Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Rumänien

Senaste uppdatering: 15-01-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Rumänien

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika typer av tidsfrister finns det inom civilprocessen? 1.
2. Vilka dagar anses inte som arbetsdagar enligt rådets förordning nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister? 2.
3. Vilka är de tillämpliga allmänna bestämmelserna angående tidsfrister för civilprocessen? 3.
4. När är starttidpunkten för en tidsfrist? 4.
4.1. Kan tidsfristens startpunkt påverkas eller ändras beroende på den metod som används för att översända eller delge handlingarna (personlig delgivning av exekutionsbetjänt eller översändande med post)? 4.1.
5. När är sluttidpunkt för en tidsfrist? 5.
5.1. Om tidsfristen uttrycks i dagar, medräknas i så fall det faktiska datumet för den handling, händelse, det beslut eller delgivande som inleder tidsfristen? 5.1.
5.2. När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar? 5.2.
5.3. När anges en tidsfrist i månader eller år? 5.3.
5.4. När är sluttidpunkt för en tidsfrist? 5.4.
6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag? Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en händelse i framtiden? 6.
7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens huvudterritorium (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför huvudterritoriet eller som består av geografiskt åtskilda områden 1), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall? 7.
8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har sitt säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från huvudterritoriet, förlängs i så fall fristerna för personer som inte bor eller uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor eller uppehåller sig utomlands? 8.
9. Finns det överklagandefrister som är specifika för vissa tvistemål? 9.
10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfristen för inställelse inför domstol eller fastställa ett särskilt datum för inställelsen? Omvänt, kan sådana tidsfrister förlängas? 10.
11. När en handling, som är avsedd för en part som har sin hemvist på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där personerna inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part i så fall rätten till förlängning av tidsfristen? 11.
12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas? 12.
13. Om en tidsfrist löper ut, vilka medel står till buds för den part som då är i dröjsmål? 13.

 

1. Vilka olika typer av tidsfrister finns det inom civilprocessen?

Ur civilrättslig synvinkel utgör tidsfristen generellt en viktig aspekt.

I civilrättslig teori definieras tidsfristen som en framtida händelse som med säkerhet kommer att äga rum och fram till vilken man skjuter upp antingen inledandet eller avslutandet av utövandet av subjektiva rättigheter och verkställandet av civilrättsliga skyldigheter.

De relevanta bestämmelserna finns i artiklarna 1022–1025 i civillagen, eller i artiklarna 101–104 i civilprocesslagen.

Tidsfristerna delas upp i två typer beroende på deras effekt. Suspensiva tidsfrister skjuter upp den tidpunkt då en subjektiv rättighet och därmed verkställandet av sammanhängande skyldigheter börjar gälla, medan preklusionsfrister skjuter upp avslutandet av utövandet av en subjektiv rättighet och verkställandet av därmed sammanhängande skyldigheter.

Den avgörande principen när det gäller tidsfristernas effekt är att tidsfristen endast påverkar verkställandet av en rättshandling, inte dess existens.

De tidsfrister som tillämpas i civilrättsliga förfaranden klassificeras som lagstadgade, beslutade eller avtalade, oberoende av om de är ex tidsfrister i rättsliga förfaranden, preskriptionstider eller tidsfrister för att utföra vissa handlingar. Lagstadgade tidsfrister fastställs i lag. De är i allmänhet fastlagda, och därför kan därför inte förkortas eller förlängas av domstolen eller parterna i rättegången. Beslutade tidsfrister fastställs av domstolen under det rättsliga förfarandet och rör parternas framträdande i rätten, vittnesförhör, bevisupptagning, t.ex. skriftliga handlingar, sakkunnigutlåtanden etc. Avtalade tidsfrister får fastställas av parterna under processens lopp. (t.ex. den tidsfrist som fastställs i art. 341.2 i civilprocesslagen när det gäller skiljedomsärenden).

Till börjanTill början

Ur en rent förfarandemässig synpunkt definieras tidsfristen i rättsliga förfaranden allmänt som den tidsperiod inom vilken vissa etapper i förfarandet ska ha slutförts eller, tvärtom, den tidsperiod under vilken det är förbjudet att genomföra vissa rättshandlingar.

Tidsfrister i rättsliga förfaranden är antingen bindande eller prohibitiva. Bindande tidsfrister är tidsfrister inom vilka en viss rättshandling ska ha genomförts (t.ex. tidsintervall inom vilket ett överklagande ska ha gjorts), medan prohibitiva tidsfrister är tidsperioder under vilka det är förbjudet att genomföra rättshandlingar.

Ett annat klassificeringskriterium för tidsfrister hänger samman med de påföljder som utdöms om en tidsfrist överskrids. I sådana fall är tidsfristerna antingen absoluta eller relativa. Överskridande av absoluta tidsfrister påverkar rättshandlingens giltighet, medan överskridande av relativa tidsgränser (tidsfrister för domstolsavgöranden, tidsfrister för utarbetande av texter etc.) inte kan göra rättshandlingarna ogiltiga, men kan medföra disciplinära eller ekonomiska påföljder för de ansvariga.

Enligt art. 101 i civilprocesslagen kan tidsfrister, beroende på deras varaktighet, uttryckas i timmar, dagar, veckor, månader eller år. Det finns också särskilda situationer när lagen inte anger en viss typ av tidsfrist (minuter, timmar, dagar etc.), utan endast en tidpunkt före vilken rättshandlingen kan genomföras (t.ex. kan verkställighet bestridas fram till det sista beslutet om verkställighet), eller anger att rättshandlingen ska utföras ”utan dröjsmål” eller ”omedelbart” eller ”ska behandlas som ett brådskande fall”, vilket anges i artiklarna 383, 448 och 579 i civilprocesslagen.

Till börjanTill början

2. Vilka dagar anses inte som arbetsdagar enligt rådets förordning nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister?

Enligt rumänsk lagstiftning anses alla lördagar och söndagar, nationella helgdagar (Rumäniens nationaldag den 1 december, första maj), de viktigaste religiösa helgdagarna (jul - 25 och 26 december, påsk - 2 dagar enligt den grekisk-ortodoxa kalendern), och den 1 och 2 januari som icke arbetsdagar.

3. Vilka är de tillämpliga allmänna bestämmelserna angående tidsfrister för civilprocessen?

Reglerna avseende tidsfrister fastställs i artiklarna 101–104 i civilprocesslagen:

Art. 101.

  1. Tidsfrister ska uttryckas som hela dagar, borträknat den dag då tidsfristen inleds eller den dag då den upphör.
  2. Tidsfrister som uttrycks i timmar inleds vid midnatt följande dag.
  3. Tidsfrister som uttrycks i år, månader eller veckor upphör den dag under året, månaden eller veckan som motsvarar inledningsdagen.
  4. En tidsfrist som inleds den tjugonionde, trettionde eller trettioförsta dagen under en månad och upphör under en kortare månad ska anses upphöra den sista dagen under månaden i fråga.
  5. Tidsfrister som upphör under offentliga helgdagar, eller på dagar då arbetet är inställt, ska förlängas till slutet av följande arbetsdag.

Art. 102.

  1. Tidsfristerna börjar löpa den dag då rättshandlingarna delges om inget annat anges av lagen.
  2. För den part som begärde att rättshandlingen skulle delges ska tidsfristen börja löpa från den dag då begäran gjordes.

Art. 103.

Till börjanTill början

  1. Om man inte överklagar eller utför någon annan föreskriven rättshandling inom den lagstadgade tidsfristen mister man sina rättigheter, om inte lagen anger något annat eller om inte parten visar att han eller hon förhindrades av omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
  2. I det senare fallet ska rättshandlingen genomföras inom 15 dagar från den dag när hindret undanröjdes. Inom samma tidsperiod ska orsaken till hindret anges.

Art. 104. - När det gäller rättshandlingar som skickas till domstolen per post anses tidsfristen vara iakttagen om dessa poststämplats före tidsfristens utgång.

4. När är starttidpunkten för en tidsfrist?

Varje tidsfrist har en starttidpunkt och en sluttidpunkt som skiljs åt av löptiden.

När det gäller starttidpunkten anges det i art. 102.1 i civilprocesslagen att tidsfrister börjar löpa från den tidpunkt då rättshandlingarna delges om inget annat anges av lagen.

Det finns också fall där den handling som angavs som starttidpunkt för tidsfristen kan ersättas av andra likvärdiga handlingar. I art. 102.2 anges att en tidsfrist i allmänhet börjar löpa också för den part som har begärt att handlingen ska delges, från den dag då begäran gjordes på ett specifikt och tydligt sätt. När det gäller överklagande tillämpas artiklarna 284.2–284.3 i civilprocesslagen (artikel 301 tillämpas vid överklagande i sista instans). Tidsfristen för ett överklagande eller slutligt överklagande löper, även om domstolens avgörande har meddelats tillsammans med meddelandet om verkställighet, och om en part ansöker om överklagande innan domstolens avgörande har meddelats, anses avgörandet ha meddelats vid den tidpunkt då ansökan gjordes om ett första eller slutligt överklagande. Följaktligen ersätts i sådana fall datumet för meddelandet av den handling som markerar tidsfristens början av andra handlingar som kommer att utgöra tidsfristens starttidpunkt (t.ex. begäran om delgivande av handlingen av den motsatta parten, överklagande eller slutligt överklagande eller meddelande om domens verkställighet.)

Till börjanTill början

Ett undantag från den allmänna regeln i 102.1 i civilprocesslagen är att det också finns fall där tidsfristerna börjar att löpa vid andra tidpunkter än vid delgivandet, nämligen då domen meddelas (art. 22 sista stycket, art. 252 och art. 281 i civilprocesslagen), från den stund då bevis godkänns (art. 170 eller art. 186 i civilprocesslagen), eller från det datum då vissa handlingar publiceras (art. 507 i civilprocesslagen).

Periodens slutpunkt definieras som den tidpunkt då en tidsfrist får effekt genom att den handling i samband vilken tidsfristen fastställdes inte längre kan genomföras (som i fallet bindande tidsfrister) eller, i motsatt fall, som den tidpunkt när rätten att genomföra sådana rättshandlingar kan utövas (som i fallet prohibitiva tidsfrister).

4.1. Kan tidsfristens startpunkt påverkas eller ändras beroende på den metod som används för att översända eller delge handlingarna (personlig delgivning av exekutionsbetjänt eller översändande med post)?

I regel löper perioderna kontinuerligt mellan startpunkten och den fastställda slutpunkten och kan inte avbrytas eller skjutas upp. Som i fallet preskription innehåller inte civilprocesslagen något allmänt system för att avbryta tidsfrister i rättsliga förfaranden, men enligt doktrin och rättspraxis utgör omständigheter utanför parternas kontroll, som omnämnts i art. 103 i civilprocesslagen, skäl till att avbryta tidsfristen. Andra särskilda fall när man kan avbryta tidsfristen är t.ex. vid avbrott av tidsfristen för överklagande (art. 285–286 i civilprocesslagen) eller av preskriptionsfrister (art. 249 i civilprocesslagen). Enligt lagen kan tidsfrister i rättsliga förfaranden även skjutas upp tillfälligt (som i fallet preskriptionstider – art. 250 i civilprocesslagen). Vid alla typer av avbrott kommer en ny tidsfrist att börja löpa, oberoende av den tid som gått före avbrottet. Om tidsfristen har avbrutits i enlighet med art. 103.1 i civilprocesslagen kommer en ny fast femtondagarsperiod att påbörjas efter att hindret har undanröjts, oberoende av den avbrutna tidsfristens längd. Om tidsfristen har skjutits upp tillfälligt, fortsätter den att löpa från den tidpunkt då den avbröts, och omfattar även den tid som förlöpt innan den sköts upp.

Till börjanTill början

Till sist kan sägas att tidsfristen, enligt art. 104 i civilprocesslagen, anses ha iakttagits för handlingar som delges per post eller av ett exekutionsbiträde, antingen med eller av domstolen, om de är poststämplade före tidsfristens utlopp. Det innebär i regel att startpunkten för en tidsfrist inte kan påverkas eller ändras genom det sätt på vilket dokumenten skickas eller delges (delgivning genom exekutionsbiträde eller per post). I undantagsfall kan dock förfarandet påverkas av yttre omständigheter bortom partens kontroll. I så fall gäller reglerna i föregående stycke.

5. När är sluttidpunkt för en tidsfrist?

5.1. Om tidsfristen uttrycks i dagar, medräknas i så fall det faktiska datumet för den handling, händelse, det beslut eller delgivande som inleder tidsfristen?

Enligt art. 101.1 i civilprocesslagen beräknas tidsfristen uttryckt i dagar med hjälp av ett särskilt system, nämligen på grundval av antalet hela dagar. Härigenom medräknas varken tidsfristens första eller sista dag. De regler för starttidpunkten som anges i punkt 4 gäller.

[Är det datum då en tidsfrist börjar löpa på något sätt beroende av delgivandet av en handling eller mottagarens kännedom om handlingen? I så fall på vilket sätt?]

Tidsfrister som uttrycks i dagar beräknas alltid i hela dagar men handlingen kan lämnas in först när domstolen öppnas för allmänheten. För att undvika detta problem får rättshandlingen översändas med post. I så fall ska posttjänstemannen ange datum och metod för överlämnandet av handlingen till adressaten.

Till börjanTill början

5.2. När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en person t.ex. delges en handling måndagen den 4 april 2005, och han eller hon förväntas svara inom 14 dagar efter att handlingen har delgivits, innebär detta att han eller hon ska svara före:

  1. måndag den 18 april (kalenderdagar) eller
  2. fredag den 22 april (arbetsdagar)?

Det korrekta svaret är att personen i fråga måste svara senast den 18 april.

5.3. När anges en tidsfrist i månader eller år?

Enligt artiklarna 101.3–101.5 i civilprocesslagen avslutas tidsfrister som uttrycks i år, månader eller veckor på den dag på året, i månaden eller i veckan som motsvarar tidsfristens startdag.

En tidsfrist som inleds den tjugonionde, trettionde eller trettioförsta dagen under en månad och avslutas under en kortare månad ska anses upphöra den sista dagen under månaden i fråga.

Tidsfrister som avslutas på en allmän helgdag eller på en dag då arbetet är inställt ska förlängas till slutet av följande arbetsdag.

5.4. När är sluttidpunkt för en tidsfrist?

Tidsfrister som uttrycks i veckor, månader och år avslutas den dag under veckan, månaden eller året som motsvarar startdagen. Enligt art. 101.4 i civilprocesslagen ska en tidsfrist som inleds den tjugonionde, trettionde eller trettioförsta dagen under en månad och avslutas under en kortare månad anses upphöra den sista dagen under månaden i fråga. Oberoende av hur tidsfristen anges förlängs en tidsfrist som avslutas på en allmän helgdag eller på en dag då arbetet är inställt till slutet av följande arbetsdag. Följaktligen räknas i sådana fall allmänna helgdagar som infaller inom tidsfristen.

Till börjanTill början

Finns det särskilda regler om när tidsfrister ska börja löpa som undantagsvis eller särskilt gäller vissa civilrättsliga förfaranden?

Ja, det finns särskilda starttidpunkter som inte påverkas av tidpunkten för handlingens delgivande, utan av tidigare identifierbara tidpunkter, både inom ramen för det civilrättsliga förfarandet och i civilrätten i allmänhet.

6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag? Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en händelse i framtiden?

Oberoende av hur den har fastställts, förlängs en tidsfrist som avslutas på en allmän helgdag eller på en dag då arbetet är inställt till slutet av följande arbetsdag. Följaktligen räknas i sådana fall allmänna helgdagar som infaller inom tidsfristen.

7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens huvudterritorium (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför huvudterritoriet eller som består av geografiskt åtskilda områden 1), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall?

8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har sitt säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från huvudterritoriet, förlängs i så fall fristerna för personer som inte bor eller uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor eller uppehåller sig utomlands?

9. Finns det överklagandefrister som är specifika för vissa tvistemål?

Ja, det finns tidsfrister som är specifika för vissa rättsliga områden, t.ex. inom arbetsrättsmål, där tidsfristerna för rättegången och överklagandet är förkortade. Detta gäller också rättsliga förfaranden som inletts inom ramen för rättsakt nr 248/2005 om fri rörlighet för personer.

Till börjanTill början

Särskilt korta tidsfrister tillämpas även i vissa fall med anknytning till domstolsbeslut enligt artiklarna 581–582 i civilprocesslagen.

10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfristen för inställelse inför domstol eller fastställa ett särskilt datum för inställelsen? Omvänt, kan sådana tidsfrister förlängas?

Svaret är ja. I vissa undantagsfall tillåter lagen att domstolen att antingen förlänger tidsfristen (t.ex. art. 303.5 i civilprocesslagen – när det gäller överklagande), eller förkortar den (t.ex. art. 89.1 i civilprocesslagen – när det gäller tidsfristen för att delge en stämning). Dessa tidsfrister kallas ofullständiga lagstadgade tidsfrister.

11. När en handling, som är avsedd för en part som har sin hemvist på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där personerna inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part i så fall rätten till förlängning av tidsfristen?

Här gäller de förfarandemässiga regler som tillämpas av den behöriga domstolen.

12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Enligt ovan påverkas till slut rättshandlingarnas giltighet om de absoluta tidsfristerna inte iakttas. Underlåtelse att följa relativa tidsfrister kan, även om det inte nödvändigtvis gör rättshandlingen ogiltig, leda till disciplinära eller finansiella påföljder för de ansvariga (tidsfrister för meddelande av dom, tidsfrister för beslut etc.)

Följande påföljder kan åläggas vid brist på efterföljd av tidsfrister i rättsliga förfaranden:

  • Ogiltighetsförklaring av rättshandlingen.
  • Förlust av rätten till tidsfristen för genomförande av handlingen.
  • Ogiltighetsförklaring av ansökan till domstolen.
  • Indragande av rätten till exekutiva åtgärder.
  • Böter.
  • Disciplinära påföljder.
  • Skyldighet att upprepa eller komplettera den handling som genomfördes utan att de rättsliga kraven iakttogs.
  • Skyldighet att betala skadestånd till den part som har lidit skada genom överträdelsen av de förfarandemässiga kraven.

13. Om en tidsfrist löper ut, vilka medel står till buds för den part som då är i dröjsmål?

Underlåtelse att följa fristen kan leda till att rättigheten i fråga går förlorad. Detta kan dock återställas av domstolen enligt art. 103 i civilprocesslagen. Den berörda parten måste ansöka om återställande av försutten tid. I så fall måste han eller hon styrka de omständigheter som förhindrade honom eller henne från att iaktta tidsfristen. Sådana omständigheter måste vara oöverkomliga och bortom partens kontroll.

Ytterligare information

[1] T.ex. Azorerna eller Madeira för Portugal, Utomeuropeiska departement och territorier för Frankrike, Kanarieöarna för Spanien, etc.

« Tidsfrister - Allmän information | Rumänien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 15-01-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket