte. Om tidsfristen avser kalenderdagar skall detta anges uttryckligen.
  2. Om tidsfristen är angiven i månader eller år beräknas den från och med dagen efter det att den rättshandling det är fråga om har anmälts eller offentliggjorts eller från och med dagen efter det att en verkan inträtt genom förvaltningens underlåtenhet att vidta åtgärder. Om det i tidsfristens sista månad inte finns lika många dagar som i dess första, anses tidsfristen ha löpt ut den sista dagen i den sista månaden.
  3. När den sista dagen i tidsfristen inte är en arbetsdag förlängs fristen till närmast följande arbetsdag.
  4. Tidsfrister angivna i dagar beräknas från och med dagen efter det att den rättshandling det är fråga om har anmälts eller offentliggjorts eller från och med dagen efter det att en verkan inträtt genom förvaltningens underlåtenhet att vidta åtgärder.
  5. Om en dag är arbetsdag i den kommun eller region där den berörda personen bor, men inte är arbetsdag där myndigheten har sitt säte, eller tvärtom, betraktas dagen i samtliga fall som icke-arbetsdag.
  6. Att en dag betecknas som arbetsdag eller icke-arbetsdag i samband med beräkning av tidsfrister påverkar inte nödvändigtvis arbetstiderna vid myndigheterna, arbetstidens förläggning eller medborgarnas tillgång till offentliga handlingar.
  7. Den centrala förvaltningen och de självstyrande regionernas förvaltningar fastställer inom sina respektive behörighetsområden, med förbehåll för den officiella kalendern, vilka dagar som är att betrakta som icke-arbetsdagar vid beräkning av tidsfrister. De självstyrande regionernas kalendrar omfattar lokala icke-arbetsdagar inom respektive område.

Denna kalender skall offentliggöras före årets början i den officiella tidningen och på annat sätt som säkerställer att medborgarna får kännedom om den.

Till börjanTill början

I processrättsligt hänseende behandlas frågan i artikel 182 i domstolslagen (Ley Orgánica del Poder Judicial):

  1. I processrättsligt hänseende är följande icke-arbetsdagar: lördagar, söndagar, den 24 och 31 december, nationella helgdagar samt regionala och lokala helgdagar. Domstolsverket (Consejo General del Poder Judicial) kan besluta att dessa dagar skall betraktas som arbetsdagar i rättsligt hänseende i sådana fall som inte uttryckligen anges i lag.
  2. Som arbetstid räknas tiden mellan åtta på morgonen och åtta på kvällen, om inte annat sägs i lag.

I artikel 183 i samma lag sägs att alla dagar i augusti är icke-arbetsdagar i rättsligt hänseende, utom i sådana fall som är brådskande enligt processrätten. Domstolsverket kan dock besluta att dessa dagar skall betraktas som arbetsdagar även i andra avseenden (se nedan, svar 5 b).

LÄNKAR:

  • Icke-arbetsdagar inom den spanska statsförvaltningen 2005 español

3. Allmänna bestämmelser om tidsfrister enligt civilprocesslagen (Ley 1/2000 de 7 de enero de Enjuiciamiento Civil).

Tidsfrister regleras i artiklarna 130-136, kapitel II, avdelning V, bok I, i civilprocesslagen (Ley 1/2000 de Enjuiciamiento Civil), varav följande är av särskilt intresse:

Alla rättshandlingar skall företas på arbetsdagar under arbetstid. Arbetsdagar är alla dagar utom söndagar eller nationella, regionala och lokala helgdagar. Dessutom räknas alla dagar i augusti som icke-arbetsdagar. Arbetstid är tiden mellan klockan åtta på morgonen och åtta på kvällen, om inte annat uttryckligen sägs i lag. För delgivning och exekution betraktas även tiden mellan klockan åtta och tio på kvällen som arbetstid.

Till börjanTill början

Rättshandlingar skall företas vid en viss tidpunkt (término, ett ögonblick som anges för utförandet av en viss rättshandling) eller inom en tidsfrist (plazo, en period inom vilken handlingen skall företas). Om tidpunkten eller tidsfristen för en viss rättshandling har löpt ut inträder preklusion, vilket innebär att rättshandlingen inte längre kan fullgöras med giltig verkan. Domstolssekreteraren antecknar tidsfristens förlopp i ärendets akt och vidtar lämpliga åtgärder om han har behörighet till det, eller underrättar domstolen så att denna kan vidta lämpliga åtgärder.

I vissa fall, om dröjsmål skulle medföra allvarlig skada för parterna eller rättsskipningen eller medföra att ett rättsligt beslut inte får avsedd verkan, kan brådskande åtgärder (actuaciones urgentes) krävas (t.ex. ofrivilligt omhändertagande på grund av psykisk störning eller för att tillvarata minderårigas intressen i civilmål). Då kan de civilrättsliga domstolarna på eget initiativ eller på begäran av någon av parterna besluta att icke-arbetsdagar eller icke-arbetstid skall betraktas som arbetsdagar respektive arbetstid. Vid brådskande åtgärder räknas även dagarna i augusti som arbetsdagar utan att detta behöver anges särskilt. Något särskilt beslut behövs inte heller för att fortsätta på icke-arbetstid med nödvändiga brådskande åtgärder som inletts under arbetstid.

När det gäller beräkning av tidsfrister börjar man räkna dem från och med dagen efter den dag då det meddelande som enligt lagen inleder tidsfristen lämnades, och den räknas från den dagen till och med midnatt på tidsfristens sista dag. Om det i lagen anges att en tidsfrist börjar löpa efter det att en annan tidsfrist har löpt ut utan att något nytt meddelande krävs, räknas denna nya tidsfrist från och med dagen efter det att den första tidsfristen löpte ut. I tidsfrister angivna i dagar ingår inte icke-arbetsdagar. Tidsfrister angivna i månader eller år räknas från datum till datum. Om det i tidsfristens sista månad inte finns lika många dagar som i dess första, anses tidsfristen ha löpt ut den sista dagen i den sista månaden.

Till börjanTill början

Om en skriftlig handling skall lämnas in inom en viss tidsfrist, kan detta ske till och med klockan femton den arbetsdag som följer närmast efter tidsfristens sista dag, till domstolssekretariatet eller en eventuell central registrator. I mål inför civilrättsliga domstolar är handlingar som getts in till jourtjänsten inte giltiga.

Tidsfrister kan inte förlängas, men de kan avbrytas vid fall av force majeure som hindrar fullgörandet av dem, och i så fall börjar de åter att löpa när skälet till force majeure inte längre föreligger. Det är domstolen som avgör om force majeure föreligger, antingen på eget initiativ eller på begäran av den drabbade parten med hörande av andra berörda.

LÄNKAR:

  • Lag 1/2000 av den 7 januari om civilprocesser español

4. Vid vilken tidpunkt börjar en tidsfrist löpa?

Tidsfrister börjar löpa från och med dagen efter den dag då det meddelande som enligt lagen inleder tidsfristen lämnades, och den räknas från den dagen till och med midnatt på tidsfristens sista dag. Om det i lagen anges att en tidsfrist börjar löpa efter det att en annan tidsfrist har löpt ut utan att något nytt meddelande krävs, räknas denna nya tidsfrist från och med dagen efter det att den första tidsfristen löpte ut. I civilprocesslagen regleras rättsliga meddelanden uttömmande i artiklarna 149-168.

Till börjanTill början

LÄNK TILL Delgivning av handlingar - SPANIEN

5. När börjar tidsfristen löpa?

I allmänhet skall enligt artikel 132 i civilprocesslagen rättshandlingar företas inom den tid som anges för var och en av dem, och om ingen särskild tidsfrist anges skall de företas utan dröjsmål.

  1. Om tidsfristen är angiven i dagar, skall den första dagen räknas?

    Enligt artikel 133 i civilprocesslagen räknas tidsfrister från och med dagen efter den dag då det meddelande som enligt lagen inleder tidsfristen lämnades, och den räknas från den dagen till och med midnatt på tidsfristens sista dag.

    I artikel 151.2 i samma lag sägs dessutom att anmälningar till statsjuristerna och åklagarna samt anmälningar som lämnas genom de kommunikationstjänster som organiseras av advokatsammanslutningarna betraktas som delgivna dagen efter mottagandet.

  2. Om tidsfristen är angiven i dagar, menas då kalenderdagar eller arbetsdagar?

    Vid beräkning av tidsfrister som anges i dagar ingår endast arbetsdagar.

    För tidsfrister som meddelats i samband med brådskande åtgärder enligt artikel 131.2 i civilprocesslagen (om domstolens underlåtenhet att handla kan orsaka allvarlig skada för parterna eller rättsskipningen eller medföra att ett rättsligt beslut inte får avsedd verkan) betraktas dagar i augusti som arbetsdagar, och endast söndagar och helgdagar är uteslutna från tidsfristens beräkning.

  3. Vad gäller när tidsfristen är angiven i månader eller år?

    Tidsfrister som är angivna i månader eller år beräknas från datum till datum.

    Till börjanTill början

    Om den månad när fristen löper ut inte har lika många dagar som den som fristen löper från, anses tidsfristen löpa ut den sista dagen i månaden.

  4. När löper tidsfristen ut?

    I artikel 135 i civilprocesslagen anges bestämmelser om tidsfrister för inlämnande av handlingar:

    1. Om en handling måste lämnas in inom en viss tidsfrist, kan detta göras till och med klockan femton den arbetsdag som följer efter den dag då fristen löpte ut till domstolens sekretariat eller en eventuell central registrator.
    2. Vid mål inför civilrättslig domstol är handlingar som lämnats in till domstolen genom jourtjänsten inte giltiga.
    3. Endast domstolssekreteraren eller dennes ställföreträdare får fastställa datum och klockslag för inlämnande av ansökningar, stämningar och andra handlingar som måste lämnas in inom en viss tid.
    4. Den som lämnar in handlingarna får alltid ett mottagningsbevis med datum och klockslag angivet. Mottagningsbevis utfärdas också för enstaka kopior av handlingar som lämnas in.
    5. Om domstolarna och parterna i processen förfogar över tekniska medel för att sända och ta emot handlingar på ett sätt så att deras autenticitet garanteras och en tillförlitlig registrering görs av tid för avsändning, tid för mottagande och innehåll, får handlingar sändas med sådana medel. Ett mottagningsbevis utfärdas på vanligt sätt och handlingarna betraktas som överlämnade med giltig verkan enligt lagens krav.

För bevisändamål och för de lagstadgade kraven på förfogande över handlingar i original och styrkta kopior skall dock dessa lämnas in till domstolen inom tre dagar efter det att de getts in med tekniska medel enligt ovanstående stycke.

Till börjanTill början

6. Om tidsfristen löper ut en lördag, söndag eller helgdag, förlängs den till närmast påföljande arbetsdag? Förlängs den även om tidsfristen räknas från en tidpunkt i framtiden?

Tidsfrister som löper ut en icke-arbetsdag förlängs till närmast påföljande arbetsdag.

Om det däremot i lagen anges att en tidsfrist börjar löpa efter det att en annan tidsfrist har löpt ut utan att något nytt meddelande krävs, räknas denna nya tidsfrist från och med dagen efter det att den första tidsfristen löpte ut, och bestämmelserna om frister som löper ut på icke-arbetsdagar är tillämpliga.

7. När en ansökan lämnas till ett rättsligt organ med säte på det centrala territoriet, blir tidsfristen förlängd för dem som inte bor på en sådan ort eller för dem som bor utomlands? Och i så fall hur länge?

Även om Spanien förutom det kontinentala territoriet består av Balearerna, Kanarieöarna samt Ceuta och Melilla finns ingen särreglering om tidsfrister för dessa territorier.

8. Om en ansökan däremot lämnas till ett rättsligt organ med säte utanför det centrala territoriet, blir tidsfristerna förlängda för dem som inte bor på en sådan ort eller för dem som bor utomlands?

Samma sak gäller här.

9. Vilka tidsfrister gäller för överklagande av civilmål?

För vanligt överklagande (apelación) och kassationsöverklagande (casación) gäller enligt lag en tidsfrist för att ge in ett meddelande om att man tänker överklaga (anuncio) respektive ge in själva överklagandet (fundamentación) som är oberoende av vad målet gäller. För meddelandet är tidsfristen fem dagar från det att domen meddelats (artiklarna 457 och 479 i civilprocesslagen), och för själva överklagandet 20 dagar från det att domstolen finner överklagan förberedd (artiklarna 457 och 481 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

10. Kan domstolarna vid brådska eller av någon annan anledning förkorta tidsfristerna för inställelse eller ange en viss dag för inställelse? Eller för den delen förlänga tidsfristerna?

För muntligt förfarande (vars omfattning anges i artikel 250 i civilprocesslagen) finns inget särskilt skriftligt steg i processen för kallande av parter, utan det är i domstolens godkännande av stämningen som parterna skall kallas till förhandlingar en dag mellan tio och tjugo dagar efter kallelsen (artikel 440 i civilprocesslagen).

För ordinärt förfarande (vars omfattning anges i artikel 249 i civilprocesslagen) skall svaranden lämna sitt svar på stämningen inom 20 dagar från det att han tagit emot den (artikel 404 i civilprocesslagen).

Tidsfrister för inställelse eller för att svara på en stämning kan inte förkortas eller förlängas. Enligt förarbetena till civilprocesslagen borde det gallras drastiskt bland de rättsliga tidsfristerna och inrättas nya, rimliga tidsfrister, med hänsyn tagen till erfarenheterna av den gamla lagen från 1881. Lagstiftaren valde att inrikta sig på korta, rimliga tidsfrister för att skapa möjligheter för att beslut skall kunna fattas med bibehållen rättssäkerhet och utan dröjsmål i enlighet med vad ett effektivt rättsväsende kräver. Enligt artikel 134.1 i civilprocesslagen kan den lagens tidsfrister inte förlängas.

Dock finns möjligheten att avbryta tidsfrister om force majeure föreligger:

  1. Allmänt stadgas om force majeure i artikel 134.2 i civilprocesslagen. Det är domstolen som avgör om force majeure föreligger, antingen på eget initiativ eller på begäran av den drabbade parten med hörande av andra berörda.
  2. Om en förhandling är utlyst och någon som kallats inte kan infinna sig på grund av force majeure eller liknande anledning, skall han eller hon omedelbart meddela domstolen detta, ange skälen och ansöka om ny förhandling eller ett beslut som är anpassat till omständigheterna (artiklarna 183.1, 189 och 430 i civilprocesslagen). En ny förhandling skall utlysas om det är lämpligt med avseende på omständigheterna och om den som uteblev var någon av följande: advokaten (artikel 183.2 samt artikel 188.1.5 och 6 i civilprocesslagen), en part vars närvaro krävdes eftersom han eller hon saknar advokatbiträde eller måste höras (artikel 183.3 och 188.4 i civilprocesslagen) eller ett vittne eller en sakkunnig: Som alternativ kan vittnet eller den sakkunnige kallas för att uppta bevis utanför förhandlingarna, förutsatt att parterna hörts (artikel 183.4 i civilprocesslagen).
  3. De tidsfrister genom vilka en tredskande part kan angripa en dom kan förlängas om force majeure föreligger (artikel 502.2 i civilprocesslagen).
  4. Om bevis upptas i förväg (rätten kan medge att bevis upptas i förväg om det finns skäl att anta att bevis inte kan upptas under det normala skedet i processen, artikel 293 ff i civilprocesslagen) skall stämningen ges in senast två månader efter det att bevisupptagningen skedde, om det inte visar sig omöjligt att inleda målet inom denna tidsfrist på grund av force majeure eller någon därmed jämställd anledning (artikel 295.3 i civilprocesslagen).

11. Om en handling avsedd för en part som är bosatt på en ort där förlängning av tidsfrister gäller blir delgiven på en ort där ingen förlängning av tidsfrister gäller, förlorar han eller hon då förlängningen på grund av avstånd?

Ej tillämpligt.

12. Vilka påföljder inträder om tidsfristerna inte iakttas?

Påföljden för den som låter en tidsfrist löpa ut är preklusion, dvs. att han eller hon förlorar möjligheten att utföra den rättshandling som det är fråga om (artikel 136 i civilprocesslagen).

Om en person underlåter att inställa sig inför domstol kan han eller hon förklaras tredskande (artiklarna 442.2 och 496.1 i civilprocesslagen), och handläggningen kan fortsätta utan att den tredskande parten kallas på nytt. Den berörda personen delges helt enkelt det beslutet och det slutliga beslut som avslutar processen (artikel 497 i civilprocesslagen).

Om domstolar eller domstolspersonal utan giltig anledning underlåter att iaktta rättsliga tidsfrister kan disciplinpåföljder utdömas i enlighet med domstolslagen (Ley Orgánica del Poder Judicial), och den skadelidande parten kan dessutom göra anspråk på skadestånd (artikel 132.3 i civilprocesslagen).

« Tidsfrister - Allmän information | Spanien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 29-03-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket