Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Frankrike

Senaste uppdatering: 05-10-2007
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Frankrike

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning av handlingar i praktiken? Varför finns det olika former för för delgivning av handlingar? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste officiellt delges? 2.
3. Vem får delge en handling? 3.
4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Vad händer om det i undantagsfall inte går att få kontakt med den som ska delges (till exempel om denne inte är hemma)? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en handling har delgivits? 6.
7. Vad händer om delgivningen sker i strid med lagen eller om den som delges inte får handlingen (t.ex. om handlingen delges tredje part)? Kan delgivningen på något annat sätt bli giltig? (Kan man med andra ord komma tillrätta med överträdelsen?) Eller måste handlingen delges på nytt? 7.
8. Kostar det något att få en handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning av handlingar i praktiken? Varför finns det olika former för för delgivning av handlingar?

Delgivning är den formalitet genom vilken man låter en person ta del av en handling. Vanlig delgivning går i Frankrike under beteckningen notification. Om delgivningen utförs av en stämningsman (huissier de justice) kallas den signification.

Vissa handlingar delges på vanligt sätt (kallelser, beslut i andra mål än tvistemål [s.k. frivillig rättsvård]). De skall dock delges genom en stämningsman om det har fastställts att delgivning på vanligt sätt inte genomförts.

Det finns särskilda regler om delgivning av rättegångshandlingar (actes de procedure) med hänsyn till de formella aspekternas betydelse vid det rättsliga förfarandet. Vissa tidsfrister löper från och med det att delgivningen har genomförts, t.ex. när det gäller att inställa sig inför rätta eller lämna in ett överklagande.

2. Vilka dokument/handlingar måste officiellt delges?

Alla viktiga handlingar i ett mål måste delges till den andra parten: bland annat underrättelsen om att talan väckts, yrkandena och domen.

3. Vem får delge en handling?

Enligt lag måste vissa handlingar delges genom stämningsman. Stämningsmännen har av säkerhetsskäl ensamrätt till sådan delgivning med hänsyn till det formella förfarandets betydelse.

Andra handlingar får delges på vanligt sätt, dvs.

  • per post,
  • genom personligt överlämnande av en tjänsteman vid domstolens kansli mot mottagningsbevis.

För delgivning av en handling från eller till någon av EU:s medlemsstater gäller rådets förordning (EG) nr 1348/2000 av den 29 maj 2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Till börjanTill början

Med tillämpning av den förordningen har Frankrike fastställt att stämningsmän och domstolstjänstemän har befogenhet att översända handlingarna till medlemsstaterna. Den franska sammanslutningen av stämningsmän har normalt befogenhet att ta emot handlingar från andra medlemsstater:

Chambre nationale des huissiers de justice,

Service des actes étrangers,

44, rue de Douai,

F - 75009 Paris.

4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning?

Vid delgivning genom stämningsman är den stämningsman behörig som är knuten till underrätten i den domkrets där mottagaren är bosatt. Stämningsmannen skall infinna sig i mottagarens bostad en arbetsdag mellan klockan 6 och klockan 21. Om mottagaren är anträffbar överlämnas handlingen till denne personligen.

Delgivning per post sker med användande av ett förseglat kuvert. Om delgivningen sker med standardbrev lämnar brevbäraren försändelsen i adressatens brevlåda. Om delgivningen sker med rekommenderat brev överlämnar brevbäraren försändelsen till mottagaren mot mottagningsbevis.

Enligt fransk lagstiftning är delgivning per fax eller e-post inte giltig. 

5. Vad händer om det i undantagsfall inte går att få kontakt med den som ska delges (till exempel om denne inte är hemma)?

Vid delgivning med rekommenderat brev i en situation då mottagaren inte är anträffbar lämnas en avi i dennes bostad, och brevet bevaras för avhämtning på mottagarens lokala postkontor under 15 dagar. Om brevet inte har avhämtats inom denna tidsfrist återsänds det till avsändaren.

Till börjanTill början

Vid delgivning genom stämningsman i en situation då personlig delgivning inte är möjlig får en kopia av handlingen överlämnas till vilken person som helst som är anträffbar i bostaden, till vicevärden eller, i sista hand, till en granne. Om stämningsmannen, efter det att han försäkrat sig om att mottagaren av handlingen verkligen är bosatt eller vistas i bostaden i fråga, inte har påträffat någon person som kan eller vill ta emot handlingen måste stämningsmannen överlämna den till kommunförvaltningen i den kommun där mottagaren är bosatt. Handlingen förvaras hos kommunförvaltningen i tre månader.

I dessa två fall skall stämningsmannen lämna en avi i mottagarens brevlåda. Om mottagaren inte kan påträffas, eftersom man inte lyckats hitta dennes bostad eller arbetsplats, skall stämningsmannen försöka hitta mottagarens nya bostad. Stämningsmannen skall skriva en rapport om de resultatlösa efterforskningarna och med rekommenderat brev översända en kopia av handlingen till mottagaren mot mottagningsbevis.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en handling har delgivits?

När det gäller ett rekommenderat brev mot mottagningsbevis är det den berörda personens underskrift på mottagningskvittot som utgör bevis på att handlingen överlämnats. Mottagningskvittot översänds därefter till avsändaren.

I fall av delgivning genom stämningsman är det dennes rapport som gäller som bevis, om det inte kan bevisas att den är förfalskad.

7. Vad händer om delgivningen sker i strid med lagen eller om den som delges inte får handlingen (t.ex. om handlingen delges tredje part)? Kan delgivningen på något annat sätt bli giltig? (Kan man med andra ord komma tillrätta med överträdelsen?) Eller måste handlingen delges på nytt?

Om bestämmelserna i lagen överträds, i synnerhet när det gäller de formella kraven för delgivning av rättegångshandlingar genom stämningsman kan handlingen förklaras ogiltig. Detta kan ske endast genom ett rättsligt beslut.

Till börjanTill början

En handling kan förklaras ogiltig på grundval av ett formellt fel endast om det konstateras ha vållat motparten skada.

Felaktigheter av såväl formell som innehållsmässig karaktär kan dock avhjälpas om bristerna i handlingen rättas till.

Om en bestämmelse som avser den allmänna ordningen (ordre public) överträds skall domaren på eget initiativ förklara handlingen ogiltig på grundval av ett fel av innehållsmässig karaktär. I övriga fall får giltigheten bestridas endast av den berörda parten.

Om domstolskansliet måste delge en handling till en part och försändelsen returneras till domstolskansliet såsom obeställbar (om det finns en anteckning på kuvertet om att mottagaren inte är bosatt på den aktuella adressen, eller om ett rekommenderat brev inte kunnat överlämnas) uppmanar domstolskansliet parten att låta genomföra delgivningen genom stämningsman.

Om delgivningen genom stämningsman inte kunnat göras till någon alls fortsätter förfarandet. Om slutligen en tredskodom (dom i motpartens frånvaro) avges, har denne möjlighet att göra en invändning och få ärendet upptaget till ny behandling i samma domstol.

8. Kostar det något att få en handling delgiven? I så fall hur mycket?

Kostnaden för delgivning per post utgörs av den aktuella portoavgiften.  Det finns fasta avgifter för delgivning genom stämningsmän.

Delgivning via domstolens kansli är gratis. Andra delgivningar skall betalas av den person som givit upphov till dem, utom om denne får rättshjälp. I detta fall förskotterar staten beloppet för kostnaderna för delgivning genom stämningsman. Vid avslutandet av förfarandet ålägger domaren vanligen den förlorande parten att betala dessa kostnader, utom om skälighetshänsyn eller partens ekonomiska situation påkallar någon annan lösning.

Ytterligare information

  • Justitieministeriet français
  • Légifrance français: den franska lagstiftningen i huvuddrag
  • Chambre nationale des Huissiers de Justice français
    • Service des actes étrangers,

      44, rue de Douai,

      F - 75009 Paris

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Frankrike - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 05-10-2007

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket