Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Tjeckien

Senaste uppdatering: 16-04-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Tjeckien

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Olika typer av tidsfrister som gäller enligt olika civilprocessrättsliga bestämmelser 1.
1.a) frister i materiell rätt 1.a)
1.b) processrättsliga frister 1.b)
1.c) preskriptionsfrister 1.c)
1.d) preskriptionsfrister 1.d)
2. Förteckning över de dagar som är helgdagar i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 2.
3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga förfaranden? 3.
4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen för denna handling eller formalitet beräknas (dies a quo)? 4.
4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras beroende på vilken metod som används för att översända eller delge handlingarna (personlig delgivning genom delgivningsman eller översändande med post)? 4.a)
5. När börjar denna tidsfrist att löpa 5.
5.a) När den är angiven i dagar? Medräknas datumet för handlingen, händelsen, beslutet eller [delgivningsdatum och/tillkännagivande som utlöser fristen]? 5.a)
5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar? 5.b)
5.c) När en tidsfrist är angiven i månader eller år? 5.c)
5.d) När löper en sådan tidsfrist ut? 5.d)
6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag? 6.
7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden 1), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall? 7.
8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? 8.
9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden? 9.
10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas? 10.
11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen? 11.
12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas? 12.
13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut? 13.

 

1. Olika typer av tidsfrister som gäller enligt olika civilprocessrättsliga bestämmelser

I Tjeckien regleras preskriptionsfrister i den materiella rätten. I artikel 122 i civillagen som tas upp nedan, finns allmänna bestämmelser om beräkning av tidsfrister (som även är tillämpliga på preskription, dock ej i fråga om processrättsliga frister). Konstitutionen innehåller inga bestämmelser om processrättsliga tidsfrister i civilmål.

Fristerna avgränsas på olika sätt i den materiella rätten (som föreskriver att en handling ska utföras innan fristen löper ut för att undvika preskription) och processrätten, enligt vilken exempelvis ett överklagande ska lämnas till postväsendet senast den dag då fristen löper ut.

1.a) frister i materiell rätt

Civillagen (lag nr 40/1964), § 122 – allmän bestämmelse om beräkning av tidsfrister

  1. En tidsfrist som anges i dagar skall börja löpa dagen efter den händelse som avgör när fristen inleds. En halv månad definieras som femton dagar.
  2. En tidsperiod som anges i veckor, månader eller år löper ut den dag som har samma namn eller nummer som den dag från vilken fristen räknas. Om det saknas en sådan dag i den sista månaden, löper tidsfristen ut månadens sista dag.
  3. Om fristen löper ut en lördag, söndag eller allmän helgdag, löper tidsfristen ut påföljande arbetsdag.
1.b) processrättsliga frister

Civilprocesslagen (lag nr 99/1963), § 55 ff.

Tidsfrister

Till börjanTill början

§ 55

Om det i denna lag inte fastställs någon tidsfrist för utförandet av en handling, skall domstolsrådets ordförande fastställa en tidsfrist, om så behövs. Domstolsrådets ordförande kan förlänga den tidsfrist som han eller hon har fastställt.

§ 56

  1. Tidsfrister gäller inte för personer som har förlorat sin parts- eller processbehörighet, och inte heller för personer som enligt domstolens beslut måste ha en företrädare enligt lag (§ 23).
  2. Om en annan part, en företrädare enligt lag eller partens förmyndare inträder i förfarandet, gäller tidsfristen för den personen från den tidpunkt då han eller hon inträdde i förfarandet.

§ 57

  1. Den dag då de omständigheter som avgjorde när tidsfristen började löpa inträffade räknas inte med i tidsfristen; detta gäller dock inte om tidsfristen anges i timmar.
  2. Tidsfrister som anges i veckor eller år löper ut den dag som motsvarar dagen då de omständigheter som avgjorde när tidsfristen började löpa inträffade, och om det inte finns någon sådan dag i den aktuella månaden, månadens sista dag. Om fristen löper ut en lördag, söndag eller allmän helgdag, löper fristen ut påföljande arbetsdag. Tidsfrister som anges i timmar löper ut vid det klockslag som är den exakta motsvarigheten till det klockslag då den omständighet som avgjorde när tidsfristen började löpa inträffade.
  3. En tidsfrist anses ha följts om den aktuella handlingen har utförts vid domstolen eller inlagan har överlämnats till den myndighet som har till uppgift att avleverera den den sista dagen innan fristen löper ut.

§ 58

Till börjanTill början

  1. Domstolen skall bortse från en underlåtelse att följa tidsfristen, om parten eller dennes ombud hade giltiga skäl för inte följa fristen och som en följd av att tidsfristen löpt ut inte kunnat utföra en handling som han eller hon annars skulle ha haft rätt att utföra. Inlagan måste ges in inom femton dagar från det att det åberopade skälet har bortfallit och bör åtföljas av en redogörelse för den handling som inte kunnat utföras.
  2. En domstol kan godta inlagor som inges för sent och på så sätt bortse från en underlåtelse att följa en tidsfrist.
1.c) preskriptionsfrister

Civillagen (lag nr 40/1964), § 101 ff.

§ 101

Om inget annat följer av nedanstående bestämmelser, gäller en preskriptionsfrist på tre år som börjar löpa den dag då rättigheten kunde utövas första gången.

§ 102

När det gäller rättigheter som först skall göras gällande hos en fysisk eller juridisk person, börjar tidsfristen löpa den dag då rättigheten gjordes gällande på detta sätt.

§ 103

Om parterna enats om att en förpliktelse skall fullgöras i flera etapper, skall preskriptionsfristen för den första delbetalningen börja löpa den dag denna förfaller till betalning. Om hela skulden förfaller till betalning på grund av att en delbetalning inte utförts i tid (§ 565), börjar fristen löpa den dag då den icke utförda delbetalningen förföll till betalning.

§ 104

upphävd

§ 105

När det gäller legala arvingars rätt att få ut sitt arv (§ 485) skall preskriptionsfristen löpa från den tidpunkt då det beslut som avslutar arvsärendet vann laga kraft.

Till börjanTill början

§ 106

  1. Rätten till ersättning för skada skall preskriberas efter två år från den dag då den skadelidande fick kännedom om skadan och om vilken person som är ansvarig.
  2. Rätten till ersättning för skada skall preskriberas senast efter tre år och, när det gäller skada som vållats med uppsåt, efter tio år från den dag då den händelse som orsakade skadan inträffade; denna bestämmelse gäller inte vid personskador.
  3. Om skadan orsakades genom åsidosättande av en förpliktelse enligt lag till följd av bestickning, skall rätten till ersättning för skadan preskriberas senast tre år från den tidpunkt då den skadelidande fick kännedom om skadan och om vilken person som är ansvarig, och senast tio år från den dag då bestickningen ägde rum.

§ 107

  1. Rätten att utkräva obehörig vinst skall preskriberas inom två år från den dag då den berättigade personen fick kännedom om den obehöriga vinsten och om den ansvariga personen.
  2. Rätten att utkräva obehörig vinst skall preskriberas senast tre år och, när det gäller obehörig vinst som genererats med uppsåt, senast efter tio år från den dag den obehöriga vinsten uppstod.
  3. Om parterna i ett ogiltigt eller upphävt avtal är skyldiga att ömsesidigt återlämna allt de har erhållit genom avtalet, skall domstolen beakta ett yrkande om preskription från en part endast om även den andra parten har möjlighet att åberopa preskriptionsreglerna.

§ 108

Rättigheter i samband med transport skall preskriberas inom ett år, med undantag för ersättning för skada till följd av persontransporter.

Till börjanTill början

§ 109

Servitutsrätter som inte utövas under en period på tio år skall preskriberas.

§ 110

  1. En rättighet som beviljats genom ett lagakraftvunnet beslut av domstol eller annan myndighet skall preskriberas inom tio år från den dag då den ansvariga parten skulle ha uppfyllt sin förpliktelse enligt beslutet. En fordran vars karaktär och omfattning gäldenären skriftligen har bekräftat preskriberas inom tio år från den dag då den bekräftades; om en frist för uppfyllandet av förpliktelsen framgick av bekräftelsen skall preskriptionsfristen emellertid börja löpa vid den tidpunkt då denna frist löpte ut.
  2. Samma preskriptionsfrist skall gälla för enskilda delbetalningar som fullgörandet av förpliktelsen eventuellt har delats upp i enligt beslutet eller bekräftelsen; preskriptionsfristen för de enskilda delbetalningarna börjar löpa från förfallodagen. Om hela fordran förfallit till betalning på grund av att en delbetalning inte har fullgjorts (§ 565), skall en preskriptionsfrist på tio år börja löpa från den dag den icke utförda delbetalningen förföll till betalning.
  3. Ränta och förnyad betalning skall preskriberas inom tre år; om detta beviljats genom ett lagakraftvunnet beslut eller bekräftats skriftligen, skall denna preskriptionsfrist endast omfatta ränta och belopp som förfaller till förnyad betalning efter det att beslutet vann laga kraft eller fordran bekräftades skriftligen.

Handelslagen (lag nr 519/1991) § 397 föreskriver en preskriptionsfrist på fyra år i de fall som omfattas av lagen.

Om inte annat föreskrivs med avseende på individuella rättigheter i denna lag, skall preskriptionsfristen vara fyra år.

Till börjanTill början

1.d) preskriptionsfrister

Civillagen (lag nr 40/1964), § 134

  1. Den som rättmätigt besitter en egendom blir ägare till denna efter tre års oavbrutet innehav om det gäller lös egendom, och efter tio års oavbrutet innehav om det gäller fast egendom.
  2. Äganderätt till föremål som inte kan ägas eller föremål som endast kan ägas av staten eller juridiska personer som anges i lag (§ 125) kan inte förvärvas på detta sätt.  
  3. Den period som anges punkt 1 inkluderar den period under vilken den rättmätige ägaren var i laglig besittning av föremålet. 
  4. Bestämmelser om tidsfristens förlopp skall i lämplig utsträckning vara tillämpliga på inledningen och förloppet av den period som anges i punkt 1.

2. Förteckning över de dagar som är helgdagar i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971

Lag nr 245/2000 om allmänna helgdagar:

1.1. Den återinförda tjeckiska oavhängighetsdagen; Nyårsdagen,

Annandag Påsk

1.5. Första maj

8.5. Befrielsedagen

5.7. S:t Cyrils och S:t Methodius dag

6.7. Jan Hus-dagen

28.9. St. Wenceslas dag (tjeckiska statens dag)

28.10. Tjeckiska nationaldagen

17.11. Kampen för frihet och demokrati

24.12. Julafton

25.12. Juldagen

26.12. Annandag jul

3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga förfaranden?

Se svaret på fråga 1 b).

Till börjanTill början

4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen för denna handling eller formalitet beräknas (dies a quo)?

Vanligtvis börjar fristen löpa den dag som följer på den dag då en viss händelse inträffade.

4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras beroende på vilken metod som används för att översända eller delge handlingarna (personlig delgivning genom delgivningsman eller översändande med post)?

Nej.

5. När börjar denna tidsfrist att löpa

5.a) När den är angiven i dagar? Medräknas datumet för handlingen, händelsen, beslutet eller [delgivningsdatum och/tillkännagivande som utlöser fristen]?

Se fråga 4.

[Är det datum då en tidsfrist börjar löpa på något sätt beroende av mottagandet av en handling eller mottagarens kännedom om handlingen. I så fall hur?]

För preskriptionsfristen i samband med skadeersättning, se § 106 i civillagen (lag nr 40/1964).

§ 106

  1. Rätten till ersättning för skada skall preskriberas efter två år från den dag då den skadelidande fick kännedom om skadan och om vilken person som är ansvarig.
  2. Rätten till ersättning för skada skall preskriberas senast efter tre år och, när det gäller skada som vållats med uppsåt, efter tio år från den dag då den händelse som orsakade skadan inträffade; denna bestämmelse gäller inte vid personskador.
  3. Om skadan orsakades genom åsidosättande av en förpliktelse enligt lag till följd av bestickning, skall rätten till ersättning för skadan preskriberas senast tre år från den tidpunkt då den skadelidande fick kännedom om skadan och om vilken person som är ansvarig, och senast tio år från den dag då bestickningen ägde rum.

För överklagande enligt § 204 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963) gäller en tidsfrist på 15 dagar från delgivningen av domen.

Till börjanTill början

§ 204

  1. Ett överklagande kan ges in inom femton dagar från meddelandet av ett skriftligt verkställighetsbevis för ett avgörande. Det skall ges in till den domstol vars avgörande överklagas. Om domstolen har meddelat ett beslut om rättelse av ett avgörande skall denna frist börja löpa på nytt när det rättade avgörandet vunnit laga kraft.
  2. Överklagandet skall anses ha kommit in i rätt tid även om det givits in efter det att fristen på femton dagar har löpt ut, om klaganden har följt oriktiga instruktioner från domstolen angående överklagandet. Om avgörandet inte innehåller några instruktioner om överklagandet samt inom vilken tid och till vilken domstol det skall ges in eller om det i avgörandet oriktigt anges att detta inte kan överklagas, kan överklagandet ges in inom tre månader från delgivningen.
  3. Domstolen i första instans skall avgöra huruvida en underlåtenhet att iaktta överklagandefristen är ursäktlig. En underlåtenhet att iaktta överklagandefristen skall inte anses ursäktlig om det är fråga om ett överklagande av en dom på äktenskapsskillnad eller en dom som fastställer att ett äktenskap är ogiltigt eller en nullitet; punkt 2 skall inte tillämpas på sådana fall.

Tredskodom enligt § 153b i civilprocesslagen (lag nr 99/1963)

§153b

  1. Om svaranden i behörig ordning och personligen (§ 45) har delgivits stämningsansökan och kallelsen minst tio dagar eller, i fall som avses i § 118b, trettio dagar innan den dag då domstolsförhandlingen skall äga rum, om svaranden upplysts om följderna av att inte inställa sig vid förhandlingen och om han uteblir från den första förhandlingen i målet utan att i rätt tid ange välgrundande skäl, skall kärandens framställning av sakförhållandena i målet anses obestridlig; på denna grund kan domstolen på kärandens begäran avgöra målet genom en tredskodom.

Betalningsföreläggande enligt § 172 i civilprocesslagen (Lag nr 99/1963)

Till börjanTill början

§172

  1. Domstolen kan utfärda ett betalningsföreläggande även utan att klaganden uttryckligen har begärt detta och utan att höra svaranden om talan rör en rätt till penningbetalning och denna rätt härrör från de sakförhållanden som käranden har anfört. I betalningsföreläggandet anmodas svaranden att betala det yrkade beloppet samt rättegångskostnader inom 15 dagar från delgivningen av betalningsföreläggandet eller att inom samma tidsfrist bestrida betalningsföreläggandet vid den domstol som utfärdade det.
  2. Ett betalningsföreläggande kan inte utfärdas
    1. om talan rör en sak som domstolsrådet bör pröva och avgöra,
    2. om det inte är känt var svaranden befinner sig,
    3. om betalningsföreläggandet måste delges svaranden utomlands.
  3. Om domstolen inte utfärdar ett betalningsföreläggande beslutar den att en domstolsförhandling skall hållas.

Det är också möjligt att ansöka om ny domstolsprövning enligt civilprocesslagen (lag nr 99/1963). Tidsfristen är tre månader från den dag då den sökande får kännedom om de skäl som ligger till grund för ansökan om ny domstolsprövning, eller från den dag då dessa skäl kan åberopas. Tidsfristen skall dock inte löpa ut före utgången av den tremånadersfrist som löper från den dag då det omtvistade avgörandet vann laga kraft.

En talan om ogiltigförklaring kan i enlighet med § 234 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963) ges in inom tre månader från den dag då det omtvistade avgörandet delgavs.

En regresstalan kan i enlighet med § 240 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963) ges in inom två månader från delgivningen av överklagandeinstansens avgörande.

Till börjanTill början

5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Tidsfristen avser kalenderdagar. Se dock svaret på fråga 6 i fråga om en tidsfrist som löper ut på en lördag eller söndag.

Om någon exempelvis måste företa en processhandling eller om någon delges en handling den 4 april 2005 och uppmanas att svara inom 14 dagar från delgivningen, innebär det då att svaret skall lämnas före

i) måndagen den 18 april (kalenderdagar)

14 dagar kan betraktas som två veckor, varför nedanstående artikel är tillämplig.

§ 57 i civilprocesslagen

(2) En tidsfrist som är angiven i veckor eller år löper ut den dag som har samma datum som den dag då de omständigheter inträffade som innebar att fristen började löpa. Om det inte finns någon sådan dag den månaden löper fristen ut den sista dagen i månaden. Om en tidsfrist löper ut en lördag eller söndag eller allmän helgdag är den första därpå följande arbetsdagen fristens sista dag. En tidsfrist som är angiven i timmar löper ut den timma som är identisk med den timma då den omständighet inträffade som innebar att fristen började löpa.

5.c) När en tidsfrist är angiven i månader eller år?

En tolkning av § 122/2 i civillagen ger vid handen att tidsfristen börjar löpa dagen efter den dag då den relevanta händelsen inträffar (endast fristens slut definieras uttryckligen) – se svaret på fråga 1 a).

Till börjanTill början

5.d) När löper en sådan tidsfrist ut?

Se svaret på fråga 1 a), § 122/2 i civillagen.

Finns det särskilda regler om när tidsfrister skall börja löpa som undantagsvis eller särskilt gäller vissa civilrättsliga förfaranden?

Nej.

6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja (§ 122/3 i civillagen).

Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en framtida händelse?

Ja.

7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden 1), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall?

Denna situation berör inte Tjeckiska Republiken.

8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands?

Denna situation berör inte Tjeckiska Republiken.

9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden?

Nej. För den generella tidsfristen för att överklaga, se svaret på fråga 5 a).

Till börjanTill början

10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas?

Nej.

Kallelser regleras av följande bestämmelser i civilprocesslagen (lag nr 99/1963):

§ 115

(2) En kallelse måste översändas till parterna i så god tid att de har tid att förbereda sig och i regel minst tio dagar innan förhandlingen skall äga rum i frågor som anges i § 118b och minst trettio dagar före förhandlingen i andra fall.

§ 118b

(1) I frågor som rör skydd av rättssubjekt i enlighet med civillagen och skydd mot offentliggörande av information, t.ex. missbruk av yttrande- eller pressfrihet, och eventuellt tredjemans rättigheter i enlighet med medielagar, i tvister som härrör från konkurs och ackord, i frågor som rör sakförhållandena i tvister om skydd för ekonomiska konkurrens, i tvister om skydd av rättigheter som åsidosatts eller satts i fara genom illojal konkurrens samt i tvister där affärshemligheter åsidosatts eller satts i fara och i andra i lag angivna fall, kan parterna lägga fram sakförhållanden som är relevanta för avgörandet och eventuell bevisning till stöd för deras påståenden senast vid slutet av den första förhandling som äger rum i saken; sakförhållanden och bevisning som läggs fram senare beaktas inte. Detta gäller inte om sakförhållandena och bevisningen syftar till att skapa tvivel om framlagd bevisning och inträffade (framkom) först efter den första förhandlingen eller om parten utan egen förskyllan inte kunde lägga fram dem i tid.

(2) Parterna måste i kallelsen till den första förhandlingen informeras om deras skyldigheter enligt första punkten och om följderna av att inte fullgöra dessa skyldigheter.

11. När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Denna situation berör inte Tjeckiska Republiken.

12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Underlåtenhet att iaktta frister i (vanligtvis) materiell rätt leder till att den aktuella rättigheten preskriberas eller prekluderas, vilket innebär att rättigheten inte längre kan göras gällande rättsligt.

När det gäller processrättsliga frister leder underlåtenhet till att den lagstadgade rättigheten förfaller.

13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut?

Angående processrättsliga frister, se svaret på fråga 1 b), § 58 i civilprocesslagen (lag nr 99/1963). För frister i materiell rätt (som definieras i civillagen) finns inte några rättsmedel.

Ytterligare information

________________________

1 Till exempel Azorerna eller Madeira för Portugal, de utomeuropeiska departementen för Frankrike och Kanarieöarna för Spanien etc.

« Tidsfrister - Allmän information | Tjeckien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 16-04-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket