Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Rumänien

Senaste uppdatering: 13-03-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Rumänien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Alternativa delgivningssätt? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken?

Delgivning av rättsliga och utomrättsliga handlingar i och från främmande länder är den metod som används för att garantera att dessa överlämnas till adressaterna, nämligen parter, vittnen och andra deltagare i ärenden av civil eller kommersiell natur i den utfärdande staten.

Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Dessa regler uppfyller ett allt större behov hos myndigheterna att garantera snabb och effektiv rättskipning i rättegångar med internationella aspekter och behovet av bättre samordning av rättssystem inom ramen för internationell rätt.

2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges?

Rättsliga handlingar är handlingar som utfärdas under civilrättsliga eller kommersiella förfaranden, t.ex. stämningsansökningar, beslut, överklaganden och liknande.

Utomrättsliga handlingar är handlingar som inte utfärdas av rättsliga instanser, men som kan användas vid civilrättsliga eller kommersiella förfaranden.

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

  • Domstolens tjänstemän

    I civilprocesslagen anges reglerna för hur domstolens tjänstemän ska delge en stämning.

    Det fastslås att stämningsansökningar och alla andra domstolshandlingar ska delges vid adressatens hemvist eller bostad. Om denne har ett lantbruk, eller anläggningar som används för kommersiella, industriella eller professionella syften, får handlingarna delges där. Delgivningen får ske var som helst så länge som adressaten faktiskt mottar stämningen. Om adressaten tillhör försvarsmakten, delges stämningen med lämplig överordnad officer. Om hemvisten för en medlem av ett fartygs besättning är okänd, delges handlingarna med kaptenen i den hamn där fartyget är registrerat. Om adressaten är häktad, lämnas handlingarna till fängelsemyndigheterna. Om adressaten är intagen på sjukhus, vårdhem eller sanatorium, lämnas handlingarna till institutionens ledning. Stämningsansökningar och alla andra domstolshandlingar får delges en tjänsteman eller personer som är bemyndigade att motta korrespondens och vars namn är tydligt angivna (inklusive förnamn), vars funktion anges och som undertecknar mottagningsbeviset.

    Till börjanTill början

    Adressaten måste personligen motta stämningen och underteckna mottagningsbeviset. Den person som delger ska bestyrka adressatens identitet och underskrift. Om adressaten är hemma men inte vill ta emot stämningen eller tar emot den men inte vill eller inte kan underteckna mottagningsbeviset, ska domstolstjänstemannen lämna stämningen i adressatens hand eller, om adressaten vägrar att ta emot den, fästa den på bostadens dörr och anteckna incidenten i en rapport. Om adressaten inte är hemma, ska domstolstjänstemannen överlämna stämningen till en familjemedlem eller, om ingen släkting är närvarande, till någon annan person som bor med adressaten, eller någon som i vanliga fall tar in posten. Om en person som bor på hotell eller i en andelsfastighet och inte har angivit rumsnummer eller lägenhetsnummer, ska domstolstjänstemannen lämna stämningen till förvaltaren eller till portieren, eller till den person som vanligen ersätter dessa. Den person som mottar stämningen ska underteckna mottagningsbeviset, medan domstolstjänstemannen ska bestyrka personens identitet och underskrift och skriva en rapport om det inträffade. Om personen inte vill eller inte kan underteckna mottagningsbeviset, ska domstolstjänstemannen skriva en rapport och lämna stämningen hos personen. Om adressaten inte vill motta stämningen eller inte är hemma, ska domstolstjänstemannen fästa den på bostadens dörr eller på byggnadens huvuddörr, om personen inte har angivit numret på det rum eller den lägenhet där han eller hon bor. Domstolstjänstemannen ska sedan anteckna det inträffade i en rapport.

    Stämningsansökningar får inte delges personer under 14 års ålder eller personer som är oförmögna att delta i en rättegång. Personer antas vara förmögna att delta i rättegång till dess att motsatsen har bevisats.

    Till börjanTill början

    Delgivning av stämningar och andra domstolshandlingar får inte ske genom att fästa dokumenten på dörren när det gäller juridiska personer, föreningar eller företag som, enligt lagen, kan kallas inför rätta, om de inte vägrar att ta emot handlingen eller inte finns närvarande i sina lokaler vid tidpunkten.

    Om parten har valt en bostad och utsett någon att motta domstolshandlingarna, kan handlingarna lämnas till denna person, eller om någon sådan person inte anges, i partens bostad.

    Om domstolshandlingarna inte kan delges på grund av att byggnaden är demolerad, obebodd eller av andra liknande skäl, ska domstolstjänstemannen överlämna handlingen till domstolens justitiesekreterare, som i tid ska informera parten om detta.

    Om det konstateras att, trots käranden har gjort allt som står i hans eller hennes makt, det inte är möjligt att finna svarandens bostad, beslutar rättens ordförande om att stämningen ska kungöras. Den kungörs genom att fästas på domstolens dörr. Stämningen kan också publiceras i Rumäniens officiella tidning eller i en tidning med stor spridning om domstolen finner att en sådan åtgärd är nödvändig. Stämningen ska anslås eller offentliggöras i den officiella tidningen eller i en tidning med stor spridning senast 15 dagar före rättegångens första dag. I brådskande fall kan domstolen minska denna tidsperiod till fem dagar. Om svaranden framträder och kan visa att han eller hon i ond tro har kallats genom kungörelse, ska alla domstolshandlingar som är ett resultat av beslutet om offentliggörandet annulleras. Käranden kan i så fall dömas till böter och tvingas att betala rättegångskostnaderna.

    Till börjanTill början

    Den part som framträder i rätten, antingen personligen eller genom ombud, kan inte vägra att ta emot domstolshandlingar eller andra handlingar som delges honom eller henne under rättegångens lopp. I sådana fall kan domstolen på begäran besluta om att medge en tidsperiod för att studera handlingarna.

    Domstolshandlingar får inte delges på lagstadgade helgdagar, med undantag för brådskande fall när rättens ordförande har godkänt detta.

    Om någon av parterna byter bostadsort under rättegångens lopp, kommer ingen hänsyn tas till adressändringen om inte ett skriftligt påpekande om detta görs, och motparten informeras genom rekommenderad post, vars mottagningsbevis ska föras in i ärendeakten tillsammans med det meddelande varigenom domstolen underrättades om ändrad bostadsort.

  • Exekutionsbetjänten får delge rättsliga och utomrättliga handlingar och domstolshandlingar (lag nr 188/2000 om exekutionsbetjänter). Avgiften uppgår till mellan 20 och 400 RON (situation i mars 2007).
  • Notarius publicus får delge utomrättsliga handlingar inom ramen för arvsrättsliga förfaranden (lag nr 36/1995 om notarius publicus och dennes verksamhet och genomförandebestämmelserna till denna lag).

4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning?

Se svaren på frågorna 3 och 5.

5. Alternativa delgivningssätt?

Om inte lagen föreskriver något annat får domstolen inte besluta om ett yrkande förrän parterna har delgivits stämning eller inställt sig inför rätta.

Till börjanTill början

Yrkanden och alla domstolshandlingar delges på eget initiativ av domstolens tjänstemän eller av varje person anställd vid domstolen eller av tjänstemän eller andra anställda vid domstolar med behörighet för det område där adressaten för närvarande har sin vistelseort.

Stämning kan delges följande fysiska och juridiska personer:

  • Staten, länet, lokala myndigheter eller andra juridiska personer som omfattas av offentlig rätt, företrädda av den ansvarige för den relevanta myndigheten vid sätet för den berörda avdelningen i respektive förvaltning eller, om ingen berörd avdelning finns, vid förvaltningens huvudkontor.
  • Privaträttsliga juridiska personer, genom deras företrädare, vid huvudkontoret, branschkontoret eller, i förekommande fall, på företrädarens kontor.
  • Föreningar och företag utan juridisk personlighet, genom deras ledningsorgan på deras administrativa kontor.
  • Organisationer som håller på att omorganiseras eller likvideras, genom deras konkursförvaltare.
  • Omyndiga personer genom deras juridiska ombud.
  • Genom en särskild förmyndare om sådan har utsetts.
  • Personal vid Rumäniens diplomatiska representationer och konsulat, rumänska medborgare som arbetar som nationella experter i internationella organisationer och medlemmar av deras familjer som lever med dem utomlands, genom utrikesministeriet.
  • Andra rumänska medborgare än dem som avses i föregående punkt som befinner sig utomlands på tjänstens vägnar, genom det centrala organ som sände ut personen eller alternativt den person som sänt ut honom eller henne.
  • I de fall då inga särskilda bestämmelser gäller inom ramen för de internationella avtal som Rumänien skrivit under eller inom ramen för särskilda förordningar, delges personer som befinner sig utomlands och vars bostads- eller vistelseort är känd genom en skriftlig kallelse skickad per rekommenderad post med mottagningsbevis. Om svaranden bor utomlands får rättens ordförande fastställa en längre tidsfrist. Svaranden informeras genom kallelsen om att han eller hon måste välja en adress i Rumänien dit alla handlingar avseende ärendet kan vidarebefordras. Om svaranden inte rättar sig efter detta, kommer handlingarna att delges genom rekommenderad post med mottagningsbevis till rumänska postverket, varvid de handlingar som skickas som bevis på att förfarandet följs ska anges.
  • Om bostaden eller hemvisten för de personer som befinner sig utomlands är okänd, sker kallelsen genom kungörelse.
  • Om en person som befinner sig utomlands har ett juridiskt ombud i Rumänien, kommer stämningen under alla omständigheter att även delges stämningen.
  • När det gäller personer vars bostad eller hemvist är okänd delges stämningen genom kungörelse.
  • Arvingar delges, till dess att de tar del i rättegången, dokument genom en särskild förvaltare, som utnämns av domstolen.

Sätten att överlämna handlingar till adressaten eller andra personer anges i artikel 92 i civilprocesslagen. Om adressaten inte befinner sig i sin bostad eller om han eller hon inte har angivit sin exakta adress, ska domstolstjänstemannen överlämna kallelsen till någon av följande personer:

Till börjanTill början

  • En familjemedlem.
  • Eventuell annan person som bor tillsammans med adressaten.
  • Eventuell annan person som brukar ta emot posten: förvaltare, vaktmästare eller en person som i allmänhet ersätter dessa.

Överlämning av dokument till adressaten eller annan person sker på följande sätt:

  • Personligen.
  • I handen (om adressaten inte vill eller inte kan underteckna mottagningsbeviset ska stämningen lämnas hos personen, varvid domstolstjänsteman skriver en rapport).
  • Genom spikning på dörren eller på huvudingången (en rapport ska skrivas om adressaten inte vill ta emot kallelsen eller inte är närvarande).

Handlingar får inte överlämnas till personer under 14 års ålder eller till personer som är oförmögna att delta i en rättegång.

Stämningssförfarandets syfte är att informera parterna om att förfarandet har inletts och om datum och plats för rättegången. Detta syfte kan också uppnås genom att den part, som närvarar under rättegångens första dag, informeras.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

JA

  • Delgivningsbevis (eller delgivningsrapport) är en officiell handling som bestyrker de iakttagelser som gjorts av den domstolstjänsteman som delger handlingarna, om inte dessa iakttagelser bevisas vara felaktiga. I enlighet med hur våra domstolar har dömt i praktiken är därför beviset på överlämnandet av stämningen och den rapport som skrivs av domstolstjänstemannen de enda handlingar som kan bevisa att förfarandet för att delge handlingar har följts i enlighet med lagen, om adressaten vid tidpunkten inte var hemma eller vägrade att ta emot stämningen.
  • Postkvitto. I artikel 87.8 i civilprocesslagen anges att i de fall då inget annat förfarande fastställs inom ramen för de internationella avtal som Rumänien skrivit under eller inom ramen för särskilda bestämmelser, ska de personer som befinner sig utomlands och vars bostad eller hemvist är känd, delges stämningen genom rekommenderad post med mottagningsbevis. Artikel 1141.4 ska tillämpas. Om bostaden eller hemvisten för de personer som befinner sig utomlands är okänd, sker delgivningen enligt art. 95. Om en person som befinner sig utomlands har ett juridiskt ombud i Rumänien, delges stämningen med denne.

Enligt art. 8 i lag nr 189/2003 erhålls bevis på delgivning utomlands på följande sätt:

Till börjanTill början

  1. Vid delgivning genom post direkt till adressaten, genom bevis på mottagning av det rekommenderade brev som innehåller stämningen och bifogade handlingar,
  2. Vid delgivning genom de centrala myndigheterna i landet i fråga eller genom Rumäniens diplomatiska representation eller konsulat i landet i fråga, med användning av den blankett som avses i art. 6.3.

7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om?

Effekter:

  • Dom kan bordläggas 

    Innan parterna börjar diskutera fallet kan de ansöka om att rätten bordlägger domslut i frågor som för närvarande inte behandlas av domstolen. Detta sker vanligen för att åtgärda brister i förfarandet, så som att vittnen eller experter inte har kallats.

  • Domstolshandlingar får annulleras om det har förekommit brister i delgivningen av en stämning eller efter att någon har delgivits i strid mot lagen. 
  • Invändningar i procedurfrågor. 

    En avgörande del av det preliminära stadiet i en offentlig rättegång är det första dagens framträdande i rätten. Enligt art. 134 i civilprocesslagen är det första framträdandet i rätten det första tillfället för de kallade personerna att lägga fram sina argument. Den första dagens framträdande i rätten får inte blandas samman med domstolsförhandlingarnas första dag. Domstolsförhandlingarnas första dag kan sammanfalla med den första dagens framträdande i rätten, men endast om följande två kriterier är uppfyllda: Parterna ska ha kallats på ett lagligt sätt och de ska kunna lägga fram sina argument. Den första dagens framträdande i rätten är viktigt eftersom svaranden då kan göra invändningar mot och åberopa ogiltigheter i förfarandet fram till denna tidpunkt. Invändningar i procedurfrågor avser de formella villkoren för rättegången. Till denna kategori hör de flesta invändningar, samt invändningar mot avsaknad av delgivning eller olaglig delgivning.

  • Det är ett av skälen som kan ligga till grund för att godkänna och verkställa ett beslut av en utländsk domstol, som därför kan förklaras som icke-verkställbart utomlands. Enligt art. 171 i lag nr 105/1992 om internationell privaträtt bör till ansökan om erkännande av beslut av utländska domstolar fogas bl.a. kopior av det bevis på delgivning av stämningen och de domstolshandlingar, som lämnats till den part som inte är närvarande vid den utländska domstolen samt eventuella övriga officiella handlingar som visar att stämningen och domstolshandlingarna på ett riktigt sätt har delgivits den part mot vilken avgörandet riktades.

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

NEJ, inte om delgivningen utförs av en domstolstjänsteman.

Avgiften för tjänster utförda av en exekutionstjänsteman som delger domstolshandlingar uppgår till mellan 20 och 400 RON (situationen i mars 2007).

Ytterligare information

http://www.just.ro/ română 

http://www.executori.ro/ română

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Rumänien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 13-03-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket