Europeiska Kommissionen > ERN > Delgivning av handlingar > Danmark

Senaste uppdatering: 18-12-2008
Utskriftsversion Lägg till i favoriter

Delgivning av handlingar - Danmark

EJN logo

Sidan är inaktuell. Vi håller på att uppdatera informationen och kommer att flytta den till den europeiska juridikportalen.


 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar? 1.
2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges? 2.
3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven? 3.
4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning? 4.
5. Alternativa delgivningssätt? 5.
6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats? 6.
7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om? 7.
8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? 8.

 

1. Vad betyder delgivning i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning betyder i praktiken att ett dokument skickas eller överlämnas till den person som det är avsett för och att det finns bevis för att vederbörande har mottagit handlingen, eller att lagens bestämmelser om delgivning har efterlevts. Orsaken till att det finns regler om delgivning är att domstolarna ska kunna vara säkra på att en handling har nått fram till sin adressat. De viktigaste reglerna om delgivning finns i rättegångslagen (retsplejeloven).

2. Vilka dokument/handlingar måste, enligt lag, delges?

I civilmål ska alla rättegångshandlingar delges, om inget annat anges i rättegångslagen. Av särskild betydelse är att en stämning delges svaranden. Genom delgivningen garanteras att svaranden får del av kärandens krav och grunden för dessa.

Utöver detta ska delgivning endast ske när så anges i lagen. T.ex. ska en borgenärs begäran om att en gäldenär ska försättas i konkurs delges med gäldenären.

Domar och domstolsbeslut i civilmål delges inte. Om en part i målet inte är närvarande då en dom eller ett domstolsbeslut meddelas ska en utskrift av domstolens avgörande skickas till denne.

3. Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Domstolarna har ansvaret för att rättegångshandlingarna blir delgivna.

4. Vad är det vanligaste sättet för delgivning?

Den domstol som handlägger målet beslutar hur delgivningen ska ske. Delgivning kan ske på tre sätt: per brev, per post eller med hjälp av en stämningsman. Vid delgivning per brev skickas eller överlämnas två exemplar av den handling som ska delges till den berörda parten. Denne uppmanas att bekräfta mottagandet på det ena exemplaret och returnera detta till domstolen. Vid postdelgivning skickas handlingen per brev med delgivningsbevis och vid stämningsmannadelgivning överlämnar en stämningsman handlingen till den berörda parten. Om man inte kan hitta den berörda parten kan, beroende på omständigheterna, delgivningen ske via personer som tillhör dennes hushåll eller till dennes arbetsgivare eller anställda.

Till börjanTill början

5. Alternativa delgivningssätt?

Utöver delgivning per brev, per post och med stämningsman kan delgivning i vissa fall ske genom offentliggörande i Danmarks officiella tidning (Statstidende).

Detta delgivningssätt kan användas om det inte är känt var den berörda partens är bosatt, vistas eller har sin arbetsplats i Danmark. Offentliggörande i Danmarks officiella tidning kan också användas om den berörda parten har en bostad i utlandet och om de utländska myndigheterna vägrar eller underlåter att följa upp en begäran om delgivning.

6. Finns det någon skriftlig handling som bevisar att en skriftlig handling har tagits emot/överlämnats?

Vid postdelgivning används mottagningsbevis, där adressaten bekräftar att han eller hon har mottagit handlingen. Vid stämningsmannadelgivning utfärdar stämningsmannen en handling som bevis på att delgivningen har utförts. Vid brevdelgivning fungerar den kopia av handlingen, som adressaten undertecknar och returnerar till domstolen, som bevis på att handlingen har mottagits.

7. Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Kan delgivning på något annat sätt bli giltig eller måste delgivningen göras om?

Om domstolen vid handläggning av ett mål konstaterar att en stämning inte har delgivits med rätt person eller på rätt sätt, kan den inte meddela tredskodom om den berörda parten inte inkommer med svaromål eller inte inställer sig vid en förhandling. Målet måste i så fall antingen skjutas upp, så att stämningen kan delges på rätt sätt, eller avvisas.

Om den handling som ska delges har överlämnats till adressaten, anses delgivning ha skett, även om den inte utförts i enlighet med rättegångslagens regler om delgivning.

8. Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

I civilmål uttas en avgift i samband med att talan väcks i domstol. Domstolsavgiften beräknas normalt utifrån det belopp som målet avser. Ingen särskild avgift uttas för delgivning.

« Delgivning av handlingar - Allmän information | Danmark - Allmän information »

Till börjanTill början

Senaste uppdatering: 18-12-2008

 
  • Gemenskapsrätt
  • Internationell rätt

  • Belgien
  • Bulgarien
  • Tjeckien
  • Danmark
  • Tyskland
  • Estland
  • Irland
  • Grekland
  • Spanien
  • Frankrike
  • Italien
  • Cypern
  • Lettland
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Ungern
  • Malta
  • Nederländerna
  • Österrike
  • Polen
  • Portugal
  • Rumänien
  • Slovenien
  • Slovakien
  • Finland
  • Sverige
  • Förenade kungariket