Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Nederländerna

Senaste uppdatering: 08-02-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Nederländerna

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Alternativa delgivningssätt? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

I ett rättsligt förfarande är det mycket viktigt att parterna är informerade om varandras ståndpunkter. Kännedom om motpartens argument ger möjlighet att reagera på lämpligt sätt. För att garantera att parterna så långt möjligt är införstådda med varandras avsikter, finns det bestämmelser om att handlingar som klargör dessa avsikter ska delges parterna.

I Nederländerna kan delgivning ske via en stämningsman eller via post. I båda fallen är syftet detsamma, nämligen att informera parterna i ett förfarande.

De två viktigaste sätten att hänskjuta en tvist till domstol i Nederländerna är att lämna in en stämningsansökan (dagvaarding) eller en ansökan (verzoekschrift). Lagen anger när en stämningsansökan respektive en ansökan ska ges in (för närmare upplysningar om detta, se informationen om väckande av talan). Om fel förfarande väljs ska domstolen korrigera misstaget.

Vid förfaranden som inleds genom en stämningsansökan utfärdar en stämningsman på kärandens begäran en stämning till svaranden. När käranden har låtit föra upp målet på den behöriga domstolens målförteckning, kan svaranden ge in sitt svaromål. Detta svaromål måste, liksom eventuella handlingar som ges in senare, delges motparten. Detta sker vid en förhandling där målförteckningen utarbetas (så kallad rolzitting). Om parterna har för avsikt att låta sig företrädas av ombud skickar de ofta redan på förhand varandra de handlingar som ska medtas.

Till börjanTill början

Ett ansökningsförfarande inleds genom att en ansökan inkommer per post till den behöriga domstolens kansli. Därefter kallar domstolen sökanden och de andra parter som anges i eller framgår av ansökan, också detta via post. I vissa fall måste dock ansökan delges via stämningsman, till exempel i mål om äktenskapsskillnad.

2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges?

Käranden måste ombesörja att svaranden delges stämningen och domstolens avgörande den officiella vägen, det vill säga via en stämningsman.

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Stämningsmannen, som ska vara bosatt i Nederländerna.

I ansökningsförfaranden räcker det med att käranden lämnar in en ansökan till den behöriga domstolens kansli. Därefter skickar kansliet en kallelse till sökanden (i förekommande fall) och de berörda parterna (utom i mål om äktenskapsskillnad). Kansliet skickar även övriga rättegångshandlingar. Kallelsen och övriga handlingar skickas via vanlig post eller rekommenderat brev, beroende på omständigheterna.

4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning?

I stämningsförfaranden ansvarar en stämningsman för delgivningen. Denne utfärdar en stämning (exploot), som är en officiell handling. Stämningen delges i normala fall direkt med den berörda parten. Om denne vägrar att ta emot stämningen, ska stämningsmannen anteckna denna omständighet på stämningen. Det antas därmed att den berörda adressaten har delgivits handlingen, även om han har vägrat ta emot den. Om stämningsmannen inte lyckas delge stämningen med adressaten personligen, kan han lämna den till någon som anträffas på adressatens hemadress, och samtidigt göra en anteckning om i vilken egenskap personen i fråga befinner sig där (till exempel en medlem av hushållet). Om inte heller detta är möjligt ska stämningsmannen antingen lämna handlingen i ett förseglat kuvert på adressatens hemadress eller översända den per post.

Till börjanTill början

När det gäller juridiska personer som omfattas av offentligrättsliga bestämmelser (till exempel regionala och kommunala myndigheter) ska delgivning ske där myndigheten har sitt säte eller kontor eller med myndighetens chef (antingen personligen eller där denne har sin bostad). När det gäller juridiska personer som omfattas av privaträttsliga bestämmelser ska stämningsmannen lämna handlingen antingen vid organisationens kontor eller direkt till en av organisationens chefer eller vid dennes hemadress.

Om delgivning per post är tillräckligt, sker detta i normala fall genom att handlingarna skickas via vanlig post eller kurirpost. Det är också möjligt att överlämna handlingarna i samband med den förhandling där målförteckningen utarbetas (rolzitting).

I ansökningsförfaranden är delgivning via stämningsman mycket ovanligt. Som framgår av svaret på fråga 4 är det i ansökningsförfaranden domstolskansliet som kallar sökanden och de berörda parterna via vanlig eller rekommenderad post. Även övriga rättegångshandlingar översänds på detta sätt.

Om du befinner dig i utlandet och vill stämma någon i Nederländerna behöver du hjälp av en stämningsman i Nederländerna. Detta kan du åstadkomma genom att översända handlingen till den nederländske stämningsmannen i dennes egenskap av mottagande organ enligt EG:s delgivningsförordning. En annan möjlighet är att den översändande myndigheten i domstolslandet översänder handlingen via rekommenderad post till den berörda parten eller de berörda parterna.

5. Alternativa delgivningssätt?

Stämning

Om den berörda personen inte själv är närvarande, kan en kopia av stämningen överlämnas till någon i dennes hushåll eller någon annan som anträffas på platsen och som kan förväntas överlämna kopian till den berörda personen i tid.

Till börjanTill början

Om det inte finns någon sådan person att överlämna en kopia till, ska stämningsmannen lämna en kopia av stämningen i ett förslutet kuvert vid den berörda personens bostad. Om inte heller detta är möjligt sänds kopian som en sista utväg per post.

Det kan också vara så att en person inte har någon känd hemvist i Nederländerna. I så fall lämnas stämningen till den offentlige åklagaren vid den domstol som ska handlägga målet. Denna gäller även juridiska personer.

Vid delgivning med personer som är bosatta utanför Nederländerna, men inom EU, gäller EG-förordning nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Ansökningsförfarande

I ansökningsförfaranden gäller en annan utgångspunkt för delgivning än i stämningsförfaranden. Anledningen till att sökanden och berörda parter kallas via vanlig post är att dessa personer själva har angivit en adress (i en ansökan eller ett svaromål som givits in till domstolens kansli) på vilken de kan nås. Man kan därmed på ett annat sätt utgå ifrån att delgivning verkligen sker.

Om en berörd part inte själv har uppgivit sin adress, delges kallelsen via rekommenderad post. Om denna försändelse kommer i retur till domstolens kansli, kontrollerar kansliet om adressaten, den dag kallelsen skickades eller senast en vecka därefter, fanns registrerad på den adress som angivits i kallelsen i relevanta register. Om så är fallet skickas kallelsen omedelbart via vanlig post. I annat fall korrigerar kansliet adressen (om det är möjligt) och skickar handlingen på nytt via rekommenderat brev, såvida inte domstolen beslutar annat.

Till börjanTill början

Också i ansökningsförfaranden kan det bli fråga om att tillämpa internationella regler. Till exempel måste delgivning ske i enlighet med artikel 14.2 i EG-förordning nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur om sökanden eller berörda parter saknar känd hemvist eller bostadsadress i Nederländerna, men har en känd hemvist eller bostadsadress i ett land där ovan nämnda EG-förordning är tillämplig.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

I förfaranden som inleds med stämning ska stämningsmannen på själva stämningen ange namnen på den person till vilken kopian av stämningen har överlämnats, samt lämna uppgift om vederbörandes ställning. Därmed finns det ovedersägliga bevis för hur stämningen har delgivits och till vem.

Stämningsmannen måste underteckna stämningen och kopiorna. Om han inte gör det blir stämningen ogiltig. Ett sådant fel kan dock korrigeras genom en så kallad korrigerad stämning (herstelexploot).

Om en handling översänds till motparten via rekommenderat brev blir resultatet ofta att det saknas skriftlig bevisning. Erfarenheten visar att motparten oftast vägrar att med sin underskrift bekräfta att han mottagit handlingen i fråga.

Detsamma gäller vid ansökningsförfaranden, om parterna kallas inför domstol eller en handling översänds med rekommenderat brev.

Till börjanTill början

7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om?

I Nederländerna är det praxis att stämningen delges den person den avser. Om den personen inte är närvarande, medger lagen att stämningen delges med en hushållsmedlem eller en tredje man som stämningsmannen anträffar på platsen. Därutöver kan stämningen lämnas på platsen i ett förslutet kuvert eller skickas via post. De senare två alternativen används endast om det inte finns någon person närvarande som kan ta emot handlingen. I alla dessa fall antas stämningen ha nått den berörda personen, förutsatt att delgivningen uppfyller lagens krav.

Det finns ett antal omständigheter som kan medföra att stämningen blir ogiltig, till exempel att obligatoriska uppgifter saknas. En stämning kan också bli ogiltig om den inte undertecknas av stämningsmannen (se fråga 6). I sådana fall görs emellertid en bedömning av om förbiseendet i fråga har orsakat orimlig skada för den person som stämningen var avsedd för. Om så inte är fallet blir stämningen inte ogiltig.

Ett fel som medför att en stämning blir ogiltig kan korrigeras i en ny stämning, antingen på begäran av den person som ansökte om delgivningen eller av domstolen.

I förfaranden som inleds genom ansökan antas sökandens och andra berörda parters adressuppgifter vara riktiga. Detta innebär att om något går fel vid kallelsen är sökanden eller den berörda personen i fråga i princip personligen ansvariga.

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Det finns kostnader förknippade med delgivningen av en handling. Stämningsmannen tar ut avgifter för sina tjänster. Avgifterna består av en icke fastställd, förhandlingsbar avgift som klienten och stämningsmannen kan enas om, och en av staten fastställd avgift, som tas ut av motparten. De senare avgifterna för stämningsmannens arbete ingår som en del av rättegångskostnaderna.

Ytterligare information

Uppgifterna ovan är delvis hämtade från artiklarna 45–66, artiklarna 271–277 och artikel 291 i den nederländska civilprocesslagen. För närmare uppgifter, gå in på Overheid.nl English - Nederlands :

  • Klicka på wet- en regelgeving (lagar och andra författningar)
  • Skriv: burgerlijke rechtsvordering (under nr 3 i titeln)
  • Välj: wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering (civilprocesslagen)

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Nederländerna - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 08-02-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket