Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Frankrike

Senaste uppdatering: 19-12-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Frankrike

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Olika typer av tidsfrister i civilrättsliga mål och ärenden 1.
2. Vilka dagar anses inte som arbetsdagar enligt rådets förordning nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister? 2.
3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga förfaranden? 3.
4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen beräknas (dies a quo)? (t.ex.: datumet för den handling, den händelse, det beslut eller det tillkännagivande från vilket fristen löper). 4.
a) Kan det sätt på vilket en handling har delgivits påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)? a)
5. När börjar en tidsfrist att löpa: 5.
a) När den är angiven i dagar? Räknas datumet för handlingen eller händelsen, beslutet eller tillkännagivandet med? a)
b) När den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar? b)
c) När den är angiven i månader eller år? c)
d) När löper tidsfristerna ut? d)
6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag? 6.
7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden 1), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall? 7.
8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? 8.
9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden? 9.
10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas? 10.
11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen? 11.
12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas? 12.
13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut? 13.

 

1. Olika typer av tidsfrister i civilrättsliga mål och ärenden

Utöver frister i förfarandet finns det i fransk rätt också preskriptionsfrister och preklusionsfrister.

Efter att preskriptionsfristen (délai de prescription) har löpt ut kan en person erhålla en sakrätt (man talar då om hävdetid - ”délai de la prescription acquisitive”), eller innehavaren av en rättighet kan, om denne inte har utnyttjat denna rätt, förlora den (denna frist kallas ”délai de la prescription extinctive”). Preskriptionsfristen kan skjutas upp och avbrytas.

Preklusionsfristen (délai de forclusion) är fristen för att väcka talan. Den motsvarar det brittiska begreppet ”limitation of action”. Den kan inte skjutas upp och kan i princip inte avbrytas. Enligt artikel 2244 i civillagen avbryts preklusionsfristen dock av vissa rättsliga handlingar, såsom stämning, betalningsföreläggande och utmätning.

Fristerna i förfarandet (délai de procédure) är sådana frister som gäller för förfarandena vid domstolen. De fastställs i lagen eller av domstolen. I motsats till vad som gäller för preklusionsfristen kvarstår möjligheten att väcka talan om en frist i förfarandet löper ut. Dessa tidsfrister kan varken avbrytas eller skjutas upp.

2. Vilka dagar anses inte som arbetsdagar enligt rådets förordning nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister?

Enligt gällande lagstiftning anses följande dagar inte som arbetsdagar:

  • Söndagar.
  • Första januari.
  • Annandag påsk.
  • Första maj.
  • Den 8 maj.
  • Kristi himmelsfärdsdag.
  • Annandag pingst.
  • Den 14 juli.
  • Marie himmelsfärd (den 15 augusti).
  • Allhelgonadagen (den 1 november).
  • Den 11 november.
  • Juldagen (den 25 december).

Vissa departement och territoriella enheter har infört helgdagar till åminnelse av slaveriets avskaffande: den 27 maj på Guadeloupe, den 10 juni i Guyana, den 22 maj på Martinique, den 20 december på Réunion och den 27 april på Mayotte.

Till börjanTill början

I departementet Alsace-Moselle är annandag jul och långfredagen helgdagar.

3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga förfaranden?

Enligt artikel 2262 i civillagen är preskriptionsfristen inom den allmänna lagstiftningen trettio år. Det finns dock ett flertal undantag från denna princip, bl.a. inom mål rörande civilrättslig skadeståndstalan där preskriptionsfristen är fastställd till tio år räknat från den tidpunkt då skadan uppträder eller förvärras.

För närvarande genomförs dock en reform av preskriptionsreglerna på det civilrättsliga området. I ett lagförslag, som antagits av senaten (men ännu inte av nationalförsamlingen) föreslås således att preskriptionsfristen (”délai de la prescription extinctive”) inom den allmänna lagstiftningen ska förkortas till fem år.

Längden för preklusionsfristerna och fristerna i förfarandet varierar beroende på området och förfarandena.

4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen beräknas (dies a quo)? (t.ex.: datumet för den handling, den händelse, det beslut eller det tillkännagivande från vilket fristen löper).

För fristerna i förfarandet gäller, enligt artikel 640 i den nya civilprocesslagen, att om en handling eller en formalitet ska företas innan en tidsfrist har löpt ut ska fristen beräknas från datumet för handlingen, händelsen, beslutet eller tillkännagivandet.

Denna regel gäller också för preskriptions- och preklusionsfrister, med undantag för vissa särskilda bestämmelser. Enligt artikel 2270-1 i civillagen är preskriptionsfristen för mål rörande civilrättslig skadeståndstalan sålunda tio år räknat från den tidpunkt då skadan uppträdde eller förvärrades.

Till börjanTill början

a) Kan det sätt på vilket en handling har delgivits påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Enligt artikel 653 i den nya civilprocesslagen är datumet för delgivning genom stämningsman det datum då handlingen delges i bostaden eller på den plats där adressaten uppehåller sig, eller datumet för rapporten om de åtgärder som vidtagits för att finna adressaten.

Enligt artiklarna 668 och 669 i den nya civilprocesslagen är datumet för delgivning per post för den, som utför delgivningen, avsändningsdatumet och för den, för vilken delgivningen utförs, mottagningsdatumet. Avsändningsdatumet vid delgivning per post är det datum som anges av poststämpeln. Mottagningsdatumet är det datum som anges på mottagningsbeviset. Mottagningsdatumet vid delgivning med rekommenderat brev med mottagningsbevis är det datum som postförvaltningen anger vid överlämnandet av brevet till adressaten.

Som ett undantag från dessa bestämmelser föreskrivs i artikel 647-1 i den nya civilprocesslagen att datumet för delgivning av en handling i områden utanför det franska fastlandet, i Nya Kaledonien eller utomlands för den, som utför delgivningen, är det datum då stämningsmannen eller en tjänsteman vid domstolens kansli avsänder handlingen eller annars det datum då den behöriga åklagarmyndigheten mottar handlingen.

5. När börjar en tidsfrist att löpa:

a) När den är angiven i dagar? Räknas datumet för handlingen eller händelsen, beslutet eller tillkännagivandet med?

Om en tidsfrist uttrycks i dagar räknas, enligt artikel 641 i den nya civilprocesslagen, inte datumet för den handling eller den händelse, det beslut eller det tillkännagivande från vilket fristen löper.

Till börjanTill början

Den tidpunkt, från vilken fristen börjar att löpa, påverkas inte av hur delgivningen äger rum. Om en handling inte har överlämnats till någon gör vissa bestämmelser det dock möjligt att förskjuta den tidpunkt, från vilken fristen börjar att löpa, till det datum då en person delges handlingen eller det datum då, på grundval av handlingen, åtgärder vidtogs för utsökning.

b) När den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om en person t.ex. ska utföra en åtgärd eller delges en handling på måndag den 4 april 2005 och han eller hon är skyldig att svara inom fjorton dagar efter delgivningen, innebär detta att han eller hon ska svara före

  1. måndag den 18 april (kalenderdagar) eller
  2. fredag den 22 april 2005 (arbetsdagar)?

Enligt artikel 642 i den nya civilprocesslagen förlängs en tidsfrist som i normala fall löper ut på en lördag, söndag, en allmän helgdag eller en annan arbetsfri dag till första påföljande arbetsdag.

Därför fortsätter fristen att löpa på sön- och helgdagar, men förlängs om den löper ut på en lördag, söndag, en allmän helgdag eller annan arbetsfri dag.

c) När den är angiven i månader eller år?

I artikel 641 i den nya civilprocesslagen föreskrivs att när en tidsfrist uttrycks i månader eller i år löper fristen ut den dag under den sista månaden eller det sista året som har samma sifferbeteckning som datumet för den handling, den händelse, det beslut eller det tillkännagivande från vilket fristen löper. Om månaden i fråga inte har någon dag med samma sifferbeteckning löper tidsfristen ut på månadens sista dag.

Till börjanTill början

Om en tidsfrist uttrycks i månader och dagar räknas först månaderna och sedan dagarna.

Regeln i artikel 642 i den nya civilprocesslagen (jfr. föregående fråga) gäller alla tidsfrister, oberoende av om de är uttryckta i dagar, månader eller år.

d) När löper tidsfristerna ut?

Som tidigare nämnts löper alla tidsfrister, enligt artikel 642 i den nya civilprocesslagen, ut den sista dagen kl. 24.00, förutom om tidsfristen skulle ha löpt ut på en lördag, en söndag, en allmän helgdag eller en annan arbetsfri dag, då fristen förlängs.

Som tidigare nämnts räknas alla tidsfrister från datumet för den handling, den händelse, det beslut eller det tillkännagivande från vilket fristen löper.

6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Som tidigare nämnts förlängs en tidsfrist som i normala fall löper ut på en lördag, söndag, en allmän helgdag eller en annan arbetsfri dag till första påföljande arbetsdag.

Den tidpunkt, från vilken en tidsfrist löper, måste vara fastställd eller möjlig att fastställa. Denna fråga kan vid behov diskuteras av domstolen. Förlängningen av tidsfristen till första påföljande arbetsdag gäller för alla områden och alla förfaranden.

7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden 1), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall?

Om en ansökan görs till en domstol i den europeiska delen av Frankrike förlängs, enligt artikel 643 i den nya civilprocesslagen, inställelsetidsfristen, klagotiden och fristerna för att lämna in en invändning, ansökan om omprövning och kassationsbesvär med

Till börjanTill början

  • en månad för de personer som är bosatta i ett utomeuropeiskt departement eller ett utomeuropeiskt territorium, och
  • två månader för de som är bosatta i utlandet.

8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands?

Om en ansökan görs till en domstol i ett utomeuropeiskt departement förlängs, i enlighet med artikel 644 i den nya civilprocesslagen, inställelsetidsfristen, klagotiden och fristerna för att lämna in en invändning, ansökan om omprövning och kassationsbesvär med

  • en månad för personer som inte är bosatta i detta departement och för personer som är bosatta på sådana orter i departementet som angivits av domstolens ordförande, och
  • med två månader för personer som är bosatta i utlandet.

9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden?

Enligt artikel 538 i den nya civilprocesslagen är klagotiden i princip en månad för tvistemål och femton dagar för andra mål än tvistemål (s.k. frivillig rättsvård). Ett flertal bestämmelser avviker dock från denna princip. Klagotiden för interimistiska domstolsförelägganden och beslut av exekutionsdomstol, familjedomstol, ungdomsdomstol m.m. är femton dagar.

10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas?

I brådskande fall kan domstolen förkorta inställelsefristen och göra det möjligt att kalla en person på ett fast datum. Omvänt kan domstolen senarelägga prövningen av målet för att ge tillräcklig tid för parterna att inställa sig.

Till börjanTill början

11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

När en handling, som är avsedd för en part som bor på en ort där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en ort där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, gäller, enligt artikel 647 i den nya civilprocesslagen, de tidsfrister som tillämpas på sistnämnda ort.

12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Vid preskriptions- eller preklusionsfristens slut upphör talerätten, vilket bekräftas av att talan avvisas och alltså inte prövas i sak.

Följderna av att en frist i förfarandet, fastställd i lagen eller av en domstol, inte iakttas varierar beroende på tidsfristens funktion och vilken rättslig handling som ska utföras. Brist på iakttagelse av en inställelsefrist medför att ett avgörande som meddelats innan fristen löpt ut blir ogiltigt om svaranden inte inställt sig. Om parterna inte vidtar de rättsliga åtgärder som fordras avskrivs i allmänhet målet. Om parterna inte utför de rättsliga handlingar som fordras kan dessa ogiltigförklaras.

13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut?

När preskriptions- eller preklusionsfristen har löpt ut, och talerätten därmed upphört, finns det ingen bestämmelse som gör det möjligt att ändra detta.

Om det föreskrivs i lagen har domstolen dock möjlighet att återställa en del av den rätt som förverkats i samband med att en tidsfrist löpt ut. Enligt artikel 540 i den nya civilprocesslagen kan domstolen sålunda efter att en frist löpt ut tillåta att ett mål, som avgjorts genom en tredskodom eller en dom som meddelats efter ett kontradiktoriskt förfarande, åter tas upp till behandling, om parten utan att själv ha begått något fel inte har fått kännedom om domslutet i tillräckligt god tid för att hinna utöva sin regressrätt eller om parten inte har varit i stånd att handla.

Domstolens beslut att ogiltigförklara en rättslig handling kan överklagas eller bli föremål för en begäran om att beslutet ska ändras. Ogiltighetsförklaringen medför att målet avslutas, men den rättsliga behörigheten kvarstår. En ny ansökan kan därför göras om det inte föreligger något annat skäl för att målet ska förklaras nedlagt, som t.ex. att preskriptionsfristen har löpt ut.

Beslutet att avskriva ett mål kan inte överklagas, men grunden för talan kvarstår. Detta innebär att det vid stämning fortfarande är möjligt att avbryta preskriptionsfristen eller preklusionsfristen. Genom att ansöka om att målet återinförs i föredragningslistan kan man upphäva det avbrott av målet som framkallats av avskrivningen.

« Tidsfrister - Allmän information | Frankrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 19-12-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket