Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Sverige

Senaste uppdatering: 30-07-2004
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Sverige

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Alternativa delgivningssätt? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning betyder i praktiken att en handling skickas eller lämnas över till den som söks och att det finns ett bevis om att denne har tagit emot handlingen, eller att reglerna i delgivningslagen har följts. Anledningen till att det finns regler om delgivning är att bl.a. domstolar skall kunna vara säkra på att en handling har nått sin adressat.

2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges?

Delgivning skall användas om det är särskilt föreskrivet eller om det med hänsyn till syftet med en bestämmelse om underrättelse framgår att delgivning bör ske, men skall användas annars bara om det är nödvändigt med hänsyn till omständigheterna. Ett exempel på när en särskild föreskrift i lag medför att delgivning skall ske är att en stämningsansökan i tvistemål skall delges svaranden.

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Det absolut vanligaste är att det är myndigheten/domstolen, som ombesörjer delgivning. Men det förekommer också att en myndighet medger att en part som begär det ombesörjer delgivning (partsdelgivning). En förutsättning är dock att det kan ske utan olägenhet.

4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning?

Det vanligaste sättet att delge en handling är att handlingen sänds med post till den sökte. Med brevet följer ett delgivningskvitto som den sökte uppmanas att signera och skicka tillbaka.

Till börjanTill början

5. Alternativa delgivningssätt?

Det finns flera andra sätt att delge. Det finns närmare regler för när de olika delgivningssätten får användas och när den sökte skall anses delgiven. Här listas de vanligaste alternativa delgivningssätten.

Förenklad delgivning. Handlingen sänds med post till den söktes senast kända adress och minst en dag senare skickas ett meddelande om att handlingen har sänts. Något mottagningsbevis eller kvitto krävs således inte. Förenklad delgivning får bara användas om den sökte har delgetts upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas i målet eller ärendet. I praktiken innebär detta att du kan komma att delges med mottagningsbevis endast en gång i ett mål och att domstolen därefter skickar handlingar med post.

Telefondelgivning. Innehållet i handlingen läses upp i telefon för den som ska delges. Därefter skickas handlingen till denne med post.

Stämningsmannadelgivning. Personlig delgivning genom stämningsman eller vissa andra tjänstemän, t.ex. polismän eller kronofogdar.

Surrogatdelgivning. Handlingen lämnas till någon annan än den sökte, t.ex. vuxen medlem i den söktes hushåll eller dennes hyresvärd eller arbetsgivare.

Spikning. Om det finns anledning anta att en person håller sig undan och ingen annan person kan delges (surrogatdelgivning) kan i vissa fall handlingen lämnas i den söktes bostad eller fästas på dennes dörr.

Särskild delgivning med aktiebolag. Under vissa förutsättningar kan aktiebolag delges genom att en handling sänds till bolagets registrerade adress.

Till börjanTill början

Kungörelsedelgivning. Som sista utväg kan delgivning ske genom kungörelse. Det sker genom att handlingen hålls tillgänglig hos myndigheten/domstolen samtidigt som ett meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes tidningar och i en ortstidning eller endera av dessa. Samtidigt skall handlingen skickas med post till den söktes senast kända adress.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

Ja, normalt finns det en kvittens från den som ska delges eller en handling som myndigheten/domstolen skrivit som bevis för att telefondelgivning, surrogatdelgivning eller spikning har skett.

7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om?

Det råder fri bevisprövning och bevisvärdering i svenska domstolar. Om det kan utredas att en person har tagit del av en handling saknar det betydelse om delgivning skett på föreskrivet sätt. Formfel medför således inte i sig att delgivningen måste göras om, det avgörande är om handlingen har nått sin adressat.

Men om den som skall delges inte har fått handlingen och om delgivningsreglerna inte har följts kan en dom eventuellt undanröjas genom s.k. extraordinära rättsmedel, t.ex. ansökan om resning eller klagan över domvilla.

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

När en myndighet/domstol ombesörjer delgivning stannar kostnaden på staten. T.ex. behöver käranden inte ersätta en domstol dess kostnader för att delge svaranden stämningsansökan.
Om du själv vill delge någon och om en polismyndighet anlitas för stämningsmannadelgivning tas en ansökningsavgift om 250 kronor ut.

Ytterligare information

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Sverige - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 30-07-2004

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket