Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Nederländerna

Senaste uppdatering: 08-06-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Nederländerna

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vilka olika tidsfrister tillämpas? 1.
2. Förteckning över de dagar som inte anses som arbetsdagar enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 2.
3. Vilka är de tillämpliga allmänna bestämmelserna angående tidsfrister i civilprocessen? 3.
4. När börjar tidsfristen löpa för ett formellt förfarande? 4.
4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras beroende på vilken metod som används för att översända eler delge handlingarna (personlig delgivning genom delgivningsman eller per post)? 4.a)
5. När börjar tidsfristen löpa? 5.
5.a) När den är angiven i dagar, medräknas dagen för handlingen, delgivningen eller händelsen? 5.a)
5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar? 5.b)
5.c) Om en sådan tidsfrist uttrycks i månader eller år? 5.c)
5.d) När löper sådana tidsfrister ut? 5.d)
6. Om tidsfristen löper ut en lördag, söndag eller allmänt erkänd helgdag, förlängs den då till och med följande arbetsdag? Gäller denna förlängning också om tidsfristen i fråga börjar löpa efter en framtida händelse? 6.
7. Om begäran lämnas in inom nederländsk jurisdiktion, förlängs då tidsfristerna för personer som bor i Nederländska Antillerna och Aruba eller utanför Nederländerna? 7.
8. Om begäran till skillnad från rubrik 7 lämnas in till Hof van Justitie i Nederländska Antillerna och Aruba, förlängs då tidsfristerna för personer som inte bor där eller för personer som bor utomlands? 8.
9. Finns det särskilda tidsfrister för vissa tvistemål? 9.
10. Kan domstolar i nödfall eller av någon annan orsak förkorta stämningsfristen eller fastställa en viss dag för domstolsförhandlingen? Och tvärtom, kan sådana tidsfrister förlängas? 10.
11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen? 11.
12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas? 12.
13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut? 13.

 

1. Vilka olika tidsfrister tillämpas?

I de civilprocessrättsliga reglerna anges följande huvudkategorier av tidsfrister:

  1. Minimitidsfrister för att stämma motparten och att uppmana eventuella tredje parter och vittnen att inställa sig i rätten. Den vanliga tidsfristen är minst en vecka. I princip gäller en tidsfrist på minst en vecka också för berörda parter i ett ansökningsförfarande, om inte domstolen bestämmer något annat.
  2. Maximitidsfrister för användning av rättsmedel. För rättsmedlet invändning gäller en allmän tidsfrist på fyra veckor. För överklaganden och kassationsöverklaganden gäller i regel en tidsfrist på tre månader. En tidsfrist på tre månader gäller också för upphävande av ett beslut.
  3. Tidsfrister för parters företagande av rättshandlingar och för domstolens beslut. Dessa tidsfrister varierar i allmänhet mellan två och sex veckor. På vissa villkor kan domstolen bevilja en förlängning av tidsfristen för att företa rättshandlingar.
  4. Preskriptionstider för väckande av talan och för utövande av verkställandebefogenheter. Den vanligaste preskriptionstiden är 20 år. I väldigt många fall tillämpas dock en kortare preskriptionstid på fem år. Viten preskriberas redan sex månader efter det att de har utdömts. En löpande preskriptionsfrist kan avbrytas, varefter en ny tidsfrist kan börja löpa. Således kan t.ex. preskriptionstiden för verkställandebefogenheter avbrytas av att domen delges eller av ett verkställighetsförfarande.

2. Förteckning över de dagar som inte anses som arbetsdagar enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971

Utöver lördagar och söndagar anges i den allmänna lagen om tidsfrister (Algemene termijnenwet) följande dagar som allmänt erkända helgdagar:

Nyårsdagenden 1 januari
Långfredagenfredagen närmast före påskdagen
Annandag påskmåndagen efter påsksöndagen
Kristi himmelsfärdsdagtorsdagen 40 dagar efter påsk
Annandag pingstmåndagen efter pingstsöndagen
Juldagen och annandag julden 25 och 26 december
Koninginnedag (drottningens födelsedag)den 30 april
Befrielsedagenden 5 maj

3. Vilka är de tillämpliga allmänna bestämmelserna angående tidsfrister i civilprocessen?

De tidsfrister som nämns i punkt 1 a fastställs i den nederländska civilprocesslagen (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering). Se artiklarna 114–119 och 276 (kallelse av parter och tredje man) samt artiklarna 170 och 284 (kallelse av vittnen).

De tidsfrister som nämns i punkt 1 b finns också där. Se artikel 143 (invändning), artiklarna 339 och 358 (överklagande), artiklarna 402 och 426 (kassationsöverklagande) samt artiklarna 383 och 391 (upphävande).

De tidsfrister som nämns i punkt 1 c finns delvis angivna i civilprocesslagen, men utvecklas vidare i domstolarnas regler för målförteckningar. Således föreskrivs i de nationella bestämmelserna om domstolarnas förteckningar över tvistemål tidsfrister på sex veckor för parters företagande av rättshandlingar och för meddelande av domar, medan de lokala domstolarna i princip arbetar med tidsfrister på fyra veckor i enlighet med de nationella bestämmelserna om den lokala domstolssektorns förteckningar över tvistemål.

Preskriptionstiderna (1d.) regleras i civilprocesslagen (artikel 3:306-325).

För lagstadgade tidsfrister gäller vidare bestämmelserna i den allmänna lagen om tidsfrister.

Till börjanTill början

4. När börjar tidsfristen löpa för ett formellt förfarande?

Kallelse

Ej tillämpligt.

Rättsmedel

Tidsfristen för rättsmedlet invändning (endast möjligt mot tredskodomar) kan börja löpa vid tre olika tidpunkter:

  1. När den dömde personligen delges domen.
  2. Vid en annan typ av delgivning: när den dömde genom en handling tillkännager sin kännedom om domen eller om att den börjat verkställas.
  3. I andra fall: när domen har verkställts till fullo.

Tidsfristerna för överklagande och kassationsöverklagande av domar beräknas från den dag då domen meddelas.

Tidsfristen för överklagande och kassationsöverklagande av beslut beräknas för den sökande och för berörda parter som uppträder i målet från den dag då beslutet meddelades, men för andra berörda parter efter delgivningen eller efter det att de har fått kännedom om beslutet på något annat sätt.

Tidsfristen för upphävande av domar och beslut börjar löpa från det ögonblick då grunden för upphävandet uppstår och käranden eller sökanden har fått kännedom om den, men i inga händelser innan beslutet har vunnit laga kraft, dvs. då det inte längre kan upphävas genom invändning, överklagande eller kassationsöverklagande.

Tidsfristen börjar alltid löpa den första dagen efter den avgörande händelsen.

Rättshandlingar

De fasta tidsfristerna för att företa rättshandlingar löper i allmänhet från den förra målförteckningsdagen i hela veckor. Exempel: efter ett målförteckningsmöte på en onsdag kommer målet upp på förteckningen på onsdagen fyra veckor senare.

Till börjanTill början

Om målet inte finns med i målförteckningen, t.ex. på grund av bevisupptagning, fastställer domstolen därefter vilken dag målet återigen ska tas upp i målförteckningen.

Preskriptionstid

När tidsfrister för väckande av talan börjar löpa beror på åtgärdens art. Således föråldras ett krav på fullgörande av en skyldighet enligt ett avtal om leverans av varor eller tjänster fem år från dagen efter den dag då fordran kan börja utkrävas. Ett annat exempel: Ett krav på upphävande av ett rättsstridigt tillstånd förfaller fem år från början av den dag som följer efter den dag då ett omedelbart upphävande av det rättsstridiga tillståndet kan krävas.

Genomförandebefogenheterna upphör i princip att gälla efter 20 år räknat från början av den dag som följer efter den dag då domen meddelades.

Gemensamt är att tidsfristen alltid börjar löpa den första dagen efter den avgörande händelsen.

4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras beroende på vilken metod som används för att översända eler delge handlingarna (personlig delgivning genom delgivningsman eller per post)?

Nej. I vissa fall kan dock det sätt på vilket en part delges domen påverka starttidpunkten för att använda ett rättsmedel. Se punkt 4 ovan.

5. När börjar tidsfristen löpa?

5.a) När den är angiven i dagar, medräknas dagen för handlingen, delgivningen eller händelsen?

Nej. Tidsfristen börjar löpa följande dag.

Till börjanTill början

5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

T.ex. om en person tar emot ett dokument måndagen den 4 april med krav om att inkomma med svar inom 14 dagar, betyder det att personen i fråga måste svara före

måndagen den 18 april (kalenderdagar) eller

före fredagen den 22 april (arbetsdagar)?

Den nederländska lagstiftningen arbetar med kalenderdagar om inget annat anges. I den allmänna lagen om tidsfrister föreskrivs emellertid att en tidsfrist som löper ut en lördag, söndag eller allmänt erkänd helgdag ska förlängas till och med den första dagen därefter som inte är en lördag, söndag eller allmänt erkänd helgdag. I exemplet måste ett svar ges före måndagen den 18 april, men tidsfristen förlängs alltså till och med måndagen den 18 april.

Dessutom kommer en lagstadgad tidsfrist på minst tre dagar vid behov att förlängas så att den omfattar minst två dagar som inte är en lördag, söndag eller allmänt erkänd helgdag.

5.c) Om en sådan tidsfrist uttrycks i månader eller år?

Också här gäller kalendermånader och kalenderår. Överklagande av en dom som meddelades den 26 februari måste inges senast den 26 maj, om sistnämnda datum inte är en lördag, söndag eller allmänt erkänd helgdag, i vilket fall tidsfristen förlängs (se punkt 5b). Överklagande av en dom som meddelades den 31 mars måste inges senast den 30 juni, om sistnämnda datum inte är en lördag, söndag eller allmänt erkänd helgdag, i vilket fall tidsfristen förlängs.

Till börjanTill början

5.d) När löper sådana tidsfrister ut?

Kallelse

Ej tillämpligt.

Rättsmedel

I tvistemål inleds målet genom att en stämning delges. Stämningsmannen får inte utan tillstånd av den domstol till vilken kallelse sker delge stämning efter kl. 20.00. Tidsfristens sista dag upphör således i praktiken kl. 20.00.

Obs. I dessa förfaranden måste vidare beaktas att det vid beräkningen av tidsfristen för stämning inte bara är dagen då stämningen utfärdas som inte medräknas, utan inte heller den dag till vilken kallelse sker (den första målförteckningsdagen). Minimifristen måste därför fastställas till en dag mellan dessa båda dagar.

I ansökningsförfaranden inleds målet genom att en ansökan lämnas in till domstolens kansli. Detta kan göras per post eller genom personlig leverans under öppettiderna och per fax före kl. 24.00 den sista dagen.

Obs. För överklaganden i familjerättsliga mål gäller en något annorlunda begynnelsetidpunkt än för överklaganden i andra ansökningsförfaranden (se punkt 4 Rättsmedel). I dessa mål kan överklaganden inges av sökanden och de personer som har fått (tillsänts) en kopia av beslutet, inom tre månader efter den dag då domen meddelades, och av andra berörda parter inom tre månader efter delgivningen av domen eller efter det att de på något annat sätt fått kännedom om domen.

Rättshandlingar

Om ett mål har förts in i målförteckningen gäller följande för inlämnande av processhandlingar. Vid domstolens civilrättsliga avdelning läggs processhandlingar fram under rättegången. Om ingen rättegång hålls därför att målet behandlas genom ett skriftligt förfarande, ska processhandlingarna lämnas in till domstolens kansli före eller på den dag då målet ska upp till behandling enligt målförteckningen.

Till börjanTill början

Inom den kantonrättsliga sektorn hålls det alltid en domstolsförhandling, eftersom processhandlingar här också kan läggas fram muntligt. Processhandlingar lämnas in till domstolens kansli under själva förhandlingen eller före den dag då målet ska upp till behandling enligt målförteckningen.

Handlingarna kan lämnas in per post eller personligen under öppettiderna och per fax fram till kl. 24.00.

Preskriptionstid

Se punkt 4. Preskriptionstid. I vissa fall där talan väcks är det viktigt vid vilket ögonblick ett visst sakförhållande blir känt. Ett exempel: En talan som föranleds av en betalning som skett på felaktig grund preskriberas fem år från början av den dag som följer efter den dag då borgenären får kännedom om fordrans existens och med mottagarens identitet, och i alla händelser 20 år efter det att fordran har uppstått.

6. Om tidsfristen löper ut en lördag, söndag eller allmänt erkänd helgdag, förlängs den då till och med följande arbetsdag? Gäller denna förlängning också om tidsfristen i fråga börjar löpa efter en framtida händelse?

En tidsfrist som löper ut en lördag, söndag eller allmänt erkänd helgdag ska förlängas till och med den första dagen därefter som inte är en lördag, söndag eller allmänt erkänd helgdag. Enligt den allmänna lagen om tidsfrister gäller detta dock inte tidsfrister som fastställts genom tillbakaräkning från en viss tidpunkt eller händelse. Det innebär att regeln gäller för maximitidsfrister och inte för minimitidsfrister.

Obs. För tidsfrister som uttrycks i mer än tre månader eller ett eller flera år gäller inte förlängningen enligt den allmänna lagen om tidsfrister.

Till börjanTill början

7. Om begäran lämnas in inom nederländsk jurisdiktion, förlängs då tidsfristerna för personer som bor i Nederländska Antillerna och Aruba eller utanför Nederländerna?

Olika kallelsefrister gäller enligt följande:

Om den svarande i ett stämningsförfarande har en känd hemvist eller en känd verklig vistelseort utanför Nederländerna i en stat där rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (EGT L 160, s. 37) är tillämplig, eller i en stat i Europa som är avtalsslutande part i 1965 års Haagkonvention om delgivning (nederländska fördragsserien 1966, 91), är tidsfristen för stämning minst fyra veckor.

Om den svarande varken i Nederländerna eller i någon av de stater som nämns ovan har en känd hemvist eller en känd verklig vistelseort, är tidsfristen för stämning minst tre månader. Det sistnämnda gäller också för invånare i Nederländska Antillerna och Aruba som inte är medborgare i EU.

För rättsmedlet invändning gäller en tidsfrist på åtta veckor i stället för den vanliga tidsfristen på fyra veckor, om den som dömts genom tredskodom inte har en känd hemvist eller en känd verklig vistelseort i Nederländerna, men har en känd hemvist eller en känd verklig vistelseort utanför Nederländerna.

I ansökningsförfaranden utfärdas kallelse av justitiesekreteraren. Kallelserna utfärdas så snabbt som möjligt och minst en vecka före rättegångsförhandlingarna, om inte domstolen beslutar något annat. I fall där sökanden eller berörda parter bor utomlands, skall domstolen (kunna) ta hänsyn till detta när den fastställer tidsfristen.

Till börjanTill början

8. Om begäran till skillnad från rubrik 7 lämnas in till Hof van Justitie i Nederländska Antillerna och Aruba, förlängs då tidsfristerna för personer som inte bor där eller för personer som bor utomlands?

Enligt den ändrade civilprocesslagen för Nederländska Antillerna och Aruba, som trädde i kraft den 1 augusti 2005 (Nederländernas officiella tidning A° 2005 N° 59) ska käranden lämna in sin fordran genom att rikta en ansökan till domstolen i första instans. Om käranden inte kan skriva, kan han lägga fram sin fordran muntligt inför domstolen, som avfattar eller låter avfatta den i skriftlig form. Därefter registrerar justitiesekreteraren ärendet i det allmänna registret. Ärendet är anhängigt från och med registreringsdagen. Därefter fastställer domstolen datum och klockslag för ärendets behandling. Den svarande inkallas på föreläggande från domstol genom en stämning. Det finns ingen minimitidsfrist för kallelse. Domstolen kan i förekommande fall ta hänsyn till att svaranden bor utomlands.

I ansökningsförfaranden förlöper behandlingen av ärendet mer som i Nederländerna. Kallelse utfärdas av justitiesekreteraren. Kallelserna utfärdas så snabbt som möjligt och minst två veckor före förhandlingen, om inte domstolen beslutar något annat. Också i det fallet är det således domstolens sak att ta hänsyn till sökanden och berörda parter som bor utomlands.

9. Finns det särskilda tidsfrister för vissa tvistemål?

I förenklade förfaranden (förfaranden i brådskande fall) gäller kortare tidsfrister för överklagande och kassationsöverklagande än de sedvanliga tre månaderna, nämligen fyra respektive åtta månader.

Till börjanTill början

10. Kan domstolar i nödfall eller av någon annan orsak förkorta stämningsfristen eller fastställa en viss dag för domstolsförhandlingen? Och tvärtom, kan sådana tidsfrister förlängas?

Kallelse

Tidsfrister för stämning kan på kärandens begäran förkortas av domstolen, vid behov på vissa villkor. I en förenklat förfarande utfärdas stämning först efter det att domaren (voorzieningenrechter) har fastställt datum och klockslag för förhandlingen, som eventuellt kan äga rum till och med på en söndag. Vid behov kan kallelse ske med mycket kort varsel. Också i ansökningsförfaranden kan domaren fastställa en kortare kallelsefrist.

Tidsfrister för stämning kan inte förlängas av domstolen. I ansökningsförfaranden kan domstolen emellertid fastställa en längre tidsfrist för kallelse (se punkterna 7 och 8).

Rättshandlingar

Tidsfrister för parters företagande av rättshandlingar kan förlängas av domstolen om parterna begär det gemensamt. Om bara en av parterna begär förlängning, beviljas en sådan bara av mycket tvingande skäl eller vid force majeure. Tvingande skäl är t.ex. att målet är komplicerat i sak eller rättsligt sett, väntan på utslag i ett annat relevant förfarande samt en parts eller dennes advokats sjukdom eller semester.

11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Om den svarande inte har en känd hemvist eller en känd verklig vistelseort i Nederländerna, gäller inte de förlängda tidsfristerna för stämning för utlänningar (se punkt 7), om stämningen utfärdas i Nederländerna till den svarande personligen eller till en adress som den svarande valt för målet i fråga. Tidsfristen är då minst en vecka.

Till börjanTill början

12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Kallelse

Om stämningen utfärdas med alltför kort varsel är den ogiltig om svaranden inte inställer sig. Om svaranden däremot infinner sig och åberopar bristen, kan domstolen beordra att bristen rättas till på kärandens bekostnad. Om svaranden infinner sig och inte åberopar bristen anses bristen ha avhjälpts.

Om svaranden inte infinner sig den första målförteckningsdagen, kontrolleras stämningen för ogiltighetsgrunder. Om stämningen är i sin ordning meddelas tredskodom mot svaranden, och käranden får i allmänhet sin fordran genom tredskodomen.

Rättsmedel

Om tidsfristen för överklagande överskrids avvisas överklagandet. Det underliggande domstolsbeslutet vinner därmed laga kraft.

Rättshandlingar

Om en rättshandling inte företas inom fastställd tidsfrist kan en förlängning beviljas på vissa villkor (se punkt 10). Om ingen förlängning kan beviljas förfaller rätten att företa en rättshandling.

Preskriptionstid

Om den berörda parten har låtit tidsfristen för väckande av talan löpa ut, består rätten att väcka talan som ett rättsligt skyddat anspråk. Anspråket kan dock inte längre göras gällande vid domstol. Det enda som återstår är en så kallad naturlig fordran.

13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut?

Kallelse

Om en svarande inte infinner sig den första målförteckningsdagen meddelas vanligen en tredskodom mot denne. Till dess att en slutlig dom meddelas kan svaranden fortfarande få tredskodomen upphävd genom att uppträda som part i målet. När beslutet har blivit slutligt kan den som dömts genom tredskodom göra en invändning.

Till börjanTill början

I ansökningsförfaranden tillämpas inte tredskodom, gottgörelse eller invändning. En part som inte infunnit sig kan överklaga.

Rättsmedel

Tidsfrister för överklagande tillämpas automatiskt. I det här fallet är domstolarna mycket stränga när det gäller rättssäkerheten. Högsta domstolen (Hoge Raad) har dock infört en viss flexibilitet när det gäller överklaganden i ansökningsförfaranden. Överklagandet ska innehålla grunderna för överklagandet, men i fall där beslutet har meddelats men ännu inte skickats, och klaganden således inte har tillgång till motiveringen, är det tillåtet att lägga fram grunderna för överklagandet i ett senare, kompletterande överklagande. Själva överklagandet måste dock inges inom utsatt tid. I ett enda fall, där domstolen begick ett dubbelt fel, förlängdes tidsfristen med 14 dagar efter mottagandet av beslutet. I det fallet var det fråga om att den part som ingav överklagandet inte visste och inte hade kunnat veta när beslutet hade meddelats på grund av ett fel som begåtts av (justitiesekreteraren vid) domstolen, och beslutet delgavs först efter det att överklagandefristen löpt ut till följd av ett fel som inte kunde tillskrivas käranden.

I stämningsförfaranden behöver stämningsansökan inte innehålla grunderna för överklagandet. Dessa läggs fram senare i själva domstolsförhandlingen.

Rättshandlingar

Under vissa omständigheter kan en förlängning begäras av tidsfristen för att företa rättshandlingar (se punkt 10). Beviljas ingen förlängning förfaller rätten att företa rättshandlingar.

Preskriptionstid

Den enda möjliga åtgärden är att avbryta preskriptionstiden i förtid (se punkt 1 d) om en preskriptionsfrist har tillåtits löpa ut.

« Tidsfrister - Allmän information | Nederländerna - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 08-06-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket