Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Slovenien

Senaste uppdatering: 04-10-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Slovenien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder det juridiska fackuttrycket delgivning av handlingar i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av handlingar? 1.
2. Vilka handlingar måste formellt delges? 2.
3. Vem ansvarar för att en handling blir delgiven? 3.
4. Vilket är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Vad händer i de undantagsfall då en personlig delgivning till mottagaren inte är möjlig (t.ex. om personen inte är hemma)? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en handling har delgivits mottagaren? 6.
7. Vad händer om den som ska delges inte får handlingen eller om delgivningen sker i strid med föreskrivna regler? 7.
8. Kostar det något att få en handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder det juridiska fackuttrycket delgivning av handlingar i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av handlingar?

När en domstol eller ett annat organ i en EU-medlemsstat i samband med civilmål ska överlämna rättshandlingar eller andra handlingar till en mottagare som är bosatt i en annan EU-medlemsstat eller till en juridisk person eller ett statligt organ som har sitt säte inom en annan medlemsstats territorium ska parten delges handlingarna enligt rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. I Slovenien är det de lokala domstolarna som fattar beslut om ansökningar om delgivning av handlingar. Handlingar delges mottagare i Slovenien enligt slovensk lag.

Särskilda regler för delgivning av handlingar behövs för att skydda de författningsstadgade mänskliga rättigheter som gäller i fråga om allas likhet inför lagen, samt för att säkerställa den kontradiktoriska principen. Parterna ska ges möjlighet att medverka i domstolsförfarandet och att få kännedom om de uppgifter och bevis som motparten lägger fram samt om domstolens bedömning och beslut i processen och sakfrågan. Genom reglerna om delgivning av handlingar omsätts den enskildes rätt att medverka i förfarandet och principen om att båda parter ska höras i praktiken. En part i ett domstolsförfarande ska delges handlingar på ett korrekt sätt enligt de regler för delgivning som gäller i det land inom vars territorium handlingen delges.

Till börjanTill början

2. Vilka handlingar måste formellt delges?

I civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku, ZPP, Republiken Sloveniens officiella tidning, Uradni list, nr 36/2004 – konsoliderad version) finns regler om delgivning i ärenden som domstolen behandlar och avgör när det gäller tvister som rör personer och familjeförhållanden och tvister som rör egendom och andra civilrättsliga förhållanden mellan fysiska och juridiska personer.

I den slovenska rättsordningen finns två former av delgivning: vanlig delgivning enligt artiklarna 140 och 141 i ZPP och personlig delgivning enligt artikel 142 i ZPP. Personlig delgivning tillämpas för handlingar som gäller klagomål, domstolsbeslut som kan överklagas särskilt, extraordinära rättsmedel samt påminnelser om betalning av rättegångsavgifter. Andra handlingar delges personligen endast om det anges i lag eller om domstolen bedömer att det är nödvändigt med hänsyn till att det rör sig om originalhandlingar eller av något annat försiktighetsskäl. I andra fall överlämnas handlingarna genom vanlig delgivning.

3. Vem ansvarar för att en handling blir delgiven?

Enligt artikel 132 i ZPP kan handlingar delges mottagare inom Sloveniens territorium per post, genom en medarbetare vid domstolen, i domstolen eller på något annat sätt som anges i lag.

På begäran av motparten kan domstolen bestämma att delgivningen ska ske genom en juridisk eller fysisk person (sodni vročevalec) som är auktoriserad att utföra delgivning på grundval av ett särskilt tillstånd från justitieministern.

Till börjanTill början

4. Vilket är det vanligaste sättet för delgivning?

De slovenska domstolarna delger i regel handlingar från utländska domstolar genom att man kallar den part som ska delges en handling till domstolen, där parten upplyses om att han eller hon inte är skyldig att ta emot handlingar som inte är översatta till slovenska.

Statliga organ, juridiska personer och egenföretagare delges handlingar genom att de överlämnas till en person som är behörig att ta emot dem eller till en arbetstagare på kontoret, verksamhetsstället eller sätet.

Om parten har en juridisk företrädare eller ett ombud delges handlingarna till denne om inget annat anges i lag.

Formerna och förfarandet för personlig respektive vanlig delgivning anges i artiklarna 140–144 i ZPP.

5. Vad händer i de undantagsfall då en personlig delgivning till mottagaren inte är möjlig (t.ex. om personen inte är hemma)?

När handlingar inte kan delges mottagaren föreskrivs i ZPP andra delgivningssätt med olika förfaranden beroende på om det rör sig om vanlig eller personlig delgivning.

Vanlig delgivning

När den som ska delges en handling genom vanlig delgivning enligt artikel 140 inte finns i sin bostad överlämnas handlingen till en vuxen medlem i hushållet som är skyldig att ta emot den. Om ingen annan vuxen medlem i hushållet finns i bostaden överlämnas handlingen till vaktmästaren i huset eller till en granne, om de samtycker till detta. Om en handling ska delges en person på dennes arbetsplats och han eller hon inte finns där kan den överlämnas till en person som är anställd på samma arbetsplats, om han eller hon vill ta emot den. En handling får inte överlämnas till någon som medverkar i den civilrättsliga processen som motpart till den som skulle delges handlingen.

Till börjanTill början

I artikel 141 i ZPP regleras fall när delgivning enligt artikel 140 i ZPP inte är möjlig. Delgivning till en fysisk person sker då genom att den som ska delge en handling (vročevalec) överlämnar den till den domstol som beslutade om delgivningen eller, när det gäller delgivning per post, till postkontoret på personens bostadsort. På personens bostadsadress lämnas ett meddelande på dörren eller i brevlådan med uppgift om var handlingen finns och att mottagaren måste hämta den inom 15 dagar. I meddelandet och på handlingen ska den som delger handlingen ange varför delgivningen skett på detta sätt och den dag då meddelandet lämnades samt underteckna. I den slovenska rättsordningen finns en möjlighet till s.k. fiktiv delgivning enligt artikel 141 tredje stycket i ZPP. Detta innebär att om mottagaren inte hämtar handlingen inom 15 dagar anses delgivningen ha skett den dag då meddelandet lämnades på dörren eller i brevlådan. Mottagaren ska ha underrättats om detta i meddelandet. Delgivning som skett på det sätt som anges i denna artikel ska meddelas den domstol som beslutade om delgivningen.

Personlig delgivning

Om en handling ska överlämnas genom personlig delgivning till en person som inte finns på den plats där handlingen skulle ha överlämnats ska enligt artikel 142 andra stycket i ZPP den som delger handlingen (vročevalec) undersöka när och var personen kan påträffas och till någon vuxen medlem i hushållet eller någon annan person som anges i artikel 140 första och andra stycket i ZPP och enligt de villkor som anges i den artikeln lämna ett skriftligt meddelande till den person som ska delges handlingen med uppgift om att han eller hon ska befinna sig i sin bostad eller på sin arbetsplats på en bestämd dag och vid en bestämd tidpunkt för att ta emot handlingen. Om meddelandet inte kan lämnas på detta sätt ska det lämnas i brevlådan eller på dörren. Om den som ska delge handlingen fortfarande inte kan finna den person som skulle ha delgivits handlingen gäller artikel 140 eller 141 i ZPP, vilket innebär att handlingen anses vara delgiven (fiktiv delgivning).

Till börjanTill början

Enligt artikel 142 sjunde stycket i ZPP betraktas en handling som personligt delgiven parten om den har överlämnats till dennes juridiska företrädare eller ombud.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en handling har delgivits mottagaren?

Ett bevis på att en handling har delgivits (vročilnica) ska undertecknas av mottagaren och av den som delger en handling. Mottagaren noterar själv dagen för mottagandet med bokstäver på delgivningsbeviset. Om delgivningen sker enligt artikel 142 andra stycket i ZPP ska det på delgivningsbeviset förutom beviset på mottagningen också anges att mottagaren skriftligen har underrättats på förhand.

7. Vad händer om den som ska delges inte får handlingen eller om delgivningen sker i strid med föreskrivna regler?

Om en handling överlämnas i strid med delgivningsreglerna utgör detta ett sådant väsentligt brott mot det civilrättsliga förfarandet som parten med rättsliga medel kan anföra mot det beslut som utfärdats i detta förfarande.

Kan delgivningen av en handling ändå vara giltig (t.ex. kan brottet mot de föreskrivna reglerna åtgärdas) eller måste handlingen delges på nytt enligt de föreskrivna reglerna?

Om domstolen efter ett överklagande skulle anse att en part inte har fått möjlighet att yttra sig inför domstolen på grund av att förfarandet inte har följt lagen, särskilt vid underlåtenhet att delge en handling, ogiltigförklarar den domstol som behandlar överklagandet domen i första instans i det mål där det väsentliga brottet mot förfarandet skedde. Domstolen i första instans måste då genomföra ett nytt och korrekt förfarande, vilket innebär att handlingen på nytt måste delges enligt de delgivningsregler som gäller i mottagarens land.

8. Kostar det något att få en handling delgiven? I så fall hur mycket?

Normalt sett behöver man inte betala för delgivning av handlingar, såvida inte domstolen på ansökan av en part bestämmer att delgivningen ska ske genom en juridisk eller fysisk person som utför delgivning som en registrerad verksamhet på grundval av ett särskilt tillstånd från justitieministern. I så fall måste den som föreslog delgivning genom en sådan person (sodni vročevalec) stå för kostnaderna för delgivningen. När förfarandet sedan har avslutats får antingen den som förlorar målet står för kostnaderna för förfarandet eller båda parter i proportion till hur de lyckas i den civilrättsliga processen.

Ytterligare information

Delgivningen av handlingar regleras i artiklarna 132–150 i civilprocesslagen, som finns på följande webbadress: Sprejeti Zakoni - Pomoč slovenšcina

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Slovenien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 04-10-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket