Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Polen

Senaste uppdatering: 07-05-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Polen

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Typ av tidsfrister inom civilprocessen, t.ex. tidsfrister i materiell rätt, tidsfrister i processrätt, preskriptionstider, lagstadgade frister etc. 1.
2. Förteckning över de dagar som är helgdagar i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971. 2.
3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden i ert land? Hänvisa till gällande civilrättslig lagstiftning? 3.
4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen beräknas (dies a quo)? (t.ex.: datumet för den handling, den händelse, det beslut eller det tillkännagivande från vilket fristen löper). 4.
a) Kan det sätt på vilket en handling har delgivits påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)? a)
5. När börjar en tidsfrist att löpa: 5.
a) När den är angiven i dagar? Räknas datumet för handlingen eller händelsen, beslutet eller tillkännagivandet med? a)
b) När den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar? b)
c) När den är angiven i månader eller år? c)
6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan helgdag, förlängs den till nästa arbetsdag? Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en framtida händelse? 6.
7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens huvudterritorium (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall? 7.
8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? 8.
9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden? 9.
10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas? 10.
11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen? 11.
12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas? 12.
13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut? 13.

 

1. Typ av tidsfrister inom civilprocessen, t.ex. tidsfrister i materiell rätt, tidsfrister i processrätt, preskriptionstider, lagstadgade frister etc.

I polsk civilrätt finns följande tidsfrister:

  1. för parternas rättsliga handlingar:
    1. lagstadgade tidsfrister
    2. tidsfrister som fastställs av domstol
    3. avtalade tidsfrister
  2. för domstolens rättsliga handlingar:
    1. handläggningsfrister

De obligatoriska/definitiva tidsfristerna omfattar: lagstadgade tidsfrister och tidsfrister som fastställs av domstol.

1a) Lagstadgade tidsfrister

Dessa frister fastställs i lagen och är preklusionsfrister (dvs. om de överskrids kan en viss rätt inte längre göras gällande). De kan inte förlängas eller förkortas av domstol. De lagstadgade tidsfristerna börjar löpa från en i lagen fastställd tidpunkt.

Man skiljer på följande lagstadgade tidsfrister:

  • ad quem-frister - handlingen måste utföras innan tidsfristen har löpt ut
  • post quem-frister - handlingen kan utföras efter det att tidsfristen har löpt ut

Till de lagstadgade tidsfristerna hör frister för användning av rättsmedel, t.ex. tidsfrister för överklagande.

1b) Tidsfrister som fastställs av domstol

Dessa frister är också preklusionsfrister, men fastställs av domstol eller av en domare. De tidsfrister som fastställs av domstol kan förlängas eller förkortas, men endast om viktiga skäl föreligger och efter det att en ansökan om detta lämnats in innan tidsfristen löpt ut. Detta kan göras också om inte motparten har hörts.

Till börjanTill början

Dessa frister löper från det att beslutet om tidsfristen meddelas, eller då delgivningen görs, om sådan föreskrivs i lagen.

Till de tidsfrister som fastställs av domstol hör också frister för att åtgärda bristande parts- eller processbehörighet och frister för överklagande.

Domstolarna är skyldiga att på eget initiativ övervaka att lagstadgade och av domstol fastställda tidsfrister efterlevs.

1c) Avtalade tidsfrister

Dessa tidsfrister fastställs av parterna i målet i ett avtal om att återuppta förhandlingar som avbrutits efter ömsesidig överenskommelse.

2. Handläggningsfrister

Det handlar om tidsfrister för domstolens verksamhet vars syfte är att garantera att de rättsliga instanserna agerar på ett effektivt sätt i civilrättsliga mål. Om domstolen inte följer dessa tidsfrister har dock parterna ingen möjlighet att invända mot detta formellt.

Enligt den polska civilprocesslagen (kodeks postępowania cywilnego) är de lagstadgade tidsfristerna för användning av rättsmedel avhängiga av typen av domstolsbeslut (dom, avgöranden i mål om obestridda fordringar, tredskodom, betalningsföreläggande i mål om ekonomiska fordringar, betalningsföreläggande vid stämning och beslut). Följande lagstadgade tidsfrister föreskrivs särskilt:

  • domar och avgöranden i mål om obestridda fordringar (art. 328 och 369 i civilprocesslagen):

Domskäl utfärdas på begäran av en av parterna, inom en vecka från den dag då domen meddelades, eller om parten som inte företräds av någon advokat, juridisk rådgivare eller talesman i patentfrågor, och till följd av frihetsberövande var frånvarande då domen meddelandes - från den dag då domslutet delgavs.

Till börjanTill början

Överklagande måste lämnas in till den domstol som meddelade den överklagade domen inom två veckor från det att den överklagande parten delgavs domen och domskälen. Om parten inte har begärt att få ut domskälen kan han eller hon lämna in ett överklagande inom 21 dagar från den dag då domen meddelades.

  • beslut (art. 394.2 i civilprocesslagen):

Tidsfristen för inlämnande av klagomål är en vecka och löper från delgivningen av beslutet, eller om parten inom den angivna tidsfristen inte har begärt delgivning av det beslut som fattades under domstolsförhandlingarna - från det att beslutet meddelas.

  • tredskodom mot svaranden (art. 344 i civilprocesslagen):

Den svarande, som är föremål för tredskodomen, kan lämna in en gensaga inom en vecka från det att domen har delgivits honom eller henne.

  • tredskodom mot käranden (art. 342 i civilprocesslagen):

Domstolen måste utfärda domskäl för en tredskodom, när talan ogillats helt eller delvis, och den kärande har begärt domskäl inom en vecka från det att han eller hon delgavs domen, eller om en kärande, som inte lämnat in någon sådan begäran, lämnade in ett överklagande inom föreskriven tidsfrist.

  • betalningsföreläggande i mål om ekonomiska fordringar (art. 502 i civilprocesslagen):

I betalningsföreläggandet anmodas svaranden att inom två veckor från delgivandet betala hela fordran samt omkostnader eller inom denna tidsfrist inkomma med invändningar.

Till börjanTill början

  • betalningsföreläggande vid stämning (art. 491 i civilprocesslagen):

När domstolen fastställer betalningsföreläggandet meddelar den att svaranden inom två veckor från dagen för delgivandet ska betala hela fordran samt omkostnader eller inom denna tidsfrist inkomma med invändningar.

2. Förteckning över de dagar som är helgdagar i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt lagen om allmänna helgdagar av den 18 januari 1951 är följande dagar lagstadgade allmänna helgdagar:

  • alla söndagar (i rättspraxis antas det att lördagar inte är lagstadgade helgdagar),
  • 1 januari - Nyårsdagen,
  • Påskdagen,
  • Annandag påsk,
  • 1 maj
  • 3 maj - Nationaldagen,
  • Pingstdagen,
  • Kristi lekamen,
  • 15 augusti - Marie Himmelsfärd,
  • 1 november - Alla helgons dag,
  • 11 november - Nationella självständighetsdagen,
  • 25 december - Juldagen,
  • 26 december - Annandag jul,

De rörliga religiösa högtiderna infaller på följande dagar:

20062007200820092010
Påskdagen16.48.4 23.312.43.4
Annandag påsk17.49.424.313.44.4
Pingstdagen4.6 27.511.531.523.5
Kristi lekamen 15.6 7.622.511.63.6

3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden i ert land? Hänvisa till gällande civilrättslig lagstiftning?

Ad quem-frist (dies ad quem) - innebär närmare bestämt den tidpunkt då tidsfristen löper ut. Tidsfristen måste inte specificeras med avseende på datum, men den måste fastställas genom en händelse som de berörda avtalsparterna förutsätter ska inträffa i en viss konkret situation.

Tidsfristerna fastställs med hjälp av tidsenheter såsom dagar, veckor, månader och år.

Enligt art. 165 i civilprocesslagen tillämpas civillagens (kodeks cywilny) bestämmelser om tidsfrister vid beräkning av frister i civilrättsliga förfaranden om fristen fastställs genom en lag, ett domstolsbeslut, ett beslut av myndigheterna i en annan stat eller en rättslig handling utan att beräkningsmetoden anges (art. 110 i civillagen). Inlämning av en rättegångshandling vid ett offentligt postkontor i Polen är likvärdigt med inlämning av handlingen till domstolen. Samma sak gäller en skrivelse som lämnas in av en soldat till ett militärt högkvarter, av en fånge till kriminalvårdsanstaltens förvaltning eller av en besättningsmedlem vid ett polskt havsgående fartyg till fartygets kapten.

  • Art. 111 i civillagen: En tidsfrist som anges i dagar löper ut vid den sista dagens slut.
  • Art. 112 i civillagen: En tidsfrist som anges i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag vars namn eller datum motsvarar tidsfristens första dag och, om den sista månaden inte innehåller någon sådan dag, den månadens sista dag.
  • Art. 113 i civillagen: Om en tidsfrist löper ut i månadens början, mitt eller slut, motsvarar detta månadens första, femtonde eller sista dag. En tidsfrist på en halv månad motsvarar femton dagar.
  • Art. 114 i civillagen: Om en tidsfrist anges i månader eller år, och det inte krävs förlängning, räknas en månad som trettio dagar och ett år som trehundrasextiofem dagar.
  • Art. 115 i civillagen: Om en tidsfrist för fullgörande av en handling löper ut på en dag som enligt lagen är en helgdag, löper tidsfristen ut påföljande dag.

4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen beräknas (dies a quo)? (t.ex.: datumet för den handling, den händelse, det beslut eller det tillkännagivande från vilket fristen löper).

Enligt art. 111 i civillagen: Om en tidsfrist som räknas i dagar inleds genom en viss händelse tas det vid beräkningen av fristen inte hänsyn till den dag då händelsen inträffade.

Till börjanTill början

a) Kan det sätt på vilket en handling har delgivits påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Domstolen kan utföra delgivningen på olika sätt: per post, via domstolens stämningsman eller vaktmästare eller via domstolens delgivningstjänst. Delgivningen till adressaten kan också utföras genom att handlingen överlämnas direkt till adressaten i domstolens kansli. I princip ska dock skrivelsen delges per post (art. 131 i civillagen). Alla dessa metoder är likvärdiga, förutsett att delgivningen har utförts på korret sätt, och vilken av dem som används påverkar inte tidsfristerna.

En tidsfrist efterlevs om den rättegångshandling för vilken tidsfristen fastställts mottas av domstolen inom denna frist, dvs. handlingen lämnas in vid domstolens kansli (varvid datumstämpeln är den avgörande faktorn) eller lämnas in vid ett offentligt postkontor i Polen.

Enligt rättspraxis räknas datumet för inlämnande av en rättegångshandling via telegram som det datum då telegrammet skickas. Om handlingen skickas per fax, är datumet för inlämningen däremot det datum som anges på domstolens mottagningsbevis. På liknande sätt är datumet för en betalning av domstolsavgiften som utförs genom banköverföring från en utländsk bank det datum då den bank som utgör den utländska bankens motpart mottar betalningsordern. Huruvida tidsfristen för utförande av handlingen efterlevs avgörs inte av det datum då skrivelsen skickas från utlandet, utan av det datum då den överlämnas till ett polskt postkontor.

Till börjanTill början

5. När börjar en tidsfrist att löpa:

a) När den är angiven i dagar? Räknas datumet för handlingen eller händelsen, beslutet eller tillkännagivandet med?

Om en tidsfrist uttryckt i dagar inleds av en särskild händelse, tas, enligt art. 111 i civillagen, ingen hänsyn till den dag då händelsen inträffar när tidsfristen beräknas.

Är tidsfristens början på något sätt beroende av att adressaten mottagit eller har kunskap om handlingen? Om ja, på vilket sätt?

Adressaten bekräftar med sin underskrift att handlingen mottagits på angivet datum. Om adressaten inte kan eller vill göra det, noterar den person som delger stämningen själv datumet för delgivningen och anger varför underskrift saknas. Den person som delger stämningen anger delgivningsmetoden på mottagningsbeviset och antecknar delgivningsdatumet på den delgivna handlingen, tillsammans med sin underskrift.

Det antas att mottagarens underskrift inte endast bekräftar att handlingen tagits emot, utan också mottagningsdatumet. Att adressaten inte bekräftar delgivningsdatumet medför inte att delgivningen blir ogiltig. Delgivningsdatumet antas vara det datum som anges på datumstämpeln från det postkontor som levererar stämningen. Om adressatens underskrift saknas måste den person som delger stämningen ange orsaken, dvs. antingen oförmåga eller vägran att underteckna (förutom de situationer som omfattas av art. 139 kan det handla om oförmåga att skriva, funktionshinder, sjukdom), samt datumet för delgivningen. Datumet för sådan delgivning saknar rättslig verkan i de situationer som avses i punkt 1 och delvis i art. 139.2. I sådana fall medför avsaknaden av datum inte att delgivningen är ogiltig, eftersom poststämpeln är avgörande för att fastställa delgivningsdatumet.

Till börjanTill början

Delgivningen får rättslig verkan då adressaten mottar skrivelsen, eller om delgivningen utförts i enlighet med lagen och på ett sådant sätt att adressaten kunde läsa den delgivna handlingen. Det saknar betydelse för processens förlopp huruvida adressaten faktiskt har läst stämningen eller inte.

b) När den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en person t.ex. delges en handling måndagen den 4 april 2005 och måste svara inom 14 dagar efter delgivningen, innebär detta att han eller hon måste svara före:

  1. måndag den 18 april (kalender dagar) eller
  2. fredag den 22 april 2005 (arbetsdagar)?

Tidsfrister som anges i dagar räknas som kalenderdagar. Om sista dagen för en tidsfrist för utförande av en handling infaller på en lagstadgad helgdag, löper tidsfristen emellertid ut följande dag.

Mot bakgrund av ovanstående bör svaret lämnas före måndag den 18 april. Om den 18 april vore en lagstadgad helgdag skulle tidsfristen löpa ut den 19 april.

c) När den är angiven i månader eller år?

Se punkt 3: art. 112–115 i civillagen.

Finns det särskilda regler om när tidsfrister ska börja löpa som undantagsvis eller särskilt gäller vissa civilrättsliga förfaranden?

Starttidpunkten för lagstadgade tidsfrister fastställs genom de föreskrifter i lagen som ligger till grund för dessa tidsfrister. För av domstolen fastställda tidsfrister kan liknande lösningar användas, t.ex. när det gäller starttidpunkten för tidsfrister för inlämnande av invändningar, eller helt andra lösningar baserade på andra premisser, t.ex. i samband med tidsfrister för återupptagande av domstolsförhandlingar.

Till börjanTill början

Ett undantag anges i art. 169.4 i civilprocesslagen: ett år efter det att en tidsfrist har överskridits, kan en ny tidsfrist fastställas endast i undantagsfall.

6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan helgdag, förlängs den till nästa arbetsdag? Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en framtida händelse?

Se punkt 3: art. 115 i civillagen.

7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens huvudterritorium (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall?

Inte tillämpligt.

8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands?

Inte tillämpligt.

9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden?

Ingen åtskillnad görs mellan tidsfrister för överklagande av olika domslut (eller avgöranden i mål om obestridda fordringar – art. 518 i civilprocesslagen). När det gäller frister för överklagande och användningen av andra rättsmedel, se punkt 1.

Till börjanTill början

Vid summariska processer och i mål om obestridda fordringar löper, för en part som frånsagt sig rätten att få sig delgiven domskälen, tidsfristen för överklagande från den dag då domen meddelas. Vid summariska processer kan dessutom en part som närvarat vid den domstolsförhandling där domen meddelats, efter detta i ett tillkännagivande för protokollet, frånsäga sig rätten att överklaga. Om alla berörda parter frånsäger sig rätten att överklaga vinner domslutet laga kraft (art. 505 8 och 517 i civilprocesslagen).

10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas? 

Om viktiga skäl föreligger kan rättens ordförande, också utan att höra motparten, förlänga eller förkorta en frist som fastställts av domstolen. Begäran om detta måste dock lämnas in innan tidsfristen löpt ut. Detta gäller inte lagstadgade tidsfrister (art. 166 i civilprocesslagen).

11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Inte tillämpligt.

12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Enligt art. 167 i civilprocesslagen blir en rättslig handling ogiltig om den utförs av en part efter det att en tidsfrist har löpt ut. Denna princip gäller både lagstadgade tidsfrister och frister fastställda av domstolen. Utöver att rättegångshandlingen blir ogiltig, vilket är en automatisk konsekvens av att tidsfristen löpt ut, kan utlöpandet av vissa tidsfrister även få andra konsekvenser.

Till börjanTill början

13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut? 

Om tidsfristen löper ut kan parten ansöka om att en ny tidsfrist fastställs eller lämna in ett klagomål i syfte att rättegången ska återupptas.

Fastställande av ny tidsfrist (art.167–172 i civilprocesslagen):

Enligt art. 167 i civilprocesslagen ska domstolen, om en part har underlåtit att utföra en rättslig handling och detta inte beror på den berörda parten, fastställa en ny tidsfrist. Det är dock inte tillåtet att fastställa en ny tidsfrist om bristen på efterlevnad inte har någon negativ effekt för den berörda parten. En ansökan om att fastställa en ny tidsfrist måste lämnas in till den domstol där handlingen skulle utföras, inom en vecka efter det att orsaken till bristen på efterlevnad upphörde att existera. I ansökan ska det redogöras för grunden för begäran. När parten inkommer med begäran ska han eller hon också utföra den rättsliga handlingen. Ett år efter att en tidsfrist överskridits kan en ny tidsfrist fastställas endast i undantagsfall (art. 168–169 i civilprocesslagen). Det är inte tillåtet att fastställa nya tidsfrister för att överklaga domslut om ogiltigförklaring av äktenskap eller om skilsmässa, eller om äktenskapsskillnad, om en eller båda parter gift om sig efter det att domslutet vunnit laga kraft (art. 170 i civilprocesslagen) . Inlämnandet av en ansökan om att fastställa en ny tidsfrist påverkar inte genomförandet av domstolsförhandlingarna i målet eller meddelandet av domen. Domstolen kan dock, beroende på omständigheterna, skjuta upp förhandlingarna eller meddelandet av domen. Om ansökan beviljas kan domstolen pröva saken omedelbart (art. 172 i civilprocesslagen).

Återupptagande av förhandlingar:

I de fall som anges i artiklarna 399–4161 i civilprocesslagen är det möjligt att begära att ett mål som avslutats genom ett rättsligt giltigt domslut ska återupptas. Ansökningen om återupptagande av rättegången måste lämnas in inom tre månader. Denna tidsfrist räknas från den dag då parten fick vetskap om att det förelåg skäl för återupptagandet och, om skälet är att parten varit förhindrad att agera eller inte haft lämplig företrädare, från den dag då parten, dennes organisation eller lagstadgade företrädare fick vetskap om domslutet.

Fem år efter det att domslutet vunnit laga kraft är det inte längre möjligt att begära att rättegången återupptas, förutom i fall då parten varit förhindrad att agera eller inte varit företrädd på rätt sätt.

En ansökan om att återuppta en rättegång kan dock inte tas upp till prövning när det gäller domslut om ogiltigförklaring av äktenskap eller om skilsmässa, eller om äktenskapsskillnad, om en eller båda parter gift om sig efter det att domslutet vunnit laga kraft.

« Tidsfrister - Allmän information | Polen - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 07-05-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket