Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Ungern

Senaste uppdatering: 27-02-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Ungern

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Hur sker delgivning av handlingar i praktiken? Varför antas särskilda bestämmelser om delgivning av handlingar? 1.
2. Vilka handlingar måste delges formellt? 2.
3. Vem ansvarar för delgivning? 3.
4. Hur sker delgivning av handlingar i praktiken? 4.
5. Vad händer om adressaten inte själv är närvarande vid delgivningen (t.ex. för att han eller hon inte är hemma)? 5.
6. Finns det något skriftligt bevis på att handlingarna delgivits? 6.
7. Vad händer om delgivningen inte kunnat ske, och adressaten inte fått handlingen, eller om delgivning skett på ett regelvidrigt sätt (t.ex. därför att handlingen överlämnats till en utomstående)? Kan man rätta delgivningen (dvs. rätta felet) eller måste delgivningsproceduren börja om? 7.
8. Kostar delgivningen något, och hur mycket i så fall? 8.

 

1. Hur sker delgivning av handlingar i praktiken? Varför antas särskilda bestämmelser om delgivning av handlingar?

Enligt 1952 års cilvilprocesslag III ska domstolshandlingar - om inte annat sägs på annat håll - delges per post. Delgivning av offentliga handlingar regleras i särskild lag.

Om adressaten vägrar ta emot domstolshandlingar som delgivits per post ska delgivningsdagen räknas som ett försök. Om delgivningen misslyckas därför att adressaten inte tagit emot försändelsen (och denna återsänts till domstolen med påskrift ”adressat okänd”) ska ett andra försök att delge handlingen per post inledas och - fram till dess annat sägs - fortgå under fem arbetsdagar räknat från den första delgivningsdagen.

Domstolen fastställer ingen delgivningspresumtion om delgivning skett till någon annan än adressaten och denne var motpart i ärendet.

Vid delgivning av stämningsansökan (betalningskrav) och handlingar som fastställer fullgörelsefrister får domstolen presumera att delgivning skett till parten inom åtta dagar från datum på mottagningsbeviset, utom om parten vägrat ta emot den offentliga handlingen. Till den rekommenderade försändelsen med mottagningsbevis ska fogas den offentliga handling som domstolens delgivningspresumtion avser. I den stämningsansökan (betalningskrav) som sänts rekommenderat upplyser domstolen parten om stämningen.

Adressaten kan även hämta handlingen vid domstolens kansli mot uppvisande av legitimation.

Handlingar som ska delges i utlandet - om ungerska staten inte slutit avtal om något annat - ska gå via justitieministeriet. För att utföra delgivning i utlandet med befriande verkan måste man avgöra om den ska ske enligt inhemsk lag eller enligt gällande rätt på den ort där delgivning ska ske.

Till börjanTill början

Om partens hemvist är okänd eller ligger i ett land som inte deltar i samarbetet för inbördes rättshjälp vid delgivning, om delgivningen stött på oövervinneliga hinder, eller redan tidigare misslyckats, får delgivning ske genom kungörelse. Också kallelse på okända borgenärer får ske genom kungörelse.

I övrigt får domstolen fullgöra delgivning via kungörelse endast på parternas begäran och med utgångspunkt i sådana skäl vars sanningsenlighet är trolig.

Handlingar som delges genom kungörelse ska affischeras i femton dagar på domstolens därför avsedda anslagstavla samt hos borgmästaren på partens eller dödsbodelägarnas senast kända hemvist.

Om parten bor i en stat som inte deltar i samarbetet om inbördes rättshjälp vid delgivning men där postväsendet fungerar får kungörelsen - i rekommenderad försändelse - ställas till partens hemadress.

Om stämningsansökan delges svaranden genom kungörelse är det domstolsbiträdet som beslutar om och utför delgivningen.

Kostnader för delgivning via kungörelse ska täckas av den som begärt sådan delgivning.

När delgivning sker via kungörelse ska handlingen - som för övrigt inte tar upp domstolens dom - anslås på domstolens därför avsedda anslagstavla i femton dagar räknat från den dag handlingen anslogs.

2. Vilka handlingar måste delges formellt?

I civilprocesslagen fastställs vilka handlingar som måste delges, nämligen följande:

Följande handlingar måste överlämnas genom delgivning:

  1. Dom mot parterna
  2. Beslut från domstolsförhandling till vilken en av parterna inte vederbörligen kallats
  3. Dom som meddelats vid sådan förhandling vid vilken ny frist fastställdes eller som kan överklagas separat av part som uteblivit från förhandling
  4. Dom på skriftlig grund utan förhandling mot berörd part
  5. Alla beslut som fattas under förfarandets gång och som avser den part för vilkens räkning åklagaren eller någon annan instans med särskild behörighet inlett ett förfarande

Parterna ska delges inte bara domslutet utan även domskälen, om inte domen enligt lag inte behöver motiveras.

Till börjanTill början

Sådana domar som inte hör till de ovannämnda kategorierna anses delgivna när de meddelats.

Man måste även tillämpa bestämmelserna när domen inte bara berör parterna, utan även måste komma till tredje mans kännedom.

Om parterna i målet har utsett ombud ska domstolen se till att delgivning sker till dessa och inte till parterna själva. Dessa bestämmelser är inte tillämpliga på kallelser där domstolen uppmanar parterna eller deras rättsliga ombud att inställa sig personligen.

3. Vem ansvarar för delgivning?

Enligt tillämpliga bestämmelser i lag är det domstolen eller posttjänstemannen som ansvarar för att offentliga handlingar delges i regelrätt ordning.

4. Hur sker delgivning av handlingar i praktiken?

Delgivning verkställs på följande sätt:

Posttjänstemannen försöker personligen leverera den offentliga handling som ska delges med mottagningsbekräftelse. Om det första delgivningsförsöket misslyckas, t.ex. därför att posttjänstemannen inte lyckats överlämna skrivelsen till adressaten eller någon annan person i adressatens närhet som enligt bestämmelserna får ta emot sådana försändelser, såsom make eller maka eller annan nära anhörig, ska detta noteras på baksidan av mottagningsbekräftelsen. Inom fem arbetsdagar från det misslyckade delgivningen ska ett nytt delgivningsförsök göras. Innan det andra delgivningsförsöket kan handlingen hämtas av berörda personer på postkontoret, mot uppvisande av legitimation. Om det andra delgivningsförsöket misslyckas ska posttjänstemannen se till att meddela adressaten att handlingarna inom fem arbetsdagar efter försöket kan hämtas på postkontoret. När femdagarsfristen löpt ut förser posttjänstemannen handlingarna med påskriften ”adressat okänd” och återsänder dem till avsändaren. Om adressaten vid det första delgivningsförsöket vägrar att ta emot försändelsen, dvs. om posttjänstemannen hittar adressaten på utsatt adress men denne vägrar kvittera mottagandet ska dagen för delgivningsförsöket räknas in i fristen. Posttjänstemannen ska i sådana fall förse handlingarna med påskriften ”mottagande vägrat” och omedelbart återsända dem till avsändaren, som därmed kan vidta de åtgärder som anges i lagbestämmelserna om delgivning.

Till börjanTill början

De delar av artiklarna 29-30 som rör tillhandahållande av posttjänster i lagdekret 79/2004. (IV. 19.) är tillämpliga.

I artikel 30.5 sägs att domstolar och andra myndigheter också själva får ombesörja delgivning - enligt tjänsteföreskrifter om arbetsvillkor för ämbetsmän, statstjänstemän och domstolstjänstemän - om ärendet är brådskande eller detta är befogat av andra skäl. När delgivning sker via delgivningsman ska mottagaren bekräfta mottagandet med bevittnad underskrift. Om mottagandet bekräftas på en förtryckt mottagningsbekräftelse ska det framgå att försändelsen accepterats. Om delgivning misslyckats efter andra försöket ska ytterligare en delgivningsman göra ett försök, eller så ska ett försök göras via post.

I 1994 års lag LIII. om verkställighet av dom finns bestämmelser om rättsliga instanser som delger verkställbara handlingar. Vid delgivning av verkställbara handlingar eftersöks adressaten och personlig delgivning sker för att säkerställa att handlingarna faktiskt kommer adressaten tillhanda och att delgivning har skett inom utsatt tid.

När en domstolsförhandling avslutas ger lagen möjlighet att inom i domen utsatt tid använda delgivning trots att delgivningspresumtion föreligger (t.ex. därför att delgivning redan skett via post) om den som ansöker om delgivning är beredd att själv stå kostnaderna för detta. I lagen fastställs att delgivningsprotokoll ska upprättas, vem som ska meddelas om delgivningens resultat, och vilka medel som får användas för att eftersöka adressaten - ett förfarande som ofta benämns verkställighet genom delgivning. Sådan delgivning verkställs av de enskilda domstolarnas förrättningsmän, eller så suppleras de av andra tjänstemän som domstolen givit fullmakt att utföra sådan delgivning.

Till börjanTill början

5. Vad händer om adressaten inte själv är närvarande vid delgivningen (t.ex. för att han eller hon inte är hemma)?

Såsom redan nämnts tillåter bestämmelserna om posttjänster att även personer som sammanbor med adressaten tar emot offentliga försändelser i dennes ställe. Om ingen giltig mottagare är närvarande återsänder posttjänstemannen försändelsen till domstolen med påskriften ”adressaten okänd”.

6. Finns det något skriftligt bevis på att handlingarna delgivits?

Posttjänstemannen tillställer avsändaren ett mottagningsbevis vilket visar domstolen att delgivning ägt rum.

7. Vad händer om delgivningen inte kunnat ske, och adressaten inte fått handlingen, eller om delgivning skett på ett regelvidrigt sätt (t.ex. därför att handlingen överlämnats till en utomstående)? Kan man rätta delgivningen (dvs. rätta felet) eller måste delgivningsproceduren börja om?

Om delgivningen inte var regelrätt, t.ex. därför att handlingen överlämnades till en obehörig person eller annan adressat, och adressaten därför utan egen förskyllan inte mottagit handlingen, får domstolen avgöra om det kan sägas föreligga en rättslig delgivningspresumtion enligt civilprocesslagen.

Efter ett beslut om delgivningspresumtion - enligt de ovannämnda skälen i lag - får adressaten inom femton dagar från beslutsdagen inge en ansökan till den domstol som prövar den sak delgivningen gäller. Ansökningar som görs sex månader efter prövningen av delgivningspresumtion avvisas. Sedan fristen löpt ut får inga övriga bevis inges.

Till börjanTill början

Om delgivningspresumtionen avser en skrivelse som inleder ett rättsligt förfarande får parten inge ansökan under förfarandets gång, och senast femton dagar från det att han eller hon fått kännedom om delgivningspresumtionen.

Ansökan om upphävande av delgivningspresumtion får inges med åberopande av att sökanden utan egen förskyllan inte mottagit den offentliga handlingen, därför:

  1. att handlingen delgavs i strid med bestämmelserna, eller av andra skäl inte var regelmässig, eller
  2. att handlingen inte kunnat delges av andra skäl än de som anges i punkt a (t.ex. därför att mottagaren utan egen förskyllan inte fått kännedom om den).

De skäl för att inge ansökan mot beslutet om delgivningspresumtion som anges i punkt b ovan avser endast fysiska personer (parten eller enskilda sakägare).

Beslut om att avvisa ansökan får överklagas. Beslut om prövning av ansökan, förfarandet och beslut om uppskov av sakrättslig verkställighet kan inte överklagas, däremot kan invändning göras mot besluten till den instans som prövar ärendet i sak.

Om ansökan mot beslutet om delgivningspresumtion grundas på skälen i punkt a och bifalles av domstolen blir den rättsliga verkan av delgivningspresumtionen ogiltig. Därmed måste såväl delgivningen samt eventuella redan vidtagna åtgärder prövas på nytt, med utgångspunkt i sökandens begäran eller andra behov. Om domstolen bifaller ansökan får även medsökande göra gällande att de rättsliga följderna av delgivningen inte är tillämpliga.

Om ansökan mot beslutet om delgivningspresumtion grundas på skälen i punkt b och bifalles av domstolen, måste delgivningsproceduren göras om. Inlämnande av ansökan och prövningen av den ska - om inte annat sägs i lag - i första hand ske på grundval av bevis om försummelse av bestämmelserna.

Det finns rättsmedel som kan användas även när beslutet om delgivningspresumtion är verkställigt.

Om beslutet om delgivningspresumtion vunnit laga kraft kan adressaten inge en ny ansökan - enligt ovan angivna skäl - inom femton dagar från det att han eller hon fått kännedom om beslutet till domstol i första instans. Om verkställighet redan har ägt rum, får invändning endast göras enligt detta stycke.

Invändningar mot beslut om delgivningspresumtion ska prövas inom trettio dagar. Prövningen ska ske enligt allmänna rättsregler.

8. Kostar delgivningen något, och hur mycket i så fall?

Domstolens processkostnader omfattar alla kostnader för förfarandet, däribland delgivningskostnader. Enligt lagen om delgivning av verkställbara handlingar ska däremot den som begärt delgivning av sådana handlingar själv ersätta omkostnaderna för detta.

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Ungern - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 27-02-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket