Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Grekland

Senaste uppdatering: 18-07-2006
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Grekland

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka handlingar måste formellt delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Vilket är det normala förfarandet för delgivning av en handling? 4.
5. Alternativa delgivningssätt? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har delgivits? 6.
7. Vad händer om den som ska delges av något skäl inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? (t.ex. delgivning till tredje part)? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven och i så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

”Delgivning” handlar om att förmedla en handling till den person som den avser, i syfte att informera om dess innehåll. Detta regleras av vissa bestämmelser i processrätten som anger aktuella delgivningsorgan, möjligheterna att ta del av handlingen samt styrkandet av fullgjord delgivning.

2. Vilka handlingar måste formellt delges?

Handlingar som formellt måste delges är följande: rättsliga dokument avseende väckande av talan, överklagande av tredskodom, överklagande, överklagande till högsta domstolen, förnyad prövning, invändning av tredje part, invändningar mot rättsliga och utomrättsliga åtgärder, tredje parts huvud- eller biintervention, meddelande om rättegång eller intervention av tredje part, ansökan om säkerhetsåtgärder, ansökan om rättshjälp vid frivillig rättsvård, kallelse till överläggning samt alla domstolsavgöranden (slutgiltiga och inte slutgiltiga).

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Delgivningen sker på parts skriftliga begäran som återges nedan på handlingen som delges, antingen av denne eller dennes befullmäktigade ombud, eller på begäran av behörig domare eller kollegial domstols ordförande (civilprocesslagen art. 123). Delgivningen ombesörjs av domstolens delgivningsman i det domkrets där mottagaren är bosatt eller vistas i samband med delgivningen (civilprocesslagen art. 122.1). Delgivningar som domstol ansvarar för kan utföras av delgivningsman i domkretsen eller polisorgan, landsortspolis, skogsförvaltning eller kommunsekreterare (civilprocesslagen art. 122.2–3). Justitieministeriet kan genom dekret även stadga om delgivning via post, telegram eller telefon av alla eller vissa av ovannämnda handlingar och parallellt fastställa hur delgivningen skall ombesörjas och styrkas (civilprocesslagen art. 122.3)

Till börjanTill början

Vid skyddsåtgärder meddelas tid och plats för överläggningen genom skriftlig delgivning utfärdad av domstolens kansli, med angivande av plats, datum och tidpunkt för överläggningen. Domstolens kansli kan också kalla via telegram eller telefon. Domaren kan samtidigt med delgivningen av kallelsen även besluta om delgivning av en kopia av ansökan (civilprocesslagen art. 686.4).

4. Vilket är det normala förfarandet för delgivning av en handling?

Delgivningen innebär att handlingen personligen överlämnas till avsedd mottagare (civilprocesslagen art. 127.1), var denne än befinner sig (civilprocesslagen art. 124). Om personen där delgivningen skall ske har bostad eller arbetsplats, där denne arbetar ensam eller med andra, får delgivningen inte ske på annan plats utan dennes godkännande (civilprocesslagen art. 124.2).

5. Alternativa delgivningssätt?

Om adressaten inte befinner sig i sin bostad, skall handlingen överlämnas till anförvant eller personal i dennes hushåll. Om även sådana personer är frånvarande eller inte finns, skall överlämnandet ske till annan person i hushållet som är tillräknelig och inte är motpart i rättegången (civilprocesslagen art. 128.1).

Om ingen person enligt punkt 1 befinner sig i bostaden gäller följande:

  1. Handlingen skall i vittnes närvaro fästas på bostadens dörr.
  2. Senast påföljande arbetsdag skall en avgiftsfri kopia av handlingen göras och lämnas till den lokala polischefen eller till polismästaren på närmaste polisstation. I dessas frånvaro skall handlingen lämnas till tjänstgörande polisofficer eller polisunderofficer eller till vakthavande på poliskontor. Saknas polismyndighet i kommunen där bostaden är belägen, skall handlingen lämnas till kommunstyrelsens ordförande och i dennes frånvaro till kommunsekreteraren. I samtliga fall skall överlämnandet kvitteras nedan på delgivningsrapporten som behandlas nedan under punkt 6.
  3. Senast påföljande arbetsdag skall den som utfört delgivningen till delgivningens adressat skicka ett skriftligt meddelande med post. Detta skall innehålla uppgift om typen av handling som delgivits, bostadens adress där denna fästs på dörren och datum för detta, till vilken myndighet som kopian skickats och datum för detta. Att meddelandet skickats med post skall styrkas med avgiftsfri kvittens, som delgivningsmannen skall skriva och underteckna nedan på delgivningsrapporten (se punkt 6 nedan). Kvittensen skall innehålla uppgift om postkontoret och mottagande posttjänsteman som också skall kontrasignera (civilprocesslagen art. 128.4).

Om delgivningens adressat inte befinner sig på sin arbetsplats, skall handlingen lämnas till arbetsplatsens chef eller till en kollega, under förutsättning att dessa är tillräkneliga och i förhållande till delgivningens adressat inte är motparter i rättegången (civilprocesslagen art. 129.1).

Till börjanTill början

Om inga personer enligt punkt 1 befinner sig på arbetsplatsen, skall artikel 128.4 tillämpas (civilprocesslagen art. 129.2).

Om delgivningens adressat eller de personer som anges i artiklarna 128–129 vägrar att ta emot handlingen eller underteckna delgivningsrapporten eller inte kan underteckna denna, skall delgivningsmannen i vittnes närvaro fästa handlingen på ytterdörren till bostaden eller arbetsplatsen (civilprocesslagen art. 130.1).

Om delgivningens adressat saknar bostad eller arbetsplats och antingen vägrar att ta emot handlingen eller inte kan göra detta eller vägrar att underteckna delgivningsrapporten, skall rapporten lämnas till någon person som nämns i artikel 128.4 b. Detta förutsätter att adressatens vägran eller oförmåga bekräftas av vittne som delgivningsmannen anlitat för detta syfte (civilprocesslagen art. 130.2).

Om delgivningens adressat vårdas på sjukhus eller sitter i fängelse och kontakt med denne är omöjlig enligt sjukhus- eller fängelseledningen, kan sjukhus- eller fängelsechefen delges handlingen och åläggas att lämna den till adressaten. Samtidigt skall det i delgivningsrapporten intygas att kontakt är omöjlig (civilprocesslagen art. 131)

Om delgivningens adressat tjänstgör på handelsfartyg som ligger i grekisk hamn och denne är frånvarande, vägrar att ta emot handlingen eller vägrar eller inte kan underteckna delgivningsrapporten, skall delgivningen ske till fartygets kapten eller dennes ställföreträdare. Om dessa är frånvarande eller vägrar att ta emot handlingen, skall delgivning ske till hamnchefen, som är förpliktigad att meddela delgivningens adressat (civilprocesslagen art. 132.1).

Till börjanTill början

Om delgivningens adressat tjänstgör på handelsfartyg som inte ligger i grekisk hamn, skall delgivningen enligt artikel 128 ske till dennes bostad. Har denne ingen bostad, skall delgivningen ske enligt bestämmelserna om personer med okänd adress. Oaktat detta skall delgivning om så är tillämpligt även ske till fartygsägarens kontor i Grekland, annars till fartygets agent i grekisk hamn (civilprocesslagen art. 132.2).

För personer av följande kategorier som är i aktiv tjänst, skall delgivningen ske enligt artikel 128.3–4 om den inte kan ske till adressaterna eller släktingar och personal i dessas hushåll. Här gäller följande:

  1. För personer som tjänstgör i armén sker delgivningen till chefen för dessas enhet, kontor eller tjänst. Är tjänstestället okänt, sker delgivningen till försvarsgrenschefen.
  2. För officerare, underofficerare och sjömän i flottan sker delgivningen till marinstabschefen.
  3. För officerare, underofficerare och meniga inom flygvapnet sker delgivningen till flygvapenchefen.
  4. För officerare, underofficerare och konstaplar inom stadspolisen, landsbygdspolisen och hamnpolisen sker delgivningen till motsvarande polischef.
  5. För personal som arbetar med fyrar eller signalsystem sker delgivningen till hamnchefen i den domkrets där dessa utför sitt arbete (civilprocesslagen art. 133.1).

Om delgivningens adressat vistas eller bor i utlandet, sker delgivningen till åklagaren vid den domstol där rättegången är anhängiggjord eller skall hållas, eller vid den domstol som fattat avgörandet som skall delges. För rättegångar i fredsdomstol sker delgivningen till åklagaren i underrätten i den domkrets som fredsdomstolen hör till. För handlingar som avser verkställan sker delgivningen till åklagaren i underrätten i den domkrets där verkställan skall ske. För utomrättsliga ärenden sker delgivningen till åklagaren där adressaten haft sin senast kända bostad eller vistelseort i utlandet. Saknas bostad eller känd vistelseort i utlandet, sker delgivningen till allmänne underrättsåklagaren i Aten (civilprocesslagen art. 132.1). Åklagaren skall när handlingen mottagits utan dröjsmål skicka denna till utrikesministeriet, som skall vidarebefordra handlingen till delgivningens adressat (civilprocesslagen art. 134.3).

Till börjanTill början

Är adressatens vistelseort eller exakta adress okänd, tillämpas artikel 134.1. Samtidigt skall en sammanfattning av det rättsliga dokumentet publiceras i två dagstidningar, varav en skall utges i Aten och den andra där domstolen har sitt säte, eller i Aten om den delgivande åklagaren så föreslår. Den som utför delgivningen skriver och undertecknar sammanfattningen, som skall innehålla partens namn, dokumentets art och hemställan. Om det handlar om ett avgörande, anges även den domstol där rättegången är anhängiggjord eller skall hållas, eller ansvarig tjänsteman. Om delgivningens adressat kallas eller skall vidta någon rättslig åtgärd, skall även tid och plats för inställelse anges samt åtgärdens art (civilprocesslagen art. 135.1). Detta gäller även om utrikesministeriet konstaterar att handlingen inte kan skickas till personen som vistas eller bor i utlandet (civilprocesslagen art. 135.3).

Om de kontor som anges i artiklarna 128.4 b, 131, 132 och 133 är stängda eller angivna myndigheter eller personer vägrar att ta emot handlingen eller underteckna delgivningsrapporten, skriver den som utför delgivningen en rapport och lämnar handlingen till allmänne underrättsåklagaren till vars domkrets platsen för delgivningen hör. Denne skickar sedan handlingen till den som vägrat att ta emot den eller underteckna rapporten. I detta fall tillämpas artikel 136.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har delgivits?

Den som utför delgivningen skriver en rapport som utöver vad som föreskrivs i artikel 117 även skall innehålla följande: a) beslutet om delgivning, b) klara uppgifter om handlingen som skall delges och de personer den avser, c) uppgift om datum och tidpunkt för delgivningen, d) uppgift om den som delgivits handlingen respektive hur det skett, om adressaten eller de personer som anges i artiklarna 128–135 och 138 varit frånvarande eller vägrat ta emot den (civilprocesslagen art. 139.1).

Till börjanTill början

Rapporten undertecknas av den som utför delgivningen och av den som mottar handlingen. Om den senare vägrar eller inte kan underteckna, undertecknar det vittne som anlitats för detta syfte (civilprocesslagen art. 139.2).

Den som utför delgivningen noterar överst på den delgivna handlingen datum och tidpunkt för delgivningen och undertecknar. Dessa uppgifter utgör ett bevis för delgivningens adressat. Vid skiljaktigheter mellan delgivningsrapporten och denna notering, gäller rapporten (civilprocesslagen art. 139.3).

Rapporten enligt artikel 139 tas fram i två exemplar, det ena avsett för den som beslutat om delgivningen, det andra för avgiftsfri arkivering på delgivningsorganet. En sammanfattande kommentar om delgivningen förs in i en liggare på delgivningsorganet (civilprocesslagen art. 140.1).

På begäran skall delgivningsmannen utfärda kopior av arkiverade original. Beställning kan göras av den som beslutat om delgivningen, av den som är föremål för denna och av alla som har legitimt intresse, om underrättsordföranden i domkretsen där delgivningen ombesörjts skriftligen godkänner beställningen (civilprocesslagen art. 140.2).

7. Vad händer om den som ska delges av något skäl inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? (t.ex. delgivning till tredje part)?

  1. Om en part inte kan hålla en tidsfrist på grund av force majeure eller motparts bedrägliga förfarande, kan parten begära en återgång till tidigare sakläge. Detta gäller också vid felaktig delgivning eller om vid delgivningen den person som mottagit handlingen avsiktligt underlåter att underrätta parten (civilprocesslagen art. 152.1). Begäran skall göras senast trettio dagar efter den tidpunkt då force majeure upphört eller det bedrägliga förfarandet konstaterats (civilprocesslagen art. 153).
  2. Den som ställts inför rätta i sin frånvaro och inte kallats, eller inte kallats lagenligt eller i tid, har rätt att invända mot avgörandet. Om personen vistas i Grekland, skall detta ske senast femton dagar efter delgivningen av avgörandet. Om personen har okänd adress eller vistas i utlandet, skall det ske senast sextio dagar efter sista offentliggörandet enligt artikel 135.1 av sammanfattningen av rapporten om delgivningen av avgörandet (civilprocesslagen art. 501, 503.1–2).
  3. Om parten till rättegången kallat sin motpart och föregivit okänd adress men samtidigt känt till motpartens vistelseort, har den senare rätt att begära förnyad prövning. Villkoret är dock att den senare helt eller delvis förlorat i rätten. Om personen vistas i Grekland, kan förnyad prövning begäras senast inom sextio dagar efter delgivningen av avgörandet. Om personen har okänd adress eller vistas i utlandet, kan det göras senast inom hundratjugo dagar. Om avgörandet inte meddelats inom tre år kan det göras från och med offentliggörandet av avgörande som vunnit laga kraft eller inte kan överklagas, annars från och med att avgörandet vunnit laga kraft (civilprocesslagen art. 538, 544.9, 545.1–3, 545.5).

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven och i så fall hur mycket?

Den som beslutat om delgivningen skall i förväg betala kostnaderna för denna (civilprocesslagen art. 173.1 och 173.3)

Den part som förlorar målet skall också stå för delgivningskostnaderna (civilprocesslagen art. 176, 189.1). Storleken beror på platsen för delgivningen och typen av delgivning. Den lägsta kostnaden är 18–20 euro och förutsätter att delgivningen sker till en person som bor eller vistas på samma plats där delgivningsmannen har sin arbetsplats.

Ytterligare information

  1. Parterna eller annan intresserad kan utse ett ombud som tar emot de handlingar som delges vederbörande. Uppdraget kan gälla samtliga eller vissa rättsliga eller utomrättsliga delgivningar till vederbörande. Det kan också gälla ett, flera eller samtliga av dennes rättssaker (civilprocesslagen art. 142.1). Detta anges särskilt i artiklarna 142 och följande.
  2. Ovan beskrivna delgivningssätt omfattas inte av de delgivningssätt som föreskrivs i Haagkonventionen 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, ratificerad av Grekland genom lag 1334 av den 14 mars 1983.

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Grekland - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 18-07-2006

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket