Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Portugal

Senaste uppdatering: 31-08-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Portugal

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Olika typer av tidsfrister som gäller enligt olika civilrättsliga bestämmelser 1.
2. Förteckning över de dagar som är helgdagar i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 2.
3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga sammanhang? 3.
4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen för denna handling eller formalitet beräknas (dies a quo)? 4.
4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras beroende på vilken metod som används för att översända eller delge handlingarna? 4.a)
5. När börjar en tidsfrist att löpa? 5.
5.a) När den är angiven i dagar: räknas datumet för handlingen eller händelsen, beslutet eller tillkännagivandet med? 5.a)
5.a)1. Beror den tidpunkt, fr.o.m. vilken en tidsfrist börjar löpa, på något sätt på när mottagaren har mottagit eller fått vetskap om handlingen? Om ja, på vilket sätt? 5.a)1.
5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar? 5.b)
5.c) När en tidsfrist är angiven i månader eller år? 5.c)
5.d) När löper en sådan tidsfrist ut? Finns det särskilda regler om när tidsfrister ska börja löpa som undantagsvis eller särskilt gäller vissa civilrättsliga förfaranden? 5.d)
6. Om fristen löper ut en lördag, söndag eller allmän helgdag? Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en framtida händelse? 6.
7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden), förlängs fristen då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall? 7.
8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? 8.
9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden? 9.
10. Kan domstolarna i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas? 10.
11. När en handling som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen? 11.
12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas? 12.
13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut? 13.

 

1. Olika typer av tidsfrister som gäller enligt olika civilrättsliga bestämmelser

Tiden är en viktig faktor inom juridiken. Inom civilrätten påverkas de rättsliga situationerna av två olika typer av tidsfrister: civilrättsliga och processuella. Reglerna för tidsfristerna och metoderna för beräkningen av dem varierar beroende på typen.

Om inget annat uttryckligen sägs är de tidsfrister som fastställs i lagen civilrättsliga.

Vad beträffar de civilrättsliga tidsfristerna anges i portugisisk rätt särskilt preskription, bortfall och icke-utnyttjande (prescrição, caducidade e não uso) (artikel 298 i civillagen).

Rätten att åberopa preskription (prescrição) uppkommer alltid när innehavaren av rätten inte har utövat denna inom en i lag fastställd tidsfrist, på villkor att personen fritt förfogar över denna rätt och att rätten inte omfattas av undantag i lag. Därmed bekräftas vikten av tillförlitlighet och säkerhet i de rättsliga förhållandena genom att en rättighet inte tillåts utövas på obestämd tid. Preskriptionen måste åberopas av den person som drar nytta av den; domstolen kan inte besluta om den på eget initiativ.

Bortfall (caducidade) innebär i strikt mening att en rättighet eller rättslig situation upphör att gälla, utan retroaktiv verkan, i och med att en tidsfrist löper ut.

Om bortfallet fastställs i frågor som inte parterna får avgöra enligt eget gottfinnande, avgör domstolen på eget initiativ huruvida bortfall föreligger, och det kan åberopas när som helst under förfarandet. Om bortfallet har fastställts i frågor som parterna får avgöra enligt eget gottfinnande, måste det åberopas i eller utanför domstol för att det ska gälla.

Till börjanTill början

Med icke-utnyttjande (não uso) menas underlåtenhet att utöva rätten att helt eller delvis utnyttja en sak, dvs. att dra nytta av dess egenskaper eller ekonomiska fördelar under en i lag fastställd tidsperiod. Detta medför att rättigheten upphör.

En domstol får inte på eget initiativ besluta om bristande utnyttjande.

De processuella tidsfristerna är tidsperioder som fastställts i lag i syfte att inverka på ett visst sätt på en process (t.ex. tidsfrister för väckande av talan eller överklagande).

Om rätten att företa en handling upphör vid tidsfristens slut är fristen tvingande (prazo peremptório). Om möjligheten att företa en handling eller inledningen av en annan tidsperiod uppskjuts till en viss konkret tidpunkt kan fristen förlängas (prazo dilatório).

Processuella tidsfrister kan fastställas genom lag eller domstolsbeslut.

2. Förteckning över de dagar som är helgdagar i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971

I Portugal finns följande helgdagar:

1 januari, Sexta-feira Santa (långfredagen; ligger inte fast; 2005 inföll den den 25 mars), 25 april, 1 maj, Corpo de Deus (Kristi lekamens dag, ligger inte fast; 2005 inföll den 26 maj), 10 juni, 15 augusti, 5 oktober, 1 november, 1 december, 8 december och 25 december.

3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga sammanhang?

I den portugisiska civilprocessrätten är det en generell regel att om inte annat föreskrivs har parterna tio dagar på sig att begära att rättsliga åtgärder vidtas, åberopa ogiltighetsgrund, göra särskilda omständigheter gällande eller utöva varje annan processuell rättighet. Parten har även en frist på tio dagar för att gå i svaromål gentemot motparten (artikel 153.1 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen för denna handling eller formalitet beräknas (dies a quo)?

Den generella regeln är att tidsfristen för att gå i svaromål alltid börjar löpa från och med tidpunkten för delgivningen av den skriftliga handling som svaromålet gäller (artikel 153.2 i civilprocesslagen).

Delgivningar till parterna under förfarandet mottas av de juridiska ombuden. När syftet med delgivningen är att få en part att inställa sig i egen person, delges inte endast det juridiska ombudet, utan även parten via rekommenderad försändelse med angivande av tid, plats och motiv. Ombuden delges via rekommenderad försändelse som sänds till deras arbetsplats eller bostad, eller personligen av en domstolstjänsteman när de befinner sig i domstolen. Delgivning per post anses ha skett på den tredje dagen efter registreringen eller vid helgdag på nästföljande arbetsdag. Delgivning via elektronisk post anses ha skett på dagen för ivägsändandet av meddelandet som certifierats i vederbörlig ordning.

I de nämnda fallen börjar tidsfristen således att löpa när delgivningen anses ha ägt rum. Den person som mottar en delgivning kan dock alltid visa att den inte ägde rum vid den förmodade tidpunkten på grund av förhållanden som låg utanför personens kontroll (artiklarna 253 och 254 i civilprocesslagen).

Stämning via rekommenderad försändelse med mottagningsbevis anses ha skett på den dag då mottagningsbeviset undertecknas och brevet anses ha mottagits av den person som är föremål för stämningen även om mottagningsbeviset undertecknades av en tredje part (artikel 238.1 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

Om mottagaren vägrar att underteckna mottagningsbeviset eller motta brevet ska postbudet notera detta och sedan återsända handlingen. I denna situation börjar tidsfristen löpa fr.o.m. den dag då noteringen gjordes (artikel 237.3 i civilprocesslagen).

Om brevet returneras pga. att mottagaren inte har hämtat ut det på postkontoret inom den tidsfrist som fastställts i lag, eller för att en annan person än mottagaren har vägrat att underteckna mottagningsbeviset eller motta brevet, upprepas delgivningen och ett nytt rekommenderat brev med mottagningsbevis sänds till mottagaren tillsammans med en varning om rättsliga följder. I detta fall levereras brevet i form av ett officiellt godkänt formulär tillsammans med kopior av samtliga obligatoriska upplysningar, och postbudet ska notera datum och plats för överlämnandet och sända dessa upplysningar till domstolen. Om det inte är möjligt att posta brevet i mottagarens brevlåda, lämnar postbudet en avi. I en sådan situation anses delgivning ha utförts den dag som noterats av postbudet eller, om en avi har lämnats, på åttonde dagen efter den dagen, och det är fr.o.m. den tidpunkten som den processrättsliga tidsfristen börjar löpa (artiklarna 237 och 238 i civilprocesslagen).

Om stämningen sker via juridiskt ombud, tjänsteman inom exekutionsväsendet eller domstolstjänsteman börjar tidsfristen löpa fr.o.m. att mottagaren undertecknar stämningsbeviset (artiklarna 239 och 245 i civilprocesslagen).

Enligt civilprocesslagen får tidsfristen förlängas (kompletterande tidsfrist beviljad av domstolen) för att kompensera för det geografiska avståndet mellan delgivningsorten och den domstol där saken prövas eller för att svaranden inte har kontaktats personligen. I dessa fall börjar den tvingande tidsfristen att löpa först i slutet av denna period.

Till börjanTill början

Om det råder osäkerhet om var personen uppehåller sig, sker stämningen via kungörelse och annonser i pressen. I en sådan situation anses stämningen ha skett när den sista annonsen publicerats eller, i avsaknad av annonser, på den dag då kungörelsen skedde, och tidsfristen för att inkomma med svaromål löper fr.o.m. den lagliga förlängningen av den sista dagen. (artiklarna 248 och 250 i civilprocesslagen).

4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras beroende på vilken metod som används för att översända eller delge handlingarna?

Ja. Se svaret på förra frågan!

5. När börjar en tidsfrist att löpa?

5.a) När den är angiven i dagar: räknas datumet för handlingen eller händelsen, beslutet eller tillkännagivandet med?

Om den uttrycks i dagar löper den fr.o.m. dagen för stämningen, delgivningen eller den relevanta händelse som markerar att tidsfristen börjar löpa.

Datumet för handlingen, händelsen, beslutet, stämningen eller delgivningen medräknas inte.

5.a)1. Beror den tidpunkt, fr.o.m. vilken en tidsfrist börjar löpa, på något sätt på när mottagaren har mottagit eller fått vetskap om handlingen? Om ja, på vilket sätt?

Ja. Samma svar gäller här som i fråga 4.

5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Processrättsliga tidsfrister som är fastställda i lag eller av domstol är fortlöpande men avbryts under rättsferierna om de inte löper under sex månader eller mer, och om de rör processhandlingar som ska utföras i mål som enligt lag är brådskande. Om tidsfristen för att utföra en processhandling löper ut då domstolen är stängd förlängs den till den första därpå följande arbetsdagen (artikel 144 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

Processuella tidsfrister omfattar alltså samtliga kalenderdagar bortsett från rättsferierna, men en handling kan företas den första arbetsdagen efter dagen för tidsfristens utgång om domstolen är stängd.

Rättsferierna löper mellan den 22 december och den 3 januari, mellan palmsöndagen och annandag Påsk samt mellan den 1 och den 31 augusti.

Om en person inom ramen för en process har en tidsfrist på 14 dagar att gå i svaromål på en skrivelse som han eller hon mottog den 4 april 2005 måste svaret inkomma senast den 18 april.

5.c) När en tidsfrist är angiven i månader eller år?

När en tidsfrist är angiven i månader eller år, bestäms dess inledning på samma sätt, dvs. den börjar löpa dagen efter stämningen, delgivningen eller den relevanta händelse som markerar att tidsfristen börjar löpa.

5.d) När löper en sådan tidsfrist ut? Finns det särskilda regler om när tidsfrister ska börja löpa som undantagsvis eller särskilt gäller vissa civilrättsliga förfaranden?

En tidsfrist som är angiven i dagar löper ut efter det att antalet dagar i perioden läggs till dess inledning (enligt villkoren i svar 5 b).

En tidsfrist som är angiven i veckor, månader eller år fr.o.m. ett bestämt datum löper ut kl. 24.00 på motsvarande dag i den sista veckan, månaden eller året. Om motsvarande dag i den sista månaden saknas löper fristen ut på den sista dagen i den pågående månaden (jfr artikel 279 c i civilprocesslagen).

Det finns således inga tidsfrister som börjar löpa undantagsvis eller från bestämda tidpunkter.

Till börjanTill början

6. Om fristen löper ut en lördag, söndag eller allmän helgdag? Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en framtida händelse?

Domstolarna håller endast öppet på arbetsdagar.

Vid beräkningen av processuella tidsfrister gäller alltid regeln att den sista dagen i fristen för att företa en processhandling förlängs till följande arbetsdag om den infaller när domstolen är stängd.

7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden), förlängs fristen då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall?

Det är platsen för stämningen som är relevant, inte hemvisten.

I den portugisiska civilprocessrätten förlängs den normala fristen med 15 dagar när delgivningen sker i de autonoma regionerna och saken prövas på fastlandet eller på en annan ö eller omvänt, eller med trettio dagar när delgivningen sker utomlands (artikel 252 A i civilprocesslagen).

I några fall, som anges i lagen, är dessa regler även tillämpliga på delgivningar (artikel 256 i civilprocesslagen).

8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands?

Inte heller här är det hemvisten som är relevant, utan platsen för delgivningen. De förlängningar som beskrivs i föregående svar gäller även i dessa situationer förutsatt att personen delges stämningen utanför ön i fråga eller i utlandet.

Till börjanTill början

9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden?

Mot bakgrund av den breda tolkningen av vilka frågor som ingår i civilrätten inom ramen för det europeiska samarbetet kring civil- och handelsrättsliga frågor, bör det påpekas att det förekommer sådana särskilda tidsfrister i portugisisk lag, t.ex. inom arbetsrätten.

10. Kan domstolarna i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas?

De processuella tidsfrister som är fastställda i lagen får inte förkortas.

En processuell tidsfrist som fastställs i lagen får förlängas i de fall som föreskrivs i lagen. Fristen får med parternas godkännande förlängas en gång och med samma tidsperiod (artikel 147 i civilprocesslagen).

11. När en handling som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Tidsfristen för mottagaren att reagera på en civilrättslig talan fastställs utifrån det geografiska avståndet mellan platsen där delgivningen skedde och den plats där domstolen har sitt säte eller utifrån andra faktorer som fastställs i lagen, vilka inte omfattar mottagarens hemvist. Svaret på frågan är därför att en sådan rättighet inte föreligger i den beskrivna situationen.

12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När den obligatoriska tidsfristen löper ut upphör rätten att företa handlingen (artikel 145 i civilprocesslagen).

Underlåtenhet att iaktta vissa tidsfrister kan medföra böter.

13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut?

Handlingen kan företas efter det att tidsfristen har löpt ut om det föreligger ett giltigt förhinder, dvs. förhinder till följd av en händelse som personen, eller dennas befullmäktigade, inte kan lastas för, och som förhindrar honom eller henne från att företa handlingen inom den ålagda fristen. I en sådan situation måste den part som anför förhinder genast styrka detta.

I fall då giltigt förhinder inte föreligger får handlingen företas senast tre vardagar efter fristens utgång på villkor att böter betalas.

« Tidsfrister - Allmän information | Portugal - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 31-08-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket