Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Lettland

Senaste uppdatering: 19-02-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Lettland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Vilket är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Alternativa delgivningssätt 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Med delgivning av handlingar avses det sätt på vilket en adressat underrättas om en skriftlig handling eller ett förfarande i enlighet med nationell rätt. Syftet är att adressaten ska kunna få kännedom om handlingen i god tid.

Delgivning av vissa skriftliga handlingar omfattas av särskilda bestämmelser. Syftet med detta är att tillförsäkra parterna en rad processuella rättigheter och lika möjligheter att utnyttja dessa rättigheter. I civilprocesslagen anges vilka rättigheter parterna omfattas av, inklusive deras rätt att få kopior av domar, beslut och andra handlingar med anknytning till ett mål.

2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges?

En fysisk eller juridisk person som har fått sina rättigheter kränkta eller ifrågasatta gör sina anspråk gällande genom att ge in en stämningsansökan till domstolen. Stämningsansökan kan ges in direkt till domstolens kansli eller skickas via post.

I civilprocesslagen föreskrivs dessutom att domstolarna ska delge handlingar med parterna i ett mål genom att:

  1. delge parterna stämningar,
  2. översända kopior av stämningar och bifogade handlingar till parterna i ett mål och, när svaranden gått i svaromål, vidarebefordra detta svaromål till käranden och berörd tredje man,
  3. ge in eller översända kopior av domstolsavgöranden till parterna i målet,
  4. meddela verkställighetsbeslut och vidarebefordra sådana beslut till kronofogden när de medel som drivs in är avsedda att täcka skulder till staten.

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Generellt delges handlingar av domstolarna. I vissa fall som anges i lag kan stämningen, med domstolens godkännande, mottas av en part i målet för vidarebefordran till en annan person som kallas att medverka i målet. I sådana fall ska den stämde bekräfta mottagandet genom att underteckna stämningen. Den undertecknade delen av handlingen ska återsändas till domstolen.

Till börjanTill början

Om den som delger stämningen inte finner adressaten på hemadressen ska handlingen överlämnas till en vuxen familjemedlem som lever i samma hushåll. Om den som delger stämningen inte finner adressaten på dennes arbetsplats ska handlingen överlämnas till en person i ledande ställning på arbetsplatsen, för vidarebefordran till adressaten. I de fall som beskrivs ovan ska den som mottar stämningen anteckna sina för- och efternamn samt sitt förhållande till adressaten eller sin ställning på arbetsplatsen i det utrymme på handlingen som är avsett för adressatens namnteckning. Därefter ska de vid första bästa tillfälle överlämna stämningen till adressaten.

Om en stämning har översänts på föreskrivet sätt anses den stämde ha underrättad om tid och plats för förhandlingen, med undantag för om adressaten inte finns på hemadressen och det inte går att få fram var han eller hon befinner sig. I så fall ska den som delger stämningen beskriva omständigheterna på det utrymme i stämningshandlingen som är avsett för adressatens namnteckning och redogöra för var adressaten befinner sig och när denne väntas, om det är möjligt att få fram sådana uppgifter (artikel 56 i civilprocesslagen).

4. Vilket är det vanligaste sättet för delgivning?

De vanligaste sätten att delge en handling är skicka den med post eller att överlämna den direkt till den person som deltar i en rättegång (när det är fråga om domstolsavgöranden, stämningar och andra rättegångshandlingar). I samband med att handlingen överlämnas undertecknar adressaten ett delgivningsformulär som bekräftelse på att handlingen har mottagits. Enligt lettisk lag är det också möjligt att delge en stämning via telegram, telefonmeddelande, fax eller bud.

Till börjanTill början

5. Alternativa delgivningssätt

Om den som delger stämningen inte finner adressaten på hemadressen ska handlingen överlämnas till en vuxen familjemedlem som lever i samma hushåll. Om den som delger stämningen inte finner adressaten på dennes arbetsplats ska handlingen överlämnas till en person i ledande ställning på arbetsplatsen, för vidarebefordran till adressaten. I de fall som beskrivs ovan ska den som mottar stämningen uppge sina för- och efternamn samt sitt förhållande till adressaten eller sin ställning på arbetsplatsen på det utrymme i stämningshandlingen som är avsett för adressatens namnteckning. Därefter ska de vid första bästa tillfälle överlämna stämningen till adressaten.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

Om en stämning delges via ett bud eller en part i målet, ska den överlämnas personligen, och den stämde ska bekräfta mottagandet genom att underteckna stämningen. Den undertecknade delen av handlingen ska återsändas till domstolen.

När en stämning delges under de omständigheter som anges i fråga 5, den som mottar stämningen uppge sina för- och efternamn samt sitt förhållande till adressaten eller sin ställning på arbetsplatsen på det utrymme i stämningshandlingen som är avsett för adressatens namnteckning. Därefter ska de vid första bästa tillfälle överlämna stämningen till adressaten.

Följande anses som bevis för delgivning/mottagande av en handling:

  1. Bevis på att handlingen har översänts per post eller på annat sätt (för fysiska och juridiska personer).
  2. Adressatens bekräftelse på att de berörda handlingarna har mottagits.
  3. Adressatens underskrift med datum på ett mottagningsbevis.
  4. Adressatens underskrift på delgivningsformuläret, på ett särskilt formulär eller i protokollet.

7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om?

Om en juridisk person inte har mottagit en handling, men det finns bevis på att handlingen har översänts till personens registrerade adress, ska handlingen anses delgiven.

Till börjanTill början

En stämning adresserad till en fysisk person anses delgiven om den överlämnats till en vuxen familjemedlem som lever i samma hushåll som adressaten. Om den fysiska personens faktiska hemadress är okänd eller om vederbörande inte kan påträffas på hemadressen, ska delgivning med denne anses ha skett när stämningen har offentliggjorts i Lettlands officiella tidning (Latvijas Vēstnesis), vilket sker minst en månad innan förhandlingen ska äga rum. Postmyndigheterna eller en behörig stämningsman kan bekräfta att en svarande inte befinner sig på sin hemadress eller att dennes hemadress är okänd.

Om en part i ett mål inte har underrättats om tid och plats för domstolsförhandlingarna, ska dessa skjutas upp.

Om en domstol i första instans inte har följt lagens bestämmelser om delgivning av tid och plats för förhandlingarna, men genomfört dessa ändå, ska det avgörande domstolen kommit fram till upphävas och nya förhandlingar hållas.

(Se fråga 5)

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

I artikel 40 i civilprocesslagen anges att kostnaderna ska betalas av käranden innan förhandlingarna inleds, utom i de fall då den berörda parten är befriad från att betala domstolsavgifter till staten. Kostnaderna motsvarar de faktiska kostnaderna för de åtgärder som vidtagits.

Om handlingar har delgivits av en behörig notarie eller stämningsman beräknas ersättningen enligt den taxa som han eller hon tillämpar för sådana uppdrag.

Det uttas ingen avgift för den första utskriften av en sammanfattning av en dom. Därefter uttas en avgift på 2 LVL för varje ytterligare utskrift som parterna begär. Om den som ansöker om verkställighet har tappat bort det relevanta domstolsavgörandet, eller om avgörandet har blivit förstört eller stulet, uttas en avgift på 5 LVL för en ny kopia. En avgift på 3 LVL uttas vid utfärdande av en handling som intygar att ett domstolsavgörande som ska läggas fram för en utländsk myndighet har vunnit laga kraft.

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Lettland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 19-02-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket