Europeiska Kommissionen > ERN > Tidsfrister > Österrike

Senaste uppdatering: 07-06-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Tidsfrister - Österrike

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Olika typer av tidsfrister som gäller enligt olika civilprocessrättsliga bestämmelser 1.
2. Förteckning över de dagar som är helgdagar i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 2.
3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga förfaranden? 3.
4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen för denna handling eller formalitet beräknas (dies a quo)? 4.
4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras beroende på vilken metod som används för att översända eller delge handlingarna (personlig delgivning genom delgivningsman eller översändande med post)? 4.a)
5. När börjar denna tidsfrist att löpa? 5.
5.a) När en tidsfrist är angiven i dagar, medräknas datumet för handlingen, händelsen, beslutet, delgivningen eller tillkännagivandet? 5.a)
5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar? 5.b)
5.c) Vad gäller när en tidsfrist är angiven i månader eller år? 5.c)
5.d) När löper tidsfrister ut? 5.d)
6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den då till nästa arbetsdag? 6.
7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall? 7.
8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? 8.
9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden? 9.
10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas? 10.
11. Går en part som är bosatt på en plats där han skulle beviljas en förlängning av en tidsfrist miste om denna fördel om det är på en plats där han inte skulle beviljas en sådan förlängning som han blir underrättad om en handling som han måste utföra? 11.
12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas? 12.
13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut? 13.

 

1. Olika typer av tidsfrister som gäller enligt olika civilprocessrättsliga bestämmelser

Österrikisk rätt omfattar ett flertal olika typer av tidsfrister.

För det första görs det åtskillnad mellan processuella frister och materiella frister. Processuella frister (handlingsfrister) utgör frister inom vilka en part i en process eller en annan person som berörs av en process får eller måste utföra en viss processuell handling. Materiella frister utgör frister inom vilka en viss händelse måste inträffa för att rättsordningen skall knyta vissa materiella konsekvenser till den (t.ex. fristen för ingivande av klagomål om besittningsintrång enligt § 454 i civilprocesslagen eller de hyresrättsliga fristerna för uppsägning enligt § 560 i civilprocesslagen). När det gäller processuella frister bör det noteras att tid för postgång inte medräknas (detta är inte fallet när det gäller materiella frister). Exempel: även om ett överklagande (här rör det sig om en processuell frist) skulle inkomma till domstolen först en längre tid efter utgången av fristen, anses det ha anhängiggjorts i rätt tid om det ingivits till posten den sista dagen av rättsmedelsfristen (poststämpelns datum gäller).

Frister som fastställs i lag, frister som fastställs av domstol och utredningsfrister:

I österrikisk rätt görs det även åtskillnad mellan frister vars längd fastställs i lag (t.ex. rättsmedelsfrister) och frister vars längd fastställs av domstol, på grundval av behoven i det enskilda ärendet (t.ex. fristen för erläggande av s.k. aktorische Kaution (en typ av säkerhet)). Utredningsfristerna utgör en kombination av de båda ovan nämnda typerna av frister: i lagen fastställs endast en viss ram för utredningsfristerna (minimi- eller maximilängd eller ungefärlig utsträckning, som i § 257.1 i civilprocesslagen, där det rör sig om att bestämma vid vilken tidpunkt ett förberedande möte mellan domstolen och parterna skall äga rum).

Till börjanTill början

Absoluta frister bestäms av den tid då de löper ut (vanligen en kalenderdag). När det rör sig om relativa frister anges den tid då fristen börjar löpa och fristens varaktighet.

Frister får som regel förlängas av domstolen. Frister som får förlängas kallas utsträckningsbara frister. I de fall då lagen undantagsvis inte medger förlängning (som när det gäller rättsmedelsfristerna) talas det om icke utsträckningsbara frister eller fataliefrister (Notfristen).

Åtskillnaden mellan restituerbara frister och icke restituerbara frister har att göra med om ett återställande av det tidigare tillståndet är möjligt i händelse av en försummelse att iaktta en frist. Som regel gäller restituerbarhet: om återställande av det tidigare tillståndet undantagsvis inte medges, talas det om preklusionsfrister eller ”fallfrister” (Fallfristen). Ett exempel på en processuell preklusionsfrist är klagofristen för en talan om ogiltigförklaring av ett beslut eller om återupptagande av ett förfarande (§ 534 i civilprocesslagen).

2. Förteckning över de dagar som är helgdagar i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971

Arbetsfria dagar i Österrike är lördag, söndag och långfredag samt de helgdagar som fastställts i lag. De helgdagar som fastställts i lag i Österrike är nyårsdagen (1.1), trettondagen (6.1), annandag påsk, första maj (Staatsfeiertag), Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, Kristi lekamens fest, Marie himmelsfärdsdag (15.8), nationaldagen (Nationalfeiertag) (26.10), allhelgonadagen (1.11), Jungfru Marie utkorelse och fullkomliga renhet (8.12), juldagen (25.12) och annandag jul (26.12).

Till börjanTill början

3. Vilka är de generella reglerna om tidsfrister i olika civilrättsliga förfaranden?

Bestämmelserna om frister finns huvudsakligen i §§ 123–129 och §§ 140–143 i civilprocesslagen och i § 89 i domstolsorganisationslagen.

4. Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa, dvs. från vilket datum ska fristen för denna handling eller formalitet beräknas (dies a quo)?

Fristen börjar som regel att löpa i och med delgivningen av det beslut på grundval av vilket fristen fastställts: om delgivning inte är nödvändig, börjar fristen att löpa i och med att beslutet tillkännages (§ 124 i civilprocesslagen).

4.a) Kan det datum då tidsfristen börjar löpa påverkas eller ändras beroende på vilken metod som används för att översända eller delge handlingarna (personlig delgivning genom delgivningsman eller översändande med post)?

Nej. Såsom framgår av punkt 4 är det som regel delgivningen som är den händelse som utlöser en (processuell) frist, detta oberoende av på vilket sätt delgivningen sker.

5. När börjar denna tidsfrist att löpa?

Fristen börjar att löpa i och med delgivningen av det beslut på grundval av vilket fristen fastställts eller i och med tillkännagivandet av beslutet.

5.a) När en tidsfrist är angiven i dagar, medräknas datumet för handlingen, händelsen, beslutet, delgivningen eller tillkännagivandet?

Fristen omfattar inte dagen för den fristutlösande händelsen (t.ex. delgivningen).

Till börjanTill början

Är det datum då en tidsfrist börjar löpa på något sätt beroende av mottagandet av en handling eller mottagarens kännedom om handlingen. I så fall hur?

Nej.

5.b) När en tidsfrist är angiven i dagar, avser då antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Fristen räknas i kalenderdagar.

Exempel: En person som delges en handling måndagen den 4 april 2005 på vilken det krävs ett svar inom 14 dagar efter delgivningen måste ha svarat senast måndagen den 18 april 2005.

5.c) Vad gäller när en tidsfrist är angiven i månader eller år?

Även i detta fall räknas fristen i kalenderdagar.

5.d) När löper tidsfrister ut?

Frister som är angivna i veckor, månader eller år löper ut vid utgången av den dag i den sista veckan eller den sista månaden av fristen som till namn eller nummer svarar mot den dag då fristen började att löpa (§ 125.2 i civilprocesslagen). Om det inte finns någon sådan dag i den sista månaden av en frist som är angiven i månader eller år, löper fristen ut vid utgången av den sista dagen i månaden i fråga (§ 125.2 i civilprocesslagen). Arbetsfria dagar har ingen inverkan på fristers början och förlopp.

Finns det särskilda regler om när tidsfrister skall börja löpa som undantagsvis eller särskilt gäller vissa civilrättsliga förfaranden?

Nej.

6. Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den då till nästa arbetsdag?

Ja. Om fristen löper ut en lördag eller söndag eller på långfredagen eller en helgdag som fastställts i lag, så förlängs den till nästa arbetsdag.

Till börjanTill början

Gäller denna förlängning också när den aktuella fristen börjar löpa från en framtida händelse?

Ja.

7. Om en ansökan görs till en domstol som har säte i medlemsstatens moderland (detta gäller medlemsstater som har områden som ligger utanför moderlandet eller som består av geografiskt åtskilda områden), förlängs fristerna då för personer som bor/uppehåller sig i något av dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands? Med hur mycket i så fall?

Detta är inte tillämpligt för Österrike.

8. Omvänt, om en ansökan görs till en domstol som har säte i ett av de områden som är geografiskt åtskilda från moderlandet, förlängs fristerna då för personer som inte bor/uppehåller sig i dessa områden eller för personer som bor/uppehåller sig utomlands?

Detta är inte tillämpligt för Österrike.

9. Finns det tidsfrister för överklagande som endast gäller vissa civilrättsliga mål och ärenden?

Rättsmedelsfristerna är i princip avhängiga av beslutsformen (dom eller beslut) och av ärendets natur. I ett kontradiktoriskt civilrättsligt förfarande är fristen för den typ av överklagande som kallas Rekurs som regel 14 dagar och fristen för den typ av överklagande som kallas Berufung fyra veckor.

10. Kan domstolar i brådskande fall eller av andra skäl förkorta tidsfrister för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse? Kan sådana frister förlängas?

Frister får som regel förlängas av domstolen. Frister som får förlängas kallas utsträckningsbara frister. I de fall då lagen undantagsvis inte medger förlängning (som när det gäller rättsmedelsfristerna) talas det om icke utsträckningsbara frister eller fataliefrister.

Till börjanTill början

Alla frister får förkortas genom överenskommelse parterna emellan. Sådana överenskommelser måste dock styrkas med urkunder. Domstolen får besluta om förkortning av en frist på begäran av endera parten ifall det på ett trovärdigt sätt kan visas att detta förefaller vara lämpligt för att avvärja hotande, väsentliga nackdelar och det är möjligt för den part vars handlande fristen är avsedd för att utan problem utföra den processuella handling det rör sig om inom den förkortade fristen (§ 129 i civilprocesslagen).

Förlängning av en utsträckningsbar frist får beviljas på begäran, om den part som fristen kommer till godo av oavvärjbara eller annars mycket väsentliga skäl är förhindrad att utföra den fristbelagda processuella handlingen i rätt tid och särskilt skulle lida irreparabel skada utan en förlängning av fristen (§ 128.2 i civilprocesslagen). Förlängning av frister genom överenskommelse parterna emellan är inte tillåten (§ 128.1 i civilprocesslagen).

11. Går en part som är bosatt på en plats där han skulle beviljas en förlängning av en tidsfrist miste om denna fördel om det är på en plats där han inte skulle beviljas en sådan förlängning som han blir underrättad om en handling som han måste utföra?

Nej, eftersom det det gäller här är utförandet i rätt tid av en processuell handling visavi en österrikisk domstol.

12. Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

En försummelse från en parts sida av en processuell handling får i allmänhet till följd att parten inte längre får utföra den processuella handlingen (preklusionsverkan, § 144 i civilprocesslagen). Det finns dock undantag från denna allmänna regel, t.ex i § 289.2 i civilprocesslagen (vid uteblivande från bevisupptagning) och i § 491 i civilprocesslagen (vid uteblivande från en förhandling i samband med en typ av överklagande (Berufung)).

Till börjanTill början

En för sent utförd processuell handling avvisas som regel automatiskt, i vissa fall dock enbart på begäran.

Utöver de allmänna följderna av försummelser finns det även särskilda sådana följder, av många olika typer. Den viktigaste särskilda följden av en försummelse från en parts sida är att den andra parten kan ansöka om en tredskodom (§§ 396 och 442 i civilprocesslagen). Ett par ytterligare exempel: Om båda parterna uteblir från ett möte i domstolen, leder detta enligt § 170 i civilprocesslagen till att förfarandet blir vilande (under åtminstone 3 månader). Om käranden i ett äktenskapsförfarande uteblir från förhandlingen, förklarar domstolen på begäran av svaranden talan såsom återkallad utan uppgivande av anspråket (punkt 5 i § 460 i civilprocesslagen).

13. Vilka rättsmedel finns tillgängliga för parterna när en frist har löpt ut?

För att undanröja de rättsliga följderna av ett uteblivande från ett möte eller av en försummelse av en processuell handling kommer följande rättsmedel i fråga:

  1. Återställande av det tidigare tillståndet (§ 146 och de följande paragraferna i civilprocesslagen)
  2. Ett överklagande kallat Widerspruch (§§ 397a och 442a i civilprocesslagen)
  3. Ett överklagande kallat Berufung (§ 461 och de följande paragraferna i civilprocesslagen)
  1. Återställande av det tidigare tillståndet är tillåtet ifall den berörda partens eller dennes företrädares försummelse kan ledas tillbaka till en oförutsedd eller oavvärjbar händelse och skulden för försummelsen inte alls kan läggas parten eller dennes företrädare till last eller inte annat än i mindre utsträckning kan läggas parten eller dennes företrädare till last (ringa försumlighet). Detta rättsmedel måste inges inom 14 dagar efter det att hindret bortfallit.
  2. Widerspruch är ett rättsmedel som kan användas för att upphäva en tredskodom enligt § 396 eller § 442 i civilprocesslagen. Överklagandet i fråga måste som regel inges inom en icke utsträckningsbar frist på 14 dagar efter delgivningen av tredskodomen, i form av en förberedande inlaga till domstolen.
  3. En tredskodom kan genom s.k. Berufung överklagas särskilt på grundval av det skälet att det inte föreligger någon försummelse med anledning av att någon av ogiltighetsgrunderna i punkterna 4 och 5 (ingen delgivning respektive bristande representation för parten under förfarandet) i § 477.1 i civilprocesslagen är för handen.

« Tidsfrister - Allmän information | Österrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 07-06-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket