Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Tyskland

Senaste uppdatering: 16-04-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Tyskland

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Definiera de olika tidsfrister i civilrättsliga mål och ärenden som finns i ert land; till exempel tidsfrister i rättsliga förfaranden, preskriptionsfrister, på förhand fastställda frister etc. 1.
2. Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971. 2.
3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden i ert land? Hänvisa till gällande civilrättslig lagstiftning. 3.
4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen beräknas (dies a quo)? (t.ex.: datumet för den handling, den händelse, det beslut eller det tillkännagivande från vilket fristen löper). 4.
4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras till följd av vilken metod som används för att översända eller lämna in handlingarna (överlämnande genom vaktmästare eller posten)? 4.a)
5.
5.a) Är det datum då en tidsfrist börjar löpa på något sätt beroende av mottagarens kännedom om mottagandet eller handlingen? 5.a)
5.b) När den är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar? 5.b)
5.c) När den är angiven i månader eller år? 5.c)
5.d) Förekommer det några datum då tidsfristen börjar löpa som undantagsvis eller särskilt gäller vissa civilrättsliga förfaranden? 5.d)
6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag? Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en framtida händelse? 6.
7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden1), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall? 7.
8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? 8.
9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden? 9.
10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas? 10.
11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen? 11.
12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas? 12.
13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut? 13.

 

1. Definiera de olika tidsfrister i civilrättsliga mål och ärenden som finns i ert land; till exempel tidsfrister i rättsliga förfaranden, preskriptionsfrister, på förhand fastställda frister etc.

a) tidsfrister i rättsliga förfaranden

I Tyskland är de generella reglerna för processfrister fastställda i §§ 214–229 i civilprocesslagen (Zivilprozessordnung (ZPO), samtidigt som särskilda bestämmelser avseende de enskilda fristerna finns spridda i lagtexten.

Man skiljer generellt mellan s.k. egentliga frister, dvs. perioder inom vilka parterna kan eller ska vidta rättegånghandlingar för att inte förlora vissa rättigheter, och sådana som inte är frister i egentlig mening, utan lagbestämmelser om att domstolen ska vidta vissa bestämda rättsliga åtgärder inom en viss tid.

Bland de ”egentliga fristerna” skiljer man vidare mellan lagstadgade tidsfrister, som är fastställda i själva lagen, och domstolsfrister, som fastställs av domstol. De förstnämnda fristerna omfattar också s.k. ”nödfrister” i enlighet med ZPO § 224.1 andra stycket, som i lagen konsekvent betecknas på detta sätt, och dessa kan varken förkortas eller förlängas.

Frister som fastställs av domstol och frister som föreskrivs i lag (men inte nödfrister och sådana frister riktade mot domstolen som beskrivs ovan) kan emellertid förkortas genom avtal mellan parterna. Däremot kan de inte förlängas. Domstolen har i princip möjlighet att ändra (dvs. förlänga eller förkorta) en frist som den själv har fastställt. Vad gäller lagstadgade frister är detta endast möjligt om det är tillåtet i lagen. I båda fallen kan emellertid domstolen göra en sådan ändring om endera parten kan göra det trovärdigt att det föreligger väsentliga skäl till att ändra fristen.

Till börjanTill början

I civilprocessen ska parterna bl.a. uppfylla följande frister:

a) Inkassoärenden

I inkassoärenden är fristen för att överklaga betalningsföreläggandet (jfr ZPO § 692.1 tredje stycket) och ett överklagande av exekutionstiteln (jfr ZPO § 700.1, § 339.1) fastställd till två veckor.

b) Fastställelsetalan
  1. För att i god tid kunna förbereda en muntlig förhandling i ett kontradiktoriskt förfarande fastslås det i ZPO § 132 generellt att det förberedande skriftliga underlaget ska vara domstolen tillhanda i så god tid att det kan skickas till motparten minst en vecka före den muntliga förhandlingen i domstolen.
  2. Om domaren utlyser ett första förberedande möte, ska svaranden enligt ZPO § 275.1, första och tredje stycket samt § 277.3 ges en minst två veckor lång svarsfrist. Om domaren förordnar om ett skriftlig förberedande förfarande ska svaranden enligt ZPO § 276.1 första stycket tillkännage sin avsikt att bestrida yrkandena inom den fastställda tidsfristen på två veckor. Enligt ZPO § 276.1 andra stycket ges svaranden minst ytterligare två veckor för att inkomma med sitt svaromål.
  3. Om svaranden inte tillkännager sin avsikt att bestrida kärandens yrkande kan domstolen enligt ZPO § 331.3 på kärandens begäran och utan muntlig förhandling meddela en s.k. tredskodom till förmån för käranden. En sådan dom meddelas dessutom om käranden eller svaranden inte infinner sig vid det avtalade mötet eller inte yttrar sig i saken. Den part mot vilken tredskodomen riktas kan överklaga tredskodomen inom två veckor från det att den meddelades (ZPO § 338 och § 339.1). Om överklagandet är tillåtligt (och har getts in inom den föreskrivna fristen) återförs processen till den situation som den befann sig i före tredskodomen.
  4. Fristen för att inkomma med ett överklagande är enligt ZPO § 517 fastställd till en månad och fristen för att inkomma med grunderna för ett överklagande är enligt § 520.2 två månader. Båda fristerna löper från den dag då domen delgavs, dock senast från och med fem månader efter det att den meddelades. Fristen för bemötande av överklagandet är fastställd till två månader.
  5. Om överklagandedomstolen beslutar att inte pröva en rättsfråga, kan detta beslut enligt ZPO § 544.1 första och andra stycket överklagas inom en månad från delgivningen av domen.
  6. Fristen för överklagande till högre instans är också en s.k. nödfrist och enligt ZPO § 548 fastställd till en månad, medan fristen för tillhörande överklagande är två månader i enlighet med ZPO § 511.2 andra stycket. Båda fristerna löper från och med delgivningen av domen, dock senast från och med fem månader efter det att den meddelades.
  7. Omedelbara överklaganden av domar ska, enligt ZPO § 569.1, inlämnas inom nödfristen på två veckor från delgivningen av domen, dock senast fem månader och två veckor efter det att den meddelades. Överklagande av rättsfrågor, som endast kan ha sin grund i kränkningar av rättigheter, ska enligt ZPO § 575.2 ges in inom en månad från delgivningen av domen och ska enligt ZPO § 575.2 motiveras inom en tidsfrist på ytterligare en månad.
  8. Om en part utan egen förskyllan försummar att vidta en av de processhandlingar som omnämns i ZPO § 233 (t.ex. en nödfrist eller en tidsfrist för att ge in en motivering till ett överklagande) kan denna part ansöka om att ändå ges möjlighet att vidta denna processhandling. En begäran om detta ska enligt ZPO § 234.1 och 234.2 lämnas inom en frist på två veckor fr.o.m. det att hindret hävts.

2. Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

  • Nyårsdagen: den 1 januari
  • Trettondedagen: den 6 januari (endast i Baden-Württemberg, Bayern och Sachsen-Anhalt)
  • Långfredagen: Datumet skiftar, slutet av mars eller början av april
  • Påskdagen: Datumet skiftar, slutet av mars eller början av april
  • Annandag påsk: Datumet skiftar, slutet av mars eller början av april
  • Första maj: den 1 maj
  • Kristi himmelsfärd: Datumet skiftar, dock i maj
  • Pingstdagen: Datumet skiftar, dock i maj
  • Annandag pingst: Datumet skiftar, dock i maj
  • Kristi lekamens fest: Datumet skiftar, dock mellan slutet av maj och mitten av juni (endast i Baden-Württemberg, Bayern, Hessen, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz, Saarland, Sachsen och Thüringen)
  • Marie himmelsfärd: den 15 augusti (endast i Bayern och Saarland)
  • Den tyska enhetens dag, den 3 oktober
  • Reformationsdagen: den 31 oktober (endast i Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen)
  • Allhelgonadagen: den 1 november (endast i Baden-Württemberg, Bayern, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz och Saarland)
  • Bot- och bönedagen: Datumet skiftar, dock mellan mitten och slutet av november (endast i Sachsen)
  • Juldagen, den 25 december
  • Annandag jul, den 26 december

3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden i ert land? Hänvisa till gällande civilrättslig lagstiftning.

Enligt § 222 ZPO är det bestämmelserna i Bürgerlichen Gesetzbuch (BGB), alltså §§ 187–193 BGB, som är tillämpliga vid beräkningen av alla processfrister.

Till börjanTill början

Se även punkterna nr 5 och 6 för beräkningen av fristerna.

4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen beräknas (dies a quo)? (t.ex.: datumet för den handling, den händelse, det beslut eller det tillkännagivande från vilket fristen löper).

Om man med denna fråga vill veta när en åtgärd som ska vidtas inom en viss tidsfrist blir giltig och därmed sker inom den utsatta fristen lyder svaret som följer:

En processfrist efterlevs om en handling eller en formalitet utförs innan tidsfristen löper ut, dvs. att domstolen tar emot den berörda handlingen. I princip är det alltså inte dagen för avsändandet som är avgörande utan dagen då försändelsen når domstolen. Det är emellertid möjligt att utnyttja fristen till sista minut, dvs. intill kl. 24 den aktuella dagen, även om det inte längre kan förväntas att handlingen faktiskt registreras av domstolen den dagen.

Om man med denna fråga däremot vill veta hur det datum då fristen börjar löpa beräknas, lyder svaret som följer:

Om det datum då fristen börjar löpa är beroende av en händelse eller en viss tidpunkt på dagen, ska enligt BGB § 187.1 den dagen inte räknas in i fristen.

4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras till följd av vilken metod som används för att översända eller lämna in handlingarna (överlämnande genom vaktmästare eller posten)?

Nej. Om det datum då fristen börjar löpa är beroende av delgivningstidpunkten (se svaret på fråga 5 d)), är sättet den överlämnas på irrelevant. Delgivningen har effektuerats i och med att handlingen antingen överlämnas till mottagaren (§ 177 i ZPO) eller att någon av de former av indirekt delgivning som omnämns i §§ 178, 180, 181 i ZPO (t.ex. överlämnande till en myndig familjemedlem eller inlämnande i myndighetens brevlåda) tillämpats.

Till börjanTill början

5.

5.a) Är det datum då en tidsfrist börjar löpa på något sätt beroende av mottagarens kännedom om mottagandet eller handlingen?

Om det datum då en frist börjar löpa är beroende av delgivningstidpunkten (se svar på fråga 5 d)), kontrolleras det om delgivningen har genomförts. Vid indirekt delgivning är giltigheten i princip inte beroende av om mottagaren faktiskt tagit emot handlingen. Delgivningsmottagarens bostad eller företag ska emellertid alltid finnas på delgivningsadressen.

Om mottagaren inte har fått vetskap om förfarandet och därför inte har haft möjlighet att överklaga det fattade beslutet, kan vederbörande på vissa villkor begära förnyad behandling av ärendet (se svaret på fråga 13). Vad gäller fristens i så fall giltiga startdatum, se svaret på fråga 5 d).

5.b) När den är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en person exempelvis måste utföra en rättshandling eller tar emot en handling måndagen den 4 april 2005 och vederbörande uppmanas svara inom 14 dagar från delgivningen, innebär det då att svaret ska lämnas före

  1. måndagen den 18 april (kalenderdagar) eller
  2. fredagen den 22 april (arbetsdagar)?

Det är kalenderdagarna och inte arbetsdagarna som räknas. I ovanstående exempel skulle därför fristen löpa ut den 18 april och inte först den 22 april. Om fristen löper ut en söndag, lördag eller allmän helgdag, anses fristen inte löpa ut denna dag utan närmast påföljande arbetsdag (vardag) (om t.ex. den 18 april infaller på en lördag, skulle fristen i själva verket löpa ut först måndagen den 20 april).

Till börjanTill början

5.c) När den är angiven i månader eller år?

Om en frist fastställs utifrån månader eller år (och inte beräknas från den dag då den fristutlösande handlingen äger rum, eller på vilken den fristutlösande tidpunkten ligger) löper den ut i och med utgången av den dag i den sista veckan eller sista månaden som, i kraft av vilken dag det är eller vilket datum den har, motsvarar den dag då handlingen utfördes eller på vilken tidpunkten ligger. Om fristen inleds i och med att en viss dag börjar, löper fristen däremot ut i och med utgången av den dag i den sista veckan eller sista månaden före den dag som pga sin benämning eller pga vilket datum den har, motsvarar fristens begynnelsedag.

Om en frist är fastställd till ett antal månader och den avgörande dagen för fristterminen inte finns i den berörda månaden, löper fristen ut i och med den sista dagen i månaden (t.ex. fristen börjar den 30 januari, fristen löper ut den 28 februari).

5.d) Förekommer det några datum då tidsfristen börjar löpa som undantagsvis eller särskilt gäller vissa civilrättsliga förfaranden?

I regel börjar en frist löpa i samband med delgivningen av den handling som ska bemötas eller det beslut som ska överklagas (jfr ZPO § 276.1 första stycket, § 329.2 andra stycket, § 339.1). Också enligt ZPO § 517, § 548, § 569.1 andra stycket ska fristen för överklaganden (i rättsfrågor eller andra överklaganden) eller invändningar löpa från och med delgivningen av beslutet. Om ingen delgivning alls eller ingen giltig delgivning och ingen restitution enligt ZPO § 189 har ägt rum, inleds fristen emellertid fem månader efter avgörandet. Fristen på fem månader ersätter i så fall delgivningen. ZPO § 544.1 andra stycket omfattar en liknande bestämmelse för överklagande av att ett ärende inte får tas upp till prövning i högre instans. Delgivningen anses emellertid ersatt först efter sex månader.

Till börjanTill början

Andra starttidpunkter för frister gäller särskilt rättsmedel som i särskilda fall kan upphäva domens rättsverkan:

  • Fristen för begäran om att ett ärende ska återställas i dess ursprungliga tillstånd inleds samma dag som hindret upphör (ZPO § 234.2).
  • Fristen för klagomål avseende möjligheten att höras i enlighet med ZPO § 321a börjar vid den tidpunkt när det blir känt att rätten att bli hörd inte medges (§ 321a andra stycket första meningen i ZPO).
  • Fristen för inlämnande av ansökningar om ogiltigförklaring och om återupptagande av ett förfarande till prövning (ZPO § 578 ff) börjar löpa samma dag som parten får kännedom om skälet till överklagandet, dock inte innan domen har vunnit laga kraft (ZPO § 586.2 första stycket).

Fristen för ogiltighetstalan i ett offentligt kallelseförfarande (ZPO § 946 ff) löper från den dag då klaganden får kännedom om beslutet om preklusion (ZPO § 958.1 andra stycket).

6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag? Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en framtida händelse?

Om fristen löper ut en söndag, lördag eller allmän helgdag, anses fristen inte löpa ut denna dag utan närmast påföljande arbetsdag (vardag).

7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden1), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall?

Tysklands territorium kännetecknas inte av några sådana geografiska uppdelningar, varför det heller inte föreligger något behov av särbestämmelser. Den tyska civilprocesslagen (Zivilprozessrechtsordnung) innehåller därför inte någon generell fristförlängning för personer som är bosatta långt från domstolen. I ZPO § 141.1 andra stycket finns emellertid en bestämmelse om att domstolen i enskilda fall kan ge avkall på en parts personliga inställelse vid domstolen, om det p.g.a. bostad ”långt från domstolen” inte med rimlighet kan krävas att vederbörande infinner sig i rätten. Med tanke på våra dagars goda kommunikationer anses ett avstånd på flera hundra kilometer inte vara ”långt”. Emellertid tas hänsyn till de samlade omständigheterna i det enskilda fallet, bl.a. också partens hälsotillstånd.

Till börjanTill början

8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands?

Se svaret under fråga 7

9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden?

Inom tysk civil- och civilprocessrätt förekommer exempelvis följande frister:

  1. Enligt ZPO § 957.2 och § 958 måste ett överklagande (som går ut på att en dom ska undanröjas) ges in inom en månad.
  2. I skiljeförfaranden kan skiljedomen enligt ZPO § 1059.3 första och andra stycket, såvida inte parterna inbördes har avtalat om något annat, överklagas (ogiltighetstalan) inom tre månader från delgivningen av skiljedomen.
  3. En ansökan om återupptagande av ett ärende som är avslutat med en dom som har vunnit laga kraft kan enligt ZPO § 586.1 och 586.2 ges in inom en frist på en månad från den dag då parten fick kännedom om grunderna för överklagandet.
  4. I de fall som avses i ZPO § 494a.1 (bevissäkring) och ZPO § 926.1 (frihetsberövande) kan domstolen ge parten en överklagandefrist.
  5. Om en hyresgäst inte godtar en hyreshöjning innan utgången av den andra kalendermånaden efter det att hyreshöjningen meddelats, kan hyresvärden enligt BGB § 558b.2 första och andra stycket ge in ett överklagande inom ytterligare en tidsfrist på tre månader.
  6. Om en arbetstagare vill hävda att en uppsägelse är ogiltig, ska ärendet enligt KschG § 4 första stycket anhängiggöras vid arbetsdomstolen senast tre veckor efter mottagandet av den skriftliga uppsägningen. Om denna tidsfrist inte efterlevs anses uppsägelsen vara giltig.

10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas?

Det är i princip domstolens sak att fastställa dag och tidpunkt för förhandlingar i rätten, eftersom domstolens bedömning omfattas av plikten att främja domstolsförfarandet och bestämmelsen om att förhandlingar endast i nödfall får förläggas till söndagar, allmänna helgdagar eller lördagar.

Till börjanTill början

Vid kallelsen till rätten ska domstolen ange en inställelsefrist på minst en vecka i processer där advokater medverkar och minst tre dagar i övriga processer. Dessa varselperioder kan endast förkortas genom avtal mellan parterna efter begäran av endera parten.

Vid den muntliga förhandlingen ska domstolen enligt ZPO § 141.1 förordna om att båda parterna personligen ska inställa sig, om detta förefaller krävas för att reda ut sakförhållandena. Domstolen kan emellertid frångå principen om personlig inställelse om endera partens personliga närvaro i rätten p.g.a. bostad långt från domstolen (se fråga 8) eller något annat väsentligt skäl inte rimligen kan krävas. Med ”annat väsentligt skäl” i den mening som avses i ZPO § 141.1 andra stycket avses varje skäl som kan vara väsentligt för den berörda parten, t.ex. sjukdom, planerad semester, förhöjd arbetsbelastning eller psykisk press som kan förväntas vid mötet med den andra parten.

Vidare framgår det av ZPO § 227.1 första stycket att domstolen på begäran av endera parten kan annullera eller skjuta upp tidpunkten för en muntlig förhandling i rätten ”av väsentliga skäl” samt avbryta en förhandling i rätten. Med väsentliga skäl i fråga om denna bestämmelse avses inte en parts självförvållade frånvaro eller bristande förberedelse, men däremot bristande efterlevnad av frister för inställelse eller angivande av frånvaroskäl, ett nödvändigt byte av advokater, sjukdom som drabbat vittne, advokat eller endera parten eller omöjlighet att inställa sig p.g.a. dödsfall i familjen. Domstolen ska bedöma huruvida parternas påstådda skäl till att förordna om flytt av förhandlingen i rätten verkligen är väsentligt. Ju närmare förhandlingen i rätten man kommer, desto mer kritiskt bedöms skälen. Efter avskaffandet av semesterstängningen vid domstolarna är det enligt ZPO § 227.3 dessutom lättare att flytta förhandlingar i rätten som är förlagda till perioden 1 juli–31 augusti, om någon av parterna skulle begära det.

Till börjanTill början

11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Det finns inga regler om fristförlängning för parter som är bosatta på avlägsna orter och det tyska rättsväsendet är därför inte bekant med denna problematik.

12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Underlåtenhet att efterleva en frist kan få olika rättsföljder, exempelvis:

  1. Enligt ZPO § 296.1 kan inlagor och överklaganden från käranden och svaranden som ges in efter det att en fastställd frist har löpt ut endast godkännas om domstolen anser att ett sådant godkännande inte kommer att försena processen, eller om den berörda parten tillräckligt väl kan motivera denna försening. Inlagor som avvisas med stöd av dessa bestämmelser kan inte heller ges in till högre instans (ZPO § 531.1).
  2. Om svaranden i det skriftliga förberedande förfarandet enligt ZPO § 276 inte senast två veckor efter delgivningen av stämningen tillkännager sin avsikt att bestrida talan, kan domstolen på kärandens begäran meddela en tredskodom mot svaranden (enligt ZPO § 276.1 första stycket andra meningen och § 331.3).
  3. Om gäldenären i inkassoärenden inte efterlever fristen för att överklaga betalningsföreläggandet (ZPO § 692.1 tredje stycket, § 694), kan domstolen på fordringsägarens begäran fatta ett verkställighetsbeslut (ZPO § 669.1 första stycket).
  4. Underlåtenhet att efterleva en överklagandefrist medför att beslutet vinner laga kraft (ZPO § 705). Samma sak gäller vid underlåtenhet att efterleva överklagandefristen i samband med en tredskodom eller ett verkställighetsbeslut. (Överklagandet är i dessa fall tekniskt sett inte något ”rättsmedel”, eftersom det inte prövas av högre instans).
    Om fristen för att överklaga, ange skäl för ett överklagande eller lämna ett bestridande inte efterlevs, är det inte tillåtet att tillämpa rättsmedlet (se ZPO § 522.1, § 552.1 och § 577.1).
  5. Samma sak gäller i fråga om fristen för att ansöka om att ett överklagande ska prövas i högre instans (ZPO § 544.2).

13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut?

Om en frist inte har efterlevts har den berörda parten följande möjligheter att undgå de i punkt 12 anförda följderna:

  1. I fråga om ZPO § 296.1 har parten möjlighet att motivera förseningen (se ovan). Parten ska i så fall redogöra för och på domstolens uppmaning dokumentera att underlåtenheten att efterleva fristen inte var självförvållad. Om förklaringen godtas ska domstolen beakta den för sent inkomna inlagan.
  2. En part som blivit föremål för en tredskodom kan överklaga beslutet (ZPO § 338). Om överklagandet är tillåtligt, dvs. uppfyller alla formkrav och har kommit in i rätt tid (ZPO § 339 och § 340) och är välgrundat, återgår processen enligt ZPO § 342 till den situation som rådde före utevaron.
  3. Det är också möjligt att överklaga ett verkställighetsbeslut i ett inkassoärende, då ett sådant enligt ZPO § 700 likställas med en tredskodom.
  4. Vad gäller frister för överklaganden och andra rättsmedel är det fråga om s.k. nödfrister. Om en part oförskyllt har varit förhindrad från att efterleva en nödfrist, kan den berörda parten begära att ärendet tas upp till förnyad behandling (ZPO § 233 ff). I så fall gäller vissa lagstadgade frister och formkrav (ZPO § 234, § 236.1). Det ska lämnas en redogörelse för och dokumentation av de förhållanden som åberopas som motivering för den bristande efterlevnaden av fristen (ZPO § 236.2). Även den försummade rättegångshandlingen ska vidtas inom den gällande fristen, t.ex. ett överklagande.
  5. En möjlighet till förnyad behandling av ärendet finns bl.a. också om fristen för att överklaga (eller motivera ett överklagande) inte iakttas.

« Tidsfrister - Allmän information | Tyskland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 16-04-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket