Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Grekland

Senaste uppdatering: 10-03-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Grekland

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Olika typer av tidsfrister som gäller enligt olika civilprocessrättsliga bestämmelser 1.
2. Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971. 2.
3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga förfaranden? 3.
4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen beräknas? (exempelvis datumet för handlingen eller tillkännagivandet) 4.
4.a) Kan det sätt på vilket en handling har meddelats eller delgivits påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)? 4.a)
5. När börjar en tidsfrist att löpa? 5.
5.a) Om tidsfristen anges i dagar, löper den från datumet för handlingen, händelsen, beslutet eller meddelandet? 5.a)
5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar? 5.b)
5.c) Om en sådan tidsfrist uttrycks i månader eller år? 5.c)
5.d) När löper sådana tidsfrister ut? 5.d)
6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den då till och med följande arbetsdag? Gäller denna förlängning också om tidsfristen i fråga börjar löpa efter en framtida händelse? 6.
7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden), förlängs fristerna då för personer som uppehåller sig/bor i något av dessa områden eller som uppehåller sig/bor utomlands? Med hur mycket i så fall? 7.
8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett från moderlandet geografiskt avlägset område, förlängs fristerna då för personer som inte uppehåller sig/bor i dessa områden eller för personer som uppehåller sig/bor utomlands? 8.
9. Finns det överklagandefrister som är specifika för vissa tvistemål? 9.
10. Kan domstolar, i en akut situation eller av annat skäl, förkorta tidsfristen för inställelse eller ange ett särskilt datum för inställelse? Omvänt, kan en sådan tidsperiod utsträckas? 10.
11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där denne är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen? 11.
12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas? 12.
13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut? 13.

 

1. Olika typer av tidsfrister som gäller enligt olika civilprocessrättsliga bestämmelser

Tidsfrister är perioder inom vilka en viss handling ska företas, eller som ska förflyta innan ett ärende avhandlas eller en handling företas. Med fastställande av tidsfrister påskyndas rättskipningen, samtidigt som rätten att bli hörd tillvaratas. Förfarandefrister får konsekvenser för förfarandet om de följs eller inte följs. Två huvudtyper kan urskiljas: 1) Tidsfrister för ÅTGÄRDER avser de tidsperioder inom vilka processhandlingar ska vidtas, exempelvis lagstiftningens tidsfrist för överklagande (se artikel 318.1 i civilprocesslagen), medan 2) tidsfrister för FÖRBEREDELSER handlar om att åtgärder ska vidtas efter fristen. Tidsfristerna gagnar vanligtvis den svarande, då de ger denne tid att förbereda sig. Ett exempel är tidsfristen för att kalla en stämd part (se artikel 228 i civilprocesslagen). Det är viktigt att skilja dessa åt, för åtgärdsfrister kan förlängas med parternas samtycke, medan förberedelsefrister inte senareläggs. Åtgärdsfrister löper inte ut en helgdag utan påföljande arbetsdag, till skillnad från förberedelsefrister som kan löpa ut på helger eller helgdagar. Det finns sålunda följande viktigare förfarandefrister i civilprocesslagen (ΚΠολΔ, nedan kallad lagen):

  1. Tidsfrist för kallande av parterna (sextio [60] dagar före förhandlingen, men nittio [90] dagar före förhandlingen om parten bor i utlandet eller har okänd vistelseort - se artikel 228 i lagen).
  2. Tidsfrist för överklagande av tredskodom (femton [15] dagar efter domen om parten bor i Grekland, men sextio [60] dagar om denne bor utomlands eller har okänd adress - se artikel 503 i lagen).
  3. Tidsfrist för överklagande (trettio [30] dagar från delgivningen av domen, om den som överklagar bor i Grekland, men sextio [60] dagar om denne bor utomlands eller har okänd adress). Om domen inte delges, är tidsfristen tre [3] år från offentliggörandet av domen (se artikel 518 i lagen).
  4. Tidsfrist för resning (sextio [60] dagar om den som ansöker om resning bor i Grekland, men hundratjugo [120] dagar om denne bor utomlands eller har okänd adress - se artikel 545 i lagen).
  5. Tidsfrist för kassationsbesvär (trettio [30] dagar från delgivningen av domen, om den som överklagar bor i Grekland, men nittio [90] dagar om denne bor utomlands eller har okänd adress). Om domen inte delges, är tidsfristen tre [3] år från offentliggörandet av domen - se artikel 564 i lagen).

I lagen anges tidsfrister även för andra förfaranden, exempelvis för äktenskapstvister (äktenskapsskillnad, annullering av äktenskap etc.). Andra exempel är utfärdande av betalningsföreläggande, verkställighet samt överklagande i sådana ärenden (se artikel 632 i lagen), lönetvister, arbetstvister, säkerhetsåtgärder, verkställighet och motsvarande överklaganden.

Till börjanTill början

2. Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Helgdagarna i Grekland anges i förordning (EEG, Euratom) nr 1157/1981, men uppräkningen där är inte uttömmande. Kriteriet på helgdag är att det inte förekommer någon allmän affärsverksamhet, varför helgdagar för vissa yrken eller förvaltningsgrenar/verksamheter här inte kommer i fråga. Helgdagar kan ha nationellt, religiöst eller annat motiv men kan också vara lokala eller vara av tillfällig karaktär. Undantagna är helgdagar för de offentliga myndigheterna. Som helgdagar betraktas följande: 25 mars (nationaldag) och 28 oktober (nationaldag), nyårsdagen, trettondagen (6 januari), fastlagsmåndag, långfredagen, påskafton, annandag påsk, 1 maj, annandag pingst, 15 augusti, juldagen, annandag jul och samtliga söndagar.

3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga förfaranden?

I artiklarna 144–151 i lagen anges tidsfrister för olika civilrättsliga förfaranden. Med avseende på tidsfristernas grund kan de delas in i följande: lagstadgade tidsfrister (exempelvis tidsfrister för domstolsprövning), tidsfrister som fastställs av domstol (av domstolen som handlägger ärendet, exempelvis tidsfristen för parternas personliga inställelse – se artikel 245 i lagen), tidsfrister med uppskjutande verkan (förhandlingarna avbryts om fristen inte följs) och tvingande tidsfrister (när tidsfristen inte följs förlorar man möjligheten att hävda en rättighet). Frågan om när tidsfrister börjar och upphör att löpa behandlas nedan. Tidsfrister avbryts, om någon av parterna avlider. Om i ett sådant fall en tidsfrist har börjat löpa genom delgivning av en handling, avbryts den och börjar åter löpa i och med delgivning till den dödes lagliga arvingar. Har en tidsfrist börjat löpa av någon annan anledning, börjar den åter löpa i och med delgivning av motsvarande meddelande till nämnda personer. Om en rättegång avbryts under en löpande tidsfrist, avbryts också denna och börjar åter löpa när rättegången återupptas. Perioden 1–31 augusti räknas inte för handlingsfrister som tas upp i artikel 147.7 i civilprocesslagen. Hit hör tidsfrister för domstolsprövning och invändningar.

Till börjanTill början

Enligt lagen får en tidsfrist förlängas, antingen genom parternas överenskommelse eller genom domarens samtycke. Såväl lagstadgade tidsfrister som tidsfrister som fastställs av domstol kan förlängas, förutsatt att den inte inkräktar på tredje mans rätt. Domstolen är inte bunden av innehållet i en begäran om förlängning och kan avslå den eller godkänna den helt eller delvis. Den är dock skyldig att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Parterna måste därför motivera sin begäran. Slutligen kan tidsfrister också förkortas genom avtal mellan parterna eller domstolsbeslut, om parterna är eniga därom. Alla lagstadgade tidsfrister kan förkortas, med undantag för överklagandefrister.

4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen beräknas? (exempelvis datumet för handlingen eller tillkännagivandet)

Tidsfristen börjar löpa dagen efter dagen för den händelse som utlöser fristen. Den löper ut kl 19:00 under fristens sista dag, utom för handlingsfrister som löper ut påföljande dag om den sista dagen är en helgdag. Tidsfristen förlängs också, om den sista dagen är en lördag. Om även den påföljande dagen är en helgdag, löper fristen ut på den första dag som inte är en helgdag. Syftet med att tidsfristen ska börjar löpa dagen efter, är att om händelsen som fristen utgår ifrån (normalt delgivningen) äger rum kort före kl 19:00, ska man inte gå miste om denna dag. Det är utan betydelse om nästa dag är en helgdag (dvs. fristens första dag). Utan betydelse är också om helgdagar infaller under tidsfristen, om inte annat anges i lagen (se artikel 632 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

4.a) Kan det sätt på vilket en handling har meddelats eller delgivits påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om förlängning eller förkortning av tidsfrister med hänsyn till om handlingar skickas per post eller översänds på annat sätt.

5. När börjar en tidsfrist att löpa?

5.a) Om tidsfristen anges i dagar, löper den från datumet för handlingen, händelsen, beslutet eller meddelandet?
[Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas av vilken metod som används för att översända eller meddela handlingen? Hur i så fall?]

För att dagen för händelsen som utlöser fristen ska räknas in, krävs att detta följer av lag, domstolsavgörande eller avtal. Detta gäller dock inte om tidsfristen börjar löpa i och med delgivningen. I princip gäller att frister för överklagande, kassationsbesvär eller ansökan om upphävande av tredskodom börjar löpa dagen efter delgivningen eller offentliggörandet av domen. Om det emellertid föreskrivs att tidsfristen ska börja löpa en viss dag, räknas denna in. Om fristen utlöses av delgivningen, påverkas beräkningen av tidsfristen inte av eventuell förtrogenhet med handlingen på annat sätt än genom dess delgivning (se svar 4 ovan).

5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Som redan nämnts påverkas tidsfristen normalt inte om helgdagar infaller under den. Arbetsdagar räknas bara om detta uttryckligen föreskrivs (exempelvis för invändningar mot betalningsföreläggande). Som regel löper tidsfristen ut exempelvis måndagen den 18 april.

Till börjanTill början

5.c) Om en sådan tidsfrist uttrycks i månader eller år?

Det är på samma sätt oviktigt om helgdagar infaller under en tidsfrist som uttrycks i månader eller år.

5.d) När löper sådana tidsfrister ut?
Finns det tidsfrister som undantagsvis eller i synnerhet tillämpas på vissa civilrättsliga förfaranden?

En tidsfrists sista dag baseras på regeln att dess första dag enligt lag eller domstol är dagen efter dagen för en viss händelse.

Om tidsfristen anges i år, löper den ut på motsvarande datum det sista året. Om exempelvis ett domstolsbeslut offentliggjordes den 8 maj 2000, skulle en treårig tidsfrist för överklagande löpa ut den 8 maj år 2003. Om ett skottår skulle infalla, påverkar detta inte beräkningen.

Om tidsfristen anges i månader, löper den ut på motsvarande datum den sista månaden. Saknas ett sådant datum, utgår man från månadens sista dag. Det är då oviktigt hur många dagar månaderna har.

En tidsfrist på ett halvår motsvarar sex (6) månader och en tidsfrist på en halv månad motsvarar femton (15) dagar.

Om tidsfristen anges i timmar, räknas enligt lagen inte infallande helgdagar. Tidsfristens sluttimma beräknas med utgångspunkt från när fristen börjar löpa, vilket är timman efter den relevanta händelsen. Om exempelvis en kallelse till edgång avser kl 10:00, hålls tidsfristen för stämningen om den delges kl 9:40.

6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den då till och med följande arbetsdag? Gäller denna förlängning också om tidsfristen i fråga börjar löpa efter en framtida händelse?

Om fristen löper ut en helgdag eller lördag, förlängs den till och med följande ej arbetsfria dag. Detta gäller också om tidsfristen i fråga börjar löpa efter en framtida händelse.

Till börjanTill början

7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden), förlängs fristerna då för personer som uppehåller sig/bor i något av dessa områden eller som uppehåller sig/bor utomlands? Med hur mycket i så fall?

När det gäller tidsfrister föreskrivs i civilprocesslagen inga undantag för personer som bor i avlägsna eller isolerade områden i Grekland. Om en part bor utanför Grekland eller har okänd adress, föreskrivs längre tidsfrister i civilprocesslagen, beroende på vilket förfarande det handlar om.

8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett från moderlandet geografiskt avlägset område, förlängs fristerna då för personer som inte uppehåller sig/bor i dessa områden eller för personer som uppehåller sig/bor utomlands?

Inte heller här leder avstånd till några undantag för tidsfristerna, vare sig domstolen ligger långt från partens bostad eller ej. Parterna har som regel samma tidsfrist. Det finns dock särskilda regler ifall någon av parterna bor utanför Grekland.

9. Finns det överklagandefrister som är specifika för vissa tvistemål?

Tidsfristen för överklagande regleras i artikel 518.1 i lagen. Om den överklagande bor i Grekland är den trettio [30] dagar, men sextio [60] dagar om denne bor utomlands eller har okänd adress. Fristen på sextio [60] dagar omfattar inte personer med tillfällig vistelse i utlandet (nöjesresor, kort utlandsvistelse i särskilt syfte), utan den ska vara längre och motiverad av yrkes- eller familjeskäl.

Till börjanTill början

10. Kan domstolar, i en akut situation eller av annat skäl, förkorta tidsfristen för inställelse eller ange ett särskilt datum för inställelse? Omvänt, kan en sådan tidsperiod utsträckas?

Enligt grekisk rättsordning innebär kravet på rättsligt skydd att det både kan vara generellt och tillfälligt, oberoende av tvistens natur. Vid säkerhetsåtgärder (enligt artiklarna 682-738 i lagen) kan domstolen på grund av en akut situation, eller för att förebygga ett överhängande hot, besluta om åtgärder för att säkra eller vidmakthålla en rättighet eller reglera en situation. Den kan också ändra eller upphäva dem. På grund av deras brådskade karaktär är det domaren som är behörig att fastställa tid och plats för förhandling om säkerhetsåtgärder. Denne bör inte väja för snabba åtgärder, men får samtidigt inte åsidosätta parternas rätt att bli hörda. Domaren kan alltså välja sättet att kalla och tidpunkten för kallelse, även för personer som bor i utlandet eller har okänd adress. Förhandlingen kan även utsättas till söndag eller helgdag. På övriga civilrättsliga förfaranden, dvs. förutom på säkerhetsåtgärder, tillämpas de ovan nämnda tidsfristerna. Fristerna kan dock ej förkortas.

11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där denne är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Detta förekommer inte i den grekiska rättsordningen.

12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Iakttas inte tidsfrister för en rättslig åtgärd, får detta inga konsekvenser för förfarandet. Vidtar en part ingen åtgärd under en åtgärdsfrist, kan denne inte hävda rättigheten. Andra blir dock konsekvenserna vid förberedelsefrister, exempelvis att förhandlingar inställs (se artikel 271.1 vid lagen).

13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut?

I författningen anges återställande av tidigare tillstånd (status quo ante) som rättsmedel. Om en part inte kan hålla en tidsfrist på grund av force majeure eller motpartens bedräglighet, har denne rätt att yrka på återställande av tidigare tillstånd.

Undantagsvis är ett sådant yrkande inte möjligt om det avser a) fel begånget av den kärandes advokat eller rättsliga ombud, b) en situation där domaren vid prövningen av ett yrkande på ajournering eller förlängning av fristen beslutat godkänna detta. Yrkandet måste innehålla orsakerna till att tidsfristen inte hållits, bevismedel för fastställande av sanningen och den åtgärd som förbisetts eller redan vidtagits. Yrkandet om återställande av tidigare tillstånd ska behandlas i rätten inom trettio (30) dagar räknat från dagen då force majeure upphörde eller dagen då bedräglighet upptäcktes. Om denna frist inte följs, är ett nytt yrkande dock inte möjligt (se artiklarna 152-158 i lagen).

« Tidsfrister - Allmän information | Grekland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 10-03-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket