Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Litauen

Senaste uppdatering: 27-09-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Litauen

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Hur får delgivningen ske? 4.
5. Hur skall man gå tillväga när handlingen inte kan delges adressaten personligen (till exempel för att adressaten inte är anträffbar)? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om det begås ett fel och en handling delges i strid med lagen, t.ex. till en tredje part? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket. 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

En delgivning av en handling är ett formellt förfarande som skall genomföras och styrkas på det sätt som föreskrivs i lagen. Syftet med delgivningen är att en rättslig myndighet ger adressaten rätt att ta del av innehållet i handlingen.

De särskilda reglerna för delgivning är utformade för att garantera att adressaten tar emot handlingen och att den berörda personen ges möjlighet att försvara sina intressen i ärendet.

2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges?

Enligt artikel 117.1 i Litauens civilprocesslag (nedan civilprocesslagen), som antogs genom lag nr IX-743 av den 28 februari 2002 (Litauens officiella tidning nr 36-1340, 2002), skall domstolshandlingar delges formellt. Domstolshandlingar kan indelas i följande två kategorier:

  1. Handlingar som lagts fram till domstolen av parterna, t.ex. käromål, genkäromål och svar på sådana handlingar, kärandens skriftliga repliker till svar som inkommit från svaranden, svarandens skriftliga repliker till sistnämnda handlingar, separata överklaganden, överklaganden av domar, kassationsöverklaganden samt svar på sådana och andra handlingar genom vilka inlagor, käromål, svar och förklaringar framläggs under den skriftliga delen av förfarandet (artikel 110 i civilprocesslagen).
  2. Handlingar som utgår från domstolen (domar, förordnanden, avgöranden och beslut, domstolsprotokoll, stämningar samt några andra kategorier av meddelanden) – alla handlingar som utfärdas av domstolen under processens gång (se artikel 116 i civilprocesslagen).

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Det är vanligen domstolen som ansvarar för delgivningen. Om delgivningen emellertid sker genom rekommenderat brev, via en domstolssekreterare, ett bud, en part i målet, ett rättsligt ombud etc., delas ansvaret av den som sköter det praktiska överlämnandet.

Till börjanTill början

4. Hur får delgivningen ske?

Enligt civilprocesslagen får handlingar delges på följande sätt:

  • Direkt till adressaten vid domstolen, varvid adressaten undertecknar ett mottagningsbevis (artikel 127).
  • Genom rekommenderat brev, genom domstolssekreterare, bud eller i vissa fall via telekommunikation (artikel 117.1 i civilprocesslagen).
  • Om en av parterna i målet samtycker kan domstolen utfärda ett dokument till denne för överlämning till adressaten (artikel 117.2).
  • Om någon av parterna eller tredje part driver målet via ett ombud överlämnas handlingar i målet endast till ombudet (artikel 118);
  • Om båda parter företräds av en advokat skall den ena partens advokat översända handlingar i målet till den andra partens advokat (artikel 119);
  • Om det finns flera svaranden och dessa inte har utsett något gemensamt ombud får domstolen anmoda dem att utse en av de svarande eller någon annan person eller enhet som ansvarig för mottagande av handlingar i målet (artikel 120).

Om en part är en fysisk person skall handlingar i målet överlämnas till denne personligen, eller till dennes ombud om parten själv inte har behörighet enligt lag att fungera som ombud i civilmål. Om en part är en juridisk person skall handlingarna överlämnas till dess högste chef, dess förvaltningsorgan eller till en anställd vid dess kansli (artikel 123 i civilprocesslagen). I fråga om paramilitära organisationer skall handlingar överlämnas till den högste befälhavaren eller den tjänstgörande officeren vid organisationen eller den aktuella enheten (artikel 125 i civilprocesslagen), och handlingar som skall delges fängslade personer skall överlämnas till administrationen vid anstalten eller motsvarande (artikel 126 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

5. Hur skall man gå tillväga när handlingen inte kan delges adressaten personligen (till exempel för att adressaten inte är anträffbar)?

Om den som skall överlämna domstolshandlingen inte lyckas påträffa adressaten i hemmet eller på arbetsplatsen skall handlingen överlämnas till en myndig familjemedlem som bor tillsammans med adressaten, såvida inte familjemedlemmarna har ett motsatt intresse i det rättsliga ärendet. Om ingen myndig familjemedlem är anträffbar skall handlingen överlämnas till den administrativa enhet som sköter bostaden, såsom en villaägar- eller bostadsrättsförening, en lokal hyresvärd eller motsvarande, eller till ett sekretariat på arbetsplatsen (artikel 123.3 i civilprocesslagen).

Om den som skall överlämna domstolshandlingen till en juridisk person inte lyckas påträffa adressaten vid den juridiska personens huvudkontor eller på någon annan plats som uppgetts får handlingen överlämnas till vilken annan anställd som helst som befinner sig på platsen vid tillfället. Om inte heller denna möjlighet finns skall handlingen överlämnas till den administrativa chef vars namn uppgetts i ett företagsregister eller motsvarande, eller till en ledamot av den juridiska personens högsta förvaltningsorgan eller en myndig person i dessa ledamöters familjer (artikel 126.4 i civilprocesslagen).

Om ett exemplar av ett käromål eller någon annan domstolshandling som gör det nödvändigt för en part att försvara sig måste levereras och partens bostad och arbetsplats är okänd, och om parten ifråga inte har något ombud, får handlingen i fråga (till dess att partens bostadsadress eller arbetsplats blir känd eller ett ombud anlitas) överlämnas till en förvaltare, som skall utses av domstolen på begäran av någon av de berörda parterna (artikel 129 i civilprocesslagen).

Till börjanTill början

Om partens bostadsadress och arbetsplats är okända och det inte är möjligt att utse en förvaltare enligt ovan, eller om det finns fler än tio parter i målet och det inte går att delge domstolshandlingarna enligt detta förfarande därför att det finns ett flertal svarande – eller om handlingar inte kan delges en juridisk person enligt det ovan beskrivna förfarandet – kan domstolen välja att delge handlingarna genom offentliggörande i pressen (kungörelse). Denna metod är möjlig för att delge svaranden ett käromål och för att meddela stämningar och andra domstolshandlingar till andra parter i ett mål (artikel 130.1 och 130.2 i civilprocesslagen).

Om käranden kan visa att han eller hon vidtagit alla rimliga åtgärder för att fastställa svarandens bostadsadress och svarandens uppehållsort är okänd får domstolen i undantagsfall även ta hjälp av polisen och publicera en efterlysning (artikel 132 i civilprocesslagen).

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

Handlingar såsom stämningar, käromål (inklusive framställningar, överklaganden, svar på käromål) skall delges adressaten, som då skall underteckna en mottagningskvittens. Om en stämning eller ett exemplar av ett käromål delges adressaten via post, bud, domstolssekreterare eller en av parterna i målet skall adressaten intyga att dokumentet mottagits genom att underteckna det formulär som ställts samman av justitieministeriet, varvid en del skall behållas av adressaten och den del som innehåller underskriften och uppgiften om delgivningsdatum skall översändas till domstolen. Om sådana handlingar som avses ovan inte delges svaranden personligen, måste den person som tar emot den aktuella handlingen på kvittensen ange sitt fullständiga namn samt sitt förhållande till adressaten eller sin befattning. Om handlingen översänds via telekommunikationsutrustning skall delgivningen styrkas i enlighet med gällande lagar eller andra författningar. Domstolshandlingar får bara översändas på elektronisk väg om en berörd part godkänt detta.

Till börjanTill början

Om en part vägrar att ta emot en domstolshandling eller underteckna en mottagningskvittens anses detta likställt med att handlingen är delgiven, utom i de fall då handlingen delgivits av en annan part i målet. I det senare fallet skall den part som försökt delge handlingen (en stämning eller ett exemplar av käromål enligt ovan) anmäla att den andra parten vägrat att ta emot den, samt redogöra för orsaken till denna vägran. Om domstolshandlingar delges på elektronisk väg skall mottagaren anses ha vägrat att ta emot handlingen om han eller hon inte inom tre dagar har undertecknat det bifogade kvittot genom elektronisk underskrift eller i någon annan form medgivit att handlingen tagits emot.

Andra meddelanden och rättegångshandlingar skall översändas till adressaten enligt de metoder och förfaranden som anges i civilprocesslagen, och i dessa fall behöver ingen mottagningskvittens skickas till domstolen. Posttjänstemän, domstolssekreterare eller bud skall bokföra försändelsen på lämpligt sätt och därvid ange namnet på adressaten och datumet för försändelsen, samt – om det inte är adressaten personligen som tagit emot handlingen – namnet på den som mottagit handlingen och dennes befattning eller förhållande till adressaten.

7. Vad händer om det begås ett fel och en handling delges i strid med lagen, t.ex. till en tredje part?

Om en handling delges på ett sätt som strider mot bestämmelserna anses den ogiltig och har således inget rättsligt värde. Den part i målet som inte på korrekt sätt meddelats tiden och platsen för en utfrågning eller förhandling kan grunda sitt överklagande av domen på denna omständighet, och domen måste då förklaras ogiltig (artikel 329.3 i civilprocesslagen).

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket.

Enligt procedurreglerna för beräkning och betalning av kostnader för delgivning i civilmål (som antogs genom justitie- och finansministrarnas förordning nr 343/388 av den 6 december 2002) skall kostnaderna för att delge handlingar med rekommenderat brev, via en domstolssekreterare eller ett bud belasta domstolen, utom i fall där någon av parterna begär en viss delgivningsmetod, varvid kostnaderna skall belasta den parten. Om en part i målet själv utför delgivningen skall kostnaderna täckas av denna part, liksom är fallet om en part måste delges genom kungörelse i pressen. Om handlingar delges med hjälp av en advokat skall advokaten och dennes klient enas om hur kostnaden skall täckas.

Beloppen fastställs av de aktörer som tillhandahåller post- eller budtjänsten eller den publikation som offentliggör en delgivning. I de fall då en domstol tar hjälp av en domstolssekreterare för att delge handlingar fastställs kostnaden (30 litas) genom paragraf 2 14 i tabellen i tillämpningsbestämmelserna för verkställandet av domar, som antogs genom justitieministerns förordning nr 432 av den 31 december 2002).

Kostnaderna för delgivning räknas som en del de samlade kostnaderna för att ta upp ett mål i domstolen. De kostnader som burits av den part till vars förmån domen utfaller skall ersättas av den andra parten genom beslut av domstolen, även om den senare parten inte åläggs att betala några andra rättegångskostnader till staten.

Ytterligare information

  • Webbplats för Seimas lietuviu kalba, Republiken Litauens parlament, som bl.a. ger tillgång till litauisk lagstiftning.

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Litauen - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 27-09-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket