Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Italien

Senaste uppdatering: 15-01-2009
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Italien

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har rätt att informellt eller formellt delge en handling? 3.
4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Vad händer om det i undantagsfall inte är möjligt att delge adressaten själv? 5.
6. Finns det något skriftligt bevis för att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om något går fel och adressaten inte får handlingen eller om delgivningen sker i strid med lagen? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Genom en informell delgivning (communicazione) (artikel 136 i civilprocesslagen) informerar domstolens kansli parterna i målet eller andra berörda aktörer (åklagarmyndighet, sakkunniga, assistenter, vittnen) om vissa fakta som är av betydelse för målet.

Informell delgivning sker därför i informationssyfte och har ingen rättslig verkan i fråga om när tidsfrister börjar löpa, utom i de enstaka undantagsfall där detta föreskrivs i lagen (t.ex. börjar tidsfristen för att invända mot domstolens behörighet löpa när domen meddelas, även om detta inte är en formell delgivning).

Formell delgivning (notificazione) innebär däremot att en exekutiv tjänsteman (l'ufficiale giudiziario), på begäran av en av parterna, av åklagarmyndigheten eller av domstolens kansli, genom en bestyrkt kopia informerar mottagaren om en annan handling. Syftet är därmed att försäkra sig om att mottagaren har kännedom om handlingen i fråga.

De olika syftena med dessa former av delgivning innebär också att olika bestämmelser gäller för hur delgivningen skall ske (artiklarna 136-151 i civilprocesslagen).

2. Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

När informell delgivning skall användas fastställs i lagen eller av domstolen i det enskilda fallet (enligt lag skall till exempel informell delgivning användas för beslut som domstolen fattar utanför sittande rätt [artikel 176 i civilprocesslagen] och beslut om att skjuta upp förhandlingar i fall där någon av parterna uteblivit från rätten [artikel 181]).

Till börjanTill början

Användningen av formell delgivning regleras också i lag. Formell delgivning sker framför allt när man vill uppnå en viss verkan som för processen framåt. Detta kan gälla rättegångshandlingar (t.ex. en dom för vilken tidsfristen för överklagande är kort), handlingar från kansliet ("biglietto di cancelleria"), en inlaga från någon av parterna (t.ex. en stämningsansökan) eller en handling som utfärdats av åklagarmyndigheten (t.ex. ett överklagande).

3. Vem har rätt att informellt eller formellt delge en handling?

Endast domstolens kansli får utföra en informell delgivning.

Formell delgivning utförs av exekutiva tjänstemän, som var och en har sitt geografiska behörighetsområde reglerat i lag 1959/1229).

När det gäller tvistemål, administrativa mål och ärenden utanför domstol har befogenheten att formellt delge handlingar, som tidigare endast låg hos de exekutiva tjänstemännen, genom lag 1994/53 utvidgats till att omfatta även advokater.

Om en försvarsadvokat skall utföra delgivningen måste denne vara upptagen i advokatförteckningen (och vara registrerad för den specifika period det gäller), ha rättegångsfullmakt och vara auktoriserad av det advokatsamfund inom vilket han eller hon verkar.

Försvarsadvokaten kan delge handlingen genom direkt överlämnande om handlingens äkthet först fastslagits av det lokala advokatsamfundet, förutsatt att mottagaren är en annan advokat som är medlem av samma advokatsamfund.

Såvida inte domstolen kräver ett personligt överlämnande kan handlingen också delges via post (vilket är det vanligaste sättet). Detta skall i så fall ske enligt bestämmelserna i lag 1982/890.

Till börjanTill början

4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning?

Informell delgivning sker genom ett meddelande från domstolens kansli. Meddelandet består av två delar, varav en överlämnas till mottagaren och en behålls av kansliet.

Handlingen kan enligt lag överlämnas till mottagaren på två sätt: antingen personligen (och mottagaren skall då skriva under ett mottagningskvitto), eller genom den exekutive tjänstemannen. I det senare fallet kan handlingen antingen lämnas över personligen eller skickas med post.

Några av bestämmelserna i civilprocesslagen (artiklarna 133, 134 och 176) har ändrats genom den nyligen antagna lag 2005/80, vilken innebar en ratificering det tidigare lagdekretet 2005/35 av den 14 mars. Ändringarna innebär att kansliet nu har befogenhet att informellt delge anmälningar, domar, beslut av domstolen utanför formella rättegångsförhandlingar och beslut av undersökningsdomare även via telefax eller e-post, förutsatt att man följer alla bestämmelser i lagen om undertecknande, översändande och mottagande av elektroniska eller fjärröversända handlingar (presidentdekret 2000/445 med påföljande ändringar). När en försvarsadvokat kommer med en första inlaga i ett mål måste han eller hon därför ange på vilken e-postadress eller vilket faxnummer informell delgivning av handlingar skall ske.

Generellt sett regleras användningen av datoriserade hjälpmedel för informell (och formell) delgivning av handlingar i tvistemål genom presidentdekret 2001/123.

Formell delgivning sker på begäran av en part eller när åklagarmyndigheten eller domstolens kansli begär det; om en part företräds av en försvarsadvokat är det dennes uppgift att lägga fram en sådan begäran.

Till börjanTill början

Den formella delgivningen sker alltid genom en bestyrkt kopia, som i princip kan överlämnas på två olika sätt: 1) personligt överlämnande, 2) eller postförsändelse (såvida inte den rättsliga myndigheten eller den som begärt delgivningen kräver ett personligt överlämnande). Det är också möjligt för domstolen att från fall till fall besluta om särskilda former för översändande (t.ex. via telegram). Offentlig kungörelse kan också begäras, i de fall de normala formerna av delgivning är mycket svåra att genomföra på grund av antalet mottagare.

Formell delgivning genom personligt överlämnande sker genom att en bestyrkt kopia överlämnas till mottagaren, och den exekutive tjänstemannen undertecknar både originalet och den bestyrkta kopian. Mellan vilka klockslag på dagen handlingen får överlämnas regleras i artikel 147 i civilprocesslagen.

Formell delgivning via post sker genom en rekommenderad försändelse med mottagningskvitto, i enlighet med lag 1982/890.

Genom presidentdekret 2001/123 har det också blivit möjligt att sända över handlingar i samband med en formell delgivning på elektronisk väg (t.ex. begäran om delgivning, delgivningen i sig, översändandet av den undertecknade handlingen från den exekutive tjänstemannen, med elektronisk underskrift av mottagningskvittot). Den exekutive tjänstemannen kan dock givetvis välja att utföra delgivningen på vanligt sätt om han bedömer att det finns svårigheter med en elektronisk överföring.

Advokater som är ombud för en och samma part kan också sända över rättegångshandlingar inbördes på elektronisk väg, så länge som var och en av dem har rättegångsfullmakt och uppfyller de övriga kraven i förordning 1993/183.

Till börjanTill början

Mål som berör företag. I processer som omfattar företag, finansiella mellanhänder, banker och kreditinstitut kan alla handlingar - förutom på de konventionella sätt som anges i artikel 136 (och följande) i civilprocesslagen - delges såväl formellt som informellt genom

  1. översändande via fax,
  2. översändande på elektronisk väg, eller
  3. direkt överlämnande mellan rättsliga ombud, varvid originalen skall undertecknas av den mottagande advokaten eller av en medarbetare vid dennes kontor

Reglerna för underskrift och översändande av handlingar via fax eller på elektronisk väg fastställs i lagdekret 2004/5.

5. Vad händer om det i undantagsfall inte är möjligt att delge adressaten själv?

A) Formell delgivning genom personligt överlämnande
  1. Den exekutive tjänstemannen skall i första hand sträva efter att delge en handling genom att överlämna den personligen. För detta ändamål skall han eller hon först och främst söka upp mottagaren i hemmet, eller - om detta inte är möjligt - var som helst där mottagaren annars kan befinna sig, dock inom gränserna för den exekutive tjänstemannens geografiska behörighet. Om mottagaren vägrar att ta emot handlingen räknas detta ändå som personlig delgivning (artikel 138 i civilprocesslagen).
  2. Om personligt överlämnande inte är möjligt, får delgivningen ske på följande sätt: a) I den kommun där mottagaren är bosatt - först och främst i den fastighet där mottagaren bor eller har sitt privata kontor, personligen till en familjemedlem eller en anställd vid kontoret (dock ej till en person under 14 år eller som saknar rättslig handlingsförmåga. b) Om inget av ovanstående är möjligt får handlingen överlämnas till portvakt eller i reception i den byggnad där mottagarens bostad, kontor eller företag finns. c) Om inte heller detta är möjligt får handlingen överlämnas till en granne, men detta förutsätter att grannen accepterar att ta emot den. Antingen det gäller en portvakt, receptionist eller granne skall denne skriva på ett mottagningskvitto, och den exekutive tjänstemannen skall sedan via ett rekommenderat brev upplysa den slutlige mottagaren (adressaten) om att formell delgivning skett (artikel 139 i civilprocesslagen).
  3. Om mottagaren (även tillfälligt) inte går att nå, och om ovan nämnda personer inte har rättslig befogenhet att ta emot handlingen eller vägrar att ta emot den, måste den formella delgivningen ske på följande sätt: a) en kopia av handlingen deponeras i kommunhus eller motsvarande, b) ett meddelande om delgivningen sätts upp på ytterdörren till mottagarens hem eller arbetsplats, c) ett meddelande om att delgivning skett genom deponering i kommunhuset skickas till mottagaren som ett rekommenderat brev med mottagningskvitto (artikel 140 i civilprocesslagen).
  4. Om mottagarens uppehållsort, normala bostadsadress eller officiella bostadsadress är okända sker den formella delgivningen genom att en kopia av handlingen deponeras i kommunhuset där mottagaren hade sin sista kända bostadsort eller, om ingen sådan finns, i kommunhuset på födelseorten. Om inte heller födelseorten kan fastställas skickas kopian i fråga till åklagarmyndigheten (artikel 143 i civilprocesslagen).
B) Formell delgivning per post.
  1. Om den formella delgivningen sker per post skall den exekutive tjänstemannen ange detta, samt uppge från vilket postkontor den skickats. Posttjänstemannen vid mottagarens kontor skall personligen överlämna kuvertet med handlingen till mottagaren. Vägran att ta emot handlingen likställs även i detta fall med delgivning.
  2. Om mottagaren tillfälligt inte går att nå skall försändelsen överlämnas till någon av de personer som anges i artikel 7 i lag 1982/890.
  3. Om inte heller dessa personer går att nå, inte uppfyller kraven för att ta emot handlingen eller vägrar ta emot den skall handlingen deponeras vid postkontoret, och dess personal skall sätta upp ett meddelande på ytterdörren eller lägga det i brevlådan på adressen i fråga. Mottagaren upplyses också om den första försändelsen genom ett rekommenderat brev med mottagningsbevis.

Genom dom nr 346/1998 ogiltigförklarade Italiens författningsdomstol (Corte costituzionale) den bestämmelse i artikel 8 i lag 1982/90 enligt vilken handlingen skulle skickas tillbaka till avsändaren när det gått tio dagar efter det att den deponerats, och att detta i sig skulle likställas med delgivning.

Till börjanTill början

Från och med att det rättsliga ombudet för en part deltagit i rättegångsförhandlingen skall denne delges alla handlingar som hör till målet (såväl vad gäller formell som informell delgivning; även domen skall formellt delges advokaten, så att tidsfristerna för överklagande kan börja löpa (artiklarna 170 och 285 i civilprocesslagen).

Särskilda former för delgivning
  • Formell delgivning utomlands sker i enlighet med internationella konventioner, eller - om ingen sådan konvention finns eller kan tillämpas - enligt bestämmelserna i artikel 142 i civilprocesslagen (översändande av handlingen till mottagaren per post, med kopia till åklagarmyndigheten som svarar för att ett exemplar av handlingen sänds till utrikesministeriet för vidarebefordran till mottagaren). Informell och formell delgivning av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur i EU-länder (utom Danmark) regleras genom rådets förordning (EG) nr 1348/2000.
  • Om en viss delgivningsadress har valts får delgivningen ske till den som är bosatt på adressen såvida inte denne har avlidit, flyttat från adressen eller inte längre uppehåller det ämbete eller den funktion som beslutet grundats på. Det är obligatoriskt att använda den på förhand utvalda delgivningsadressen om denna är uttryckligen angiven i ett kontrakt och parterna har enats om detta (artikel 141 i civilprocesslagen).
  • För delgivning av militär personal i tjänst gäller särskilda regler (artikel 146 i civilprocesslagen).
  • Vid delgivning till juridiska personer (t.ex. företag) eller till kooperativ eller sammanslutningar som inte har juridisk personlighet skall handlingen överlämnas till företrädaren för den juridiska personen eller sammanslutningen (eller till någon av de personer som avses i artikel 145 i civilprocesslagen) vid dess huvudkontor. Om ingen av dessa möjligheter finns skall handlingen delges den fysiska person som på handlingen anges som rättsligt ombud. Delgivningen skall ske i de former som anges i artikel 138 f. i civilprocesslagen.
  • Delgivning av statliga myndigheter eller organ sker till riksåklagarämbetets kontor (Avvocatura dello Stato) i det distrikt där den handläggande domstolen har sitt säte (artikel 11 i den konsoliderade akt 1933/1611). Om staten företräds av en advokat från den privata sektorn eller av en av sina egna tjänstemän (som t.ex. är fallet i vissa mål som tas upp inför fredsdomare [giudice di pace]) sker den formella delgivningen på konventionellt sätt.

6. Finns det något skriftligt bevis för att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

När formell delgivning sker genom direkt överlämnande skall den exekutive tjänstemannen dokumentera de olika stegen i förfarandet genom att underteckna originalet och kopian av handlingen, samt ange vem som tog emot handlingen och dennes befattning, tidpunkt, i förekommande fall vägran att ta emot kopian eller att skriva under originalet, vilka efterforskningar som gjorts, varför delgivningen eventuellt misslyckats samt vilka upplysningar som kunnat samlas in om mottagarens uppehållsort.

Till börjanTill början

En formell delgivning per post dokumenteras (förutom genom den exekutive tjänstemannens rapport) genom ett undertecknat kvitto från den posttjänsteman som genomfört delgivningen.

Den exekutive tjänstemannens rapport (såvida den inte bevisas vara förfalskad) tjänar som bevis för de undersökningar som tjänstemannen vidtagit, de händelser han eller hon erfarit i ärendet och de yttranden som gjorts. Dess bevisvärde beror dock också på om det finns belägg för andra omständigheter som den exekutive tjänstemannen inte varit medveten om (t.ex. omständigheter som gäller den familjemedlem eller anställde i hemmet som tagit emot handlingen).

När det gäller formell delgivning på elektronisk väg återsänder den exekutive tjänstemannen handlingen med samma teknik, och förser den med sin elektroniska underskrift.

Bevis för att informell delgivning ägt rum utgörs av ett kvitto med mottagarens eller den exekutive tjänstemannens namnteckning. Om delgivningen skett per post krävs även mottagningskvittot för den rekommenderade försändelsen.

Om den informella delgivningen sker med e-post eller via någon annan elektronisk tillämpning utgörs beviset av ett mottagningsmeddelande med elektronisk underskrift.

7. Vad händer om något går fel och adressaten inte får handlingen eller om delgivningen sker i strid med lagen?

En delgivning anses ha uppnått sin verkan genom att handlingen överlämnas på korrekt sätt (principen att mottagaren i lagens mening anses ha kännedom om innehållet). Det är därför irrelevant om mottagaren faktiskt har tagit del av innehållet, eller om han eller hon redan var bekant med innehållet på annat sätt.

Till börjanTill början

Delgivning som inte har ägt rum i lagens mening kontra ogiltig delgivning

En formell delgivning anses inte ha ägt rum om handlingen inte kunnat överlämnas till mottagaren, eller om den överlämnats på en plats eller till en person som inte har någon koppling till mottagaren.

En formell delgivning är ogiltig om man inte följt reglerna angående vilka personer handlingen får överlämnas till, eller om det finns välgrundade tvivel angående denna person, tidpunkten för delgivningen eller den exekutive tjänstemannens befogenheter.

Det finns en viktig skillnad mellan en delgivning som inte har ägt rum i lagens mening och en som är ogiltig, eftersom den senare kan ges giltighet i ett senare skede.

En ogiltig delgivning kan förklaras giltig med retroaktiv verkan om ett senare försök att korrekt delge mottagaren lyckas, eller om den önskade verkan ändå uppnås. Om t.ex. mottagaren infinner sig i rätten för att tala för sin sak förklaras den tidigare ogiltiga delgivningen automatiskt giltig.

Även informell delgivning kan anses icke ha ägt rum i lagens mening eller vara ogiltig. Enligt rättspraxis är en delgivning av en rättslig handling inte giltig om den som tagit emot ett meddelande från domstolskansliet på någon av parternas vägnar inte har tilldelats befogenhet för detta av partens rättsliga ombud.

Om kansliet anlitar en exekutiv tjänsteman för att delge ett meddelande, blir den informella delgivningen ogiltig om den motsvarande formella delgivningen konstaterats vara ogiltig. Giltig informell delgivning kan dock ske på flera likvärdiga sätt, förutsatt att det är domstolens kansli som utfärdat handlingen och att det är uppenbart att den överlämnats till mottagaren på ett givet datum.

Till börjanTill början

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Den part som begär en formell delgivning måste i förskott betala en fast avgift samt en transportavgift (alternativt en avgift för portokostnader vid delgivning via post) till den exekutive tjänstemannen (se konsoliderad akt 2002/115 om kostnader för rättsliga förfaranden).

Avgiftsnivåerna är fastställda i lag, men varierar beroende på hur många mottagare det rör sig om (från 2,58 euro för två mottagare upp till 12,39 euro för ytterligare sex mottagare).

Den rörliga avgiften för att transportera handlingen är också reglerad i lag, och ökar med avståndet till den plats där delgivningen skall ske. Avgiften är dock inte särskilt hög – den uppgår till 3,06 euro om avståndet överstiger 18 km, därefter 0,65 euro/6 km (eller ytterligare sträcka på minst 3 km). Såväl grundavgiften som transportavgiften ökas med 50 % om det rör sig om ett brådskande fall, dvs. där handlingen skall delges samma dag eller senast påföljande dag.

Om det är myndigheter som begär en formell delgivning (dvs. åklagarmyndigheten eller domstolens kansli) skall den part som inlett det rättsliga förfarandet i förskott täcka den fasta avgiften, transportavgiften och eventuella portokostnader enligt de på förhand fastställda belopp som återfinns i tabellen i bilaga 1 till konsoliderad akt 2002/115 (generellt 2,46 euro, utom i några undantagsfall där avgiften är några euro högre).

Vid informell delgivning som utförs av domstolskansliet genom direkt överlämnande av ett meddelande till mottagaren eller dennes advokat krävs inga avgifter.

Om en part har rätt till rättshjälp på statens bekostnad skall den fasta avgiften och transportavgiften betalas i förväg ur statskassan eller sättas upp som den exekutive tjänstemannens fordran på staten.

I tvister som gäller arbetsrätt, bidrag eller socialförsäkringar gäller ett undantag från alla former av avgifter till den exekutive tjänstemannen (artikel 10 i lag 1973/533 och artiklarna 30 och 32 i konsoliderad akt 2002/115). Det finns ett liknande undantag för mål som gäller adoption av minderåriga barn (lag 1983/184).

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Italien - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 15-01-2009

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket