Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Polen

Senaste uppdatering: 21-02-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Polen

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Alternativa delgivningssätt? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning innebär att en bestämd person i enlighet med lagbestämmelser får tillgång till innehållet i en för honom avsedd skrivelse.

Delgivning är en mycket viktig åtgärd i tvistemål eftersom den har en rad rättsliga konsekvenser. Uppfyllande av den konstitutionella principen om offentlig prövning av mål, garanterande av rättegångsparters rättigheter och möjlighet att försvara dem, uppfyllande av förutsättningar för giltigheten av rättegångsprocesser, korrekt fastställande av tidsfrister och därav giltigheten av domstolsutslag – allt detta är beroende av att handlingar delges på korrekt sätt.

Reglerna om delgivning är bindande, dvs. parterna har ingen handlingsfrihet i detta avseende. Reglerna finns i polska civilprocesslagen (Kodeks postępowania cywilnego), artiklarna 131–147.

2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges?

I Polen sker delgivning på officiell väg. Det innebär att alla delgivningar utförs automatiskt genom den berörda myndighetens försorg. Följande slag av handlingar delges: rättegångshandlingar (utsända av domstolen till parterna eller andra personer som deltar i en domstolsprocess), inklusive alla slags underrättelser, kallelser och andra skrivelser som vanligtvis är skrivna på standardformulär till vilka är bifogade kopior av inlagor (yrkanden och yttranden av parterna, stämningsansökningar och alla andra skrivelser som skickas till domstolen under målets gång), liksom andra skrivelser, t.ex. sakkunnigutlåtanden och kopior på domar eller domstolsbeslut.

Till börjanTill början

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Under loppet av en rättegång sköter domstolen delgivning av handlingar. Delgivning sker med post eller genom anlitande av stämningsman, kronofogde eller exekutiv tjänsteman vid kronofogdemyndighet (komornik), eller en speciell domstolstjänst för delgivning. Delgivning sker i regel per post. Om det uppstår speciella svårigheter med att utföra delgivningen per post får domstolen besluta om delgivning genom stämningsman. Vid verkställighetsförfaranden sköts delgivningen av en kronofogde eller exekutiv tjänsteman från kronofogdemyndighet. Justitieministern får inrätta en domstolstjänst för delgivning och bestämma dess organisation och det närmare tillvägagångssättet för delgivning som utförs av denna tjänst.

Advokater och juridiska rådgivare är undantagna från kravet på delgivning den officiella vägen. De får delge varandra skrivelser personligen mot daterat mottagningsbevis. Skrivelser får också delges personligen på domstolens kansli till personer som kan styrka sin identitet och som kvitterar mottagandet.

Utöver detta får domstolens ordförande med stöd av särskilda bestämmelser besluta att skrivelser från domstolen skall delges personligen till lokala institutioner och advokater och att skrivelser till domstolen från lokala institutioner skall mottas personligen. Skrivelser och andra försändelser som skickas till institutioner i samma byggnad som domstolen överlämnas personligen mot mottagningsbevis, utan deltagande av domstolens administrativa avdelning. Om en förberedande inlaga har inlämnats så sent att en kopia inte kan bifogas kallelsen till domstolsförhandlingen, får den delges under själva förhandlingen.

Till börjanTill början

4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning?

Rättegångshandlingar skickas i rekommenderade brev med mottagningsbevis.

I mål som rör arbets- eller socialförsäkringsrätt får domstolen kalla parter, vittnen, sakkunniga eller andra personer på det sätt domstolen finner lämpligt om det är nödvändigt för att påskynda behandlingen av målet.

I affärstvister är den part som företräds av en advokat eller juridisk rådgivare skyldig att under målets gång delge kopior av processinlagor inklusive bilagor personligen till motparten. Detta gäller dock inte sådana skrivelser för vilka iakttagandet av en tidsfrist är beroende av när de inlämnas till domstolen (genstämning, överklagande, kassationsbesvär, klagomål, bestridande av tredskodom, bestridande av betalningsföreläggande, ansökan om säkerhet för krav samt ansökan om återupptagande av mål).

Om mottagaren är en fysisk person görs delgivningen till honom personligen, dvs. handlingarna överlämnas till honom direkt, eller, i fall han saknar rättshandlingsförmåga, till hans lagligen utsedda ombud.

En skrivelse till en juridisk person, liksom till en organisation som inte är juridisk person, delges den person som befullmäktigats att företräda personen eller organisationen inför domstol, eller en anställd som av chefen för den berörda juridiska personen eller för den berörda organisationen befullmäktigats att ta emot skrivelser.

Om ett rättegångsombud har utsetts eller en person har befullmäktigats att ta emot skrivelser från domstolen, delges handlingarna med dessa personer.

Till börjanTill början

Så fort ett rättegångsombud har utsetts genom en fullmakt får skrivelser inte delges personligen till den part ombudet företräder, såvida inte parten själv har begränsat fullmakten eller befullmäktigat en annan bestämd person att ta emot skrivelser. En eventuell tidsfrist räknas från den tidpunkt då en domstolshandling delges fullmaktshavaren, även om domstolen har skickat skrivelsen även till den berörda parten direkt.

En person som är befullmäktigad att ta emot domstolshandlingar måste vara en anställd i vars ansvarsområde det ingår att ta emot detta slags skrivelser från stämningsman eller personligen på postkontor eller i domstol, och han måste vara försedd med motsvarande fullmakt.

Delgivning med en fysisk person som bedriver näringsverksamhet sker enligt de bestämmelser som gäller för fysiska personer. Domstolshandlingar avsedda för sådan enskild företagare eller delägare i bolag som är registrerad i ett domstolsregister delges enligt särskilda bestämmelser på den adress som anges i registret, såvida inte en part har uppgett att en annan adress skall användas för delgivningen.

Delgivning får också ske personligen till ett ombud som utsetts av den domstol som behandlar den berörda personens hemställan. Detta görs när en part, vars vistelseadress – dvs. den adress där parten bor eller tillfälligt vistas – inte är känd, skall delges en stämning eller någon annan domstolshandling som föranleder behov av att försvara partens rättigheter. Ombud får också utses för en organisation, som saknar organ som företräder den eller då vistelseadresserna för medlemmarna i dessa organ inte är kända.

Till börjanTill början

Om en parts vistelseadress inte är känd och skrivelsen inte föranleder behov av att försvara några rättigheter, anses delgivningen ha fullgjorts genom att skrivelsen anslås på domstolsbyggnadens vägg.

Om parterna och deras ombud inte underrättat domstolen om en adressändring kvarligger domstolshandlingen i akten och anses ha delgetts – med undantag av ansökan om återupptagande av mål – såvida inte den nya adressen är känd för domstolen. Första gången en domstol delger handlingar i ett mål upplyser den parterna om skyldigheten att underrätta domstolen om varje adressändring och om följderna av att inte göra det.

För en person bosatt utomlands sker delgivning med hans rättegångsombud eller hans befullmäktigade delgivningsombud med hemvist i Polen. Om dessa personer inte är angivna sker överlämnandet på den adress som är angiven i stämningsansökan.

Delgivning med en frihetsberövad person sker genom chefen för den berörda kriminalvårdsanstalten eller det berörda häktet.

5. Alternativa delgivningssätt?

Delgivning får ske i lägenhet, på arbetsplats eller varhelst mottagaren befinner sig. Parterna bestämmer själva plats för delgivning med iakttagande av skyldigheten att underrätta domstolen om sina adresser och om varje adressändring. Den som delger en handling är inte skyldig att efterfråga mottagarens nya bostadsadress. Det är enbart i familje- och vårdnadsmål, samt för att fastställa adressen till en svarande i mål rörande krav från anställda, som en domstol med stöd av särskilda bestämmelser får göra en undersökning för att fastställa en parts adress. Vid speciella omständigheter, då det är svårt att genomföra en delgivning på bostadsadressen, får en domstol besluta att göra delgivningen på mottagarens arbetsplats. Om en part inte har angett någon annan delgivningsadress än sin bostadsadress är domstolen emellertid inte skyldig att söka i akten efter adressen till partens arbetsplats.

Till börjanTill början

S.k. surrogatdelgivning, dvs. delgivning med annan person än den på handlingen angivna mottagaren, får ske uteslutande till fysiska personer på det sätt som uttryckligen föreskrivs i lag. Om det sker räknas skrivelsen som överlämnad till mottagaren.

Om mottagaren inte är hemma får stämningsmannen överlämna skrivelsen till en vuxen medlem av hushållet, eller – om någon sådan inte påträffas – till bostadsförvaltningen, fastighetsskötaren eller en kommunal myndighet, allt under förutsättning att dessa personer inte är motparter till mottagaren i målet och de har gått med på att överlämna skrivelsen till honom. Om delgivning på ovannämnda sätt inte är möjlig, eller om mottagaren eller dennes hushållsmedlem vägrar att ta emot skrivelsen, avlämnas skrivelsen på ett postkontor eller hos en kommunal myndighet, och en underrättelse om detta placeras på dörren till mottagarens lägenhet eller i hans postinlägg eller postlåda. Skrivelser som avlämnats på postkontor eller hos kommunal myndighet kvarligger i sju dagar räknat från och med dagen efter avlämnandet. En skrivelse som inte avhämtats inom denna tidsfrist återsänds till domstolen. Som datum för delgivning av en kvarlämnad skrivelse räknas det datum då skrivelsen avhämtas av mottagaren eller det datum då tidsfristen för avhämtande löper ut.

Ett liknande förfarande tillämpas då en mottagare vägrar att ta emot en skrivelse och det inte är möjligt att kvarlämna den på platsen för delgivningen.

Ovan beskrivna tillvägagångssätt tillämpas för fysiska och juridiska personer, organisationer och statliga myndigheter. De tillämpas dock inte då en bostadsförvaltning, fastighetsskötare eller kommunal myndighet vägrar att ta emot skrivelsen.

Till börjanTill början

Om en skrivelse inte kan delges en juridisk person på grund av att upplysning om adressändring inte lämnats, kvarligger den i akten och anses ha delgetts.

Om delgivning inte kan ske till en juridisk person eller en organisation som omfattas av registreringsskyldighet på grund av att upplysning om adressändring saknas i registret, kvarligger skrivelser avsedda för dem i akten och anses ha delgetts, såvida inte den nya adressen är känd för domstolen.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

Som bevis för delgivningen och datum för delgivningen tjänar ett mottagningsbevis, vanligtvis ett formulär som bifogas försändelsen. I formuläret anges att mottagaren på den aktuella dagen har tagit emot den skrivelse som anges upptill på formuläret och på den adress som anges upptill på formuläret. Mottagaren av skrivelsen skall bekräfta mottagandet och datum för mottagandet med sin egenhändiga namnteckning. Om mottagaren inte kan eller inte vill göra detta, anger den som överlämnar skrivelsen själv datumet och skälet till varför mottagarens namnteckning saknas samt undertecknar själv formuläret. Efter överlämnandet stämplar postkontoret första sidan av mottagningsbeviset med datumstämpel. Om tvivel uppstår beträffande tolkning av delgivningsdatum gäller datumstämpeln.

Postens mottagningsbevis är en officiell handling som styrker att en handling har delgetts en mottagare och datumet för detta. En person som hävdar att delgivningen skett på ett annat datum måste styrka detta.

7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om?

Om den som delger en handling överträder villkoren för delgivning blir delgivningen ogiltig och rättegången kan bli ogiltigförklarad.

Om en handling delges fel person blir den giltig i förhållande till mottagaren så snart han faktiskt tar emot den.

Parterna har ingen möjlighet att formellt invända mot domstolens beslut beträffande delgivning. Vid överklagande eller kassationsbesvär, liksom vid hemställanden i andra frågor, får en rättegångspart emellertid yrka att en delgivning av en skrivelse inte genomförts eller genomförts på oriktigt sätt. Skäl för ogiltigförklarande vilka domstolen får beakta för sitt beslut är bland annat berövande av en parts möjlighet att försvara sin rättigheter, något som kan vara en följd av att den aktuella rättegångsparten inte har delgetts en domstolshandling.

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Inte direkt.

Kostnaderna för delgivning av dokument genom domstolen täcks av domstolsavgifter (för registrering) som bestäms enligt gällande bestämmelser vid målets avgörande.

Ytterligare information

Republiken Polens justitieministerium (Ministerstwo Sprawiedliwości Rzeczypospolitej Polskiej)

http://www.ms.gov.pl polski

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Polen - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 21-02-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket